Denna guide innehåller de mest ställda frågorna om alternativt tvistlösningsförfarande för .se.
ATF är en relativt enkel och snabb process avsedd för alla som anser att deras kännetecken (t ex varumärke eller firma) felaktigt har registrerats av någon annan som domännamn. Det är alltid svårt att veta vad som ligger bakom en registrering av domännamn och det är inte säkert att innehavaren av ditt kännetecken som domännamn kände till dig eller din verksamhet. Flera varumärken kan ha samma lydelse, men omfatta olika varor och ha olika innehavare, det är dock bara en person som kan registrera domännamnet! Det är därför bra att ta reda på så mycket bakgrundsfakta som möjligt innan man ansöker om ATF.
Vem som helst kan ansöka om att inleda ett ATF-ärende. Det finns dock särskilda förutsättningar som måste vara uppfyllda för att du ska nå framgång med din ansökan och få domännamn överfört till dig eller avregistrerat. Det är därför bra om du noggrant sätter dig in Förfarandereglerna, särskilt avseende p. 7 i Registreringsvillkoren avseende kriterierna rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro samt rätt eller berättigat intresse. Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att du ska vinna framgång, det gäller även vid ett påskyndat förfarande.
Innan någon registrerar ett domännamn ska Registreringsvillkoren läsas igenom och godkännas. Eftersom domännamnsinnehavaren är bunden av villkoren har han/hon också accepterat reglerna om tvistlösning och att man kan ställas inför ett ATF som domännamnsinnehavare. Ett ärende kommer att avgöras oavsett om domäninnehavaren av det omtvistade domännamnet svarar på ansökan eller inte. Att svara på en ansökan är alltid bättre än att låta bli, särskilt om man anser att man har rätt till sitt domännamn. Det är också bra att sätta sig in i reglerna om domännamn innan man svarar. Många kunniga jurister och andra, kan hjälpa till som ombud mot ersättning om man är osäker. Regeln om att ansökan kan avgöras även om svar uteblir återfinns under 13 § i Förfarandereglerna.
Du hittar domännamnsinnehavarens kontaktuppgifter genom att söka på domännamnet i Internetstiftelsens Whois-tjänst som finns tillgänglig på https://internetstiftelsen.se/domaner/ och klickar på innehavarens kontakt-ID. För privatpersoner syns inga personuppgifter. Om innehavaren är en privatperson fyller du istället i det kontakt-ID som syns.
Allt beror på förutsättningarna. Det är viktigt att tänka på att det finns särskilda förutsättningar som måste vara uppfyllda för att du ska nå framgång med din ansökan och få domännamnet överfört till dig eller avregistrerat. Det är därför bra om man noggrant sätter sig in i reglerna, särskilt avseende p. 7 i Registreringsvillkoren avseende rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse som alla måste vara uppfyllda för att man ska vinna ett ATF-ärende, innan man lämnar in sin ansökan.
Kostnaden för ett ATF-förfarande beror på vem som ansöker, antalet tvistlösare som anlitas i ärendet samt hur många domännamn tvisten avser och om sökanden har uppgett i ansökan att man önskar ett påskyndat förfarande om innehavaren inte besvarar ansökan. Mer information finns här.
Enligt Förfarandereglerna har innehavaren av domännamnet som ansökan avser 30 dagar på sig att besvara ansökan. Beroende på om ärendet ska avgöras av en eller tre tvistlösare tar det sedan ytterligare 20 eller 45 dagar innan ärendet avgörs. Om sökanden anger att han eller hon önskar ett påskyndat förfarande och innehavaren inte besvarar ATF-ansökan samt om svaret från innehavaren uteblir överlämnas ärendet till en tvistlösare som avgör ärendet inom 10 dagar. En viktig princip är att såväl sökanden, som innehavaren, tar med allt de vill föra fram i ansökan respektive svaret. Det kan vara så att WIPO inte medger ytterligare skriftväxling och det är inte säkert att tvistlösarna godkänner fler inlagor. Mer skriftväxling kan dessutom innebära att det tar längre tid innan ärendet avgörs. Dessa regler återfinns under 13 § 1 stycket, 16 § och 22 § i Förfarandereglerna.
En ansökningsblankett måste fyllas i. Tips på hur den ska fyllas i finner du här. Ytterligare information som beskriver vad du ska tänka på innan du ger in ansökan om tvistlösning finner du i checklistan. Det viktigaste att tänka på är att man kontrollerar att samtliga förutsättningar avseende rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro samt berättigat intresse har åberopats och att bevis för att samtliga dessa omständigheter är uppfyllda finns med i ansökan. Det måste också framgå vad man vill med sin ansökan (yrkande): att domännamnet ska överföras till sökanden eller avregistreras.
Observera att ett yrkande om avregistrering av domännamn i praktiken betyder att domännamn (vid framgång) kommer att deaktiveras och därefter avregistreras. När domännamnet avregistrerats blir det på nytt tillgängligt för nyregistrering efter en period på ungefär 60 dagar.
Du kan hitta mallar för hur en ansökan bör utformas på WIPOs hemsida: https://www.wipo.int/amc/sv/domains/cctld/se/index.html
Det finns inga krav på att man måste ha ombud. Ombud kan anlitas av sökanden om denne så önskar. Är man osäker, eller vill ha hjälp ändå, kan det vara bra att kontakta en jurist eller någon annan kunnig. Man får dock inte ersättning för ombudskostnader (oavsett om man förlorar eller vinner ärendet). Bestämmelserna finns i 27 § och 29 § Förfarandereglerna.
Ansökan eller svaret ska skickas via email till domain.disputes@wipo.int
Ja, det kan man göra under förutsättning att innehavarna av domännamnen är samma person eller företag och att man ger in ansökan avseende alla domännamnen samtidigt. Sökanden ska ange att det finns förutsättning för att handlägga alla domännamn i samma förfarande. Bestämmelsen finns i 7 a § Förfarandereglerna.
Ja, det kan man göra om det är samma person eller företag (dvs sökanden) som innehar de rättigheter som domännamnen är förväxlingsbart med och ansökningarna görs samtidigt. Sökanden ska ange att det finns förutsättning för att handlägga alla domännamnstvister samtidigt och förklara varför det gagnar utredningen (tvistlösarens arbete) att allt handläggs i samma förfarande. Det är sedan upp till tvistlösaren att avgöra om det är till gagn för utredningen. Om tvistlösaren anser att så inte är fallet kan ärendet tillbakavisas och sökanden kan behöva skicka in nya ansökningar. Exempel på förutsättning för att kunna handlägga flera domännamn i ett förfarande kan vara om en näringsidkare har registrerat flera av en konkurrents viktigaste kännetecken som domännamn för att störa konkurrentens affärsverksamhet.
Bestämmelsen finns i 7 a § Förfarandereglerna.
I Registreringsvillkor p. 7.2 räknas alla de namn, benämningar och rättigheter upp som kan läggas till grund för ett överförande eller en avregistrering av ett domännamn. Exempel är varumärken, firmor, släktnamn och officiella beteckningar. Ingen rättighet är mer värd än någon annan av de uppräknade i förhållande till domännamnet. Det spelar således ingen roll vilken av de uppräknade rättigheterna som man åberopar. Den rättighet man åberopar ska vara giltig i Sverige. Rättigheten ska vara lagligt erkänd i Sverige, t.ex. ett varumärke eller företagsnamn ska registreras så att det är lagligt erkänt i Sverige. Sökanden måste visa att han/hon har en rättighet, t.ex. genom registrering. Det är också viktigt att domännamnet och rättigheten är identiska eller förväxlingsbara.
I p. 7.2 i Registreringsvillkor räknas alla de namn, benämningar och rättigheter upp som kan läggas till grund för en överföring eller en avregistrering av ett domännamn. Namnet på en ideell förening är ingen rättighet som kan åberopas om inte föreningens namn även är ett registrerat firmanamn eller ett varumärke (eller om ni har någon av de andra uppräknade rättigheterna).
Vad gäller ond tro är det tillräckligt för sökanden att bevisa att antingen registreringen eller användningen av domännamnet skett i ond tro.
Ett domännamn kan anses ha registrerats eller använts i ond tro särskilt om det visats att:
Vad som ovan räknats upp är endast exempel.
Det finns anvisningar om hur rekvisitet ”ond tro” ska tolkas. Se https://internetstiftelsen.se/app/uploads/2019/02/anvisningar-gallande-for-atf-punkt-7.pdf
En domännamnsinnehavare kan anses ha en rätt eller berättigat intresse till ett domännamn särskilt om det visats att:
Domännamnet får inte heller användas i kommersiellt syfte för att vilseleda konsumenter eller för att skada ett känneteckens eller rättighets anseende.
Vad som ovan räknats upp är endast exempel.
Det finns anvisningar om hur rekvisitet ”berättigat intresse” ska tolkas. Se https://internetstiftelsen.se/app/uploads/2019/02/anvisningar-gallande-for-atf-punkt-7.pdf
Nej, samtliga förutsättningar i p. 7.2 Registreringsvillkor) måste vara uppfyllda.
En svarsblankett ska fyllas i. Det viktigaste att tänka på när man fyller i svarsblanketten är att man bemöter samtliga påståenden om ”rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro samt berättigat intresse” samt att man ska ange sin inställning till yrkandena om att domännamnet ska överföras till sökanden eller avregistreras. Det är viktigt att observera att ärendet kommer att avgöras oavsett om ansökan om ATF besvaras eller inte och att om sökanden valt påskyndat förfarande innebär det, om innehavaren inte svarar på ansökan, att beslut fattas av tvistlösaren inom 10 dagar istället.
Regeln om att ansökan kan avgöras även om svar uteblir återfinns i 13 § 2 stycket Förfarandereglerna.
Du kan hitta mallar för hur ett svar bör utformas på WIPOs hemsida: https://wipo.int/amc/en/domains/cctld/se/index.html
Det finns inga bestämmelser i Förfarandereglerna som tillåter förlängning av svarsfristen. Efter svarsfristen på 30 dagar utser WIPO en tvistlösare oavsett om det har inkommit ett svar från innehavaren eller inte. Innehavaren har dock möjlighet att begära anstånd av tvistlösaren, men det är inte säkert att det beviljas.
Ansökan ska lämnas in på svenska eller engelska. Beslutet skrivs på det språk som ansökan gjorts. Innehavaren kan själv välja om han eller hon vill svara på ansökan om tvistlösning på svenska eller engelska. Bestämmelsen om språk finns i 26 § Förfarandereglerna.
I normala fall avgörs ATF-ärendena av en tvistlösare.
Du hittar en lista över tvistlösare på WIPOs hemsida: https://www.wipo.int/amc/en/domains/panel/panelists.jsp?code=seDRP
Du får inte själv välja tvistlösare, utan tvistlösaren utses av WIPO. En innehavare av domännamn som blivit föremål för ett ATF-ärende kan enligt Förfarandereglerna (15 §) begära att ärendet ska avgöras av tre tvistlösare. I ett sådant fall blir den tvistlösare som ursprungligen utsetts av WIPO ordförande och sökanden, liksom innehavaren, får möjlighet att utse var sin tvistlösare bland de tvistlösare som förtecknats av WIPO. Om sökanden önskat att ärendet ska avgöras av tre tvistlösare och även valt alternativet påskyndat förfarande ska – om ansökan inte besvaras av innehavaren – det påskyndade förfarandet avgöras av den tvistlösare som utses av WIPO.
Tvistlösarna är fristående och oberoende från WIPO och Internetstiftelsen. WIPO kan kontaktas gällande frågor vad gäller den administrativa handläggningen av ärende, parterna ska inte kontakta tvistlösarna.
WIPO kräver att alla tvistlösare fyller i och skickar in en deklaration om opartiskhet och oberoende.
Om ett ATF inletts får domännamnet inte avregistreras, överlåtas eller överföras till sökande eller någon annan (tredje part) under den tid tvistlösningsförfarandet pågår eller innan beslutet som fattats kan verkställas. Bestämmelsen finns i p. 5.3.1 i Internetstiftelsens Registreringsvillkor.
Tvistlösningsförfarandet ska fortsätta om parterna inte är överens om att det ska avbrytas. Har talan vid domstol väckts om bättre rätt till domännamnet får domännamnet inte överlåtas eller överföras till någon annan under den tid som domstolsförfarandet pågår eller innan dom vunnit laga kraft. Detta förutsätter att WIPO genom meddelande uppmärksammats på att sådant domstolsförfarande föreligger. Bestämmelserna finns i 28 § Förfarandereglerna och p. 7.3 Registreringsvillkor.
Sökanden kan välja att återkalla ansökan och antingen göra överlåtelsen på vanligt sätt, eller om sökanden så önskar kan IIS Registry göra överföringen utifrån det inkomna medgivandet. Alternativet är att invänta ett beslut, som tvistlösaren tar utifrån den inkomna ansökan samt medgivandet. Tvistlösaren kommer att besluta om överförande om det inte finns något i ärendet som talar emot det.
Det är möjligt att återkalla en ansökan om ATF. Om det görs innan ärendet har sänts över till tvistlösaren återbetalas hela avgiften (exkl. en administrativ avgift). Om återkallelsen görs efter att ärendet har sänts till tvistlösare återbetalas halva avgiften.
Nej, det räcker med att sökanden önskar att återkalla ärendet. Ett undantag är om en av parterna väckt talan i allmän domstol avseende den sak tvistlösningen rör, då måste parterna vara eniga för att förfarandet ska avbrytas, annars fortsätter det (se 28 § Förfarandereglerna).
Ja, om parterna gemensamt vill förlikas, så kan WIPO ge anstånd. En sådan begäran skicka in till domain.disputes@wipo.int.
Besluten är offentliga och kan hittas på Internetstiftelsens hemsida under: ”Pågående ärenden och ATF-beslut” samt på WIPOs hemsida: https://www.wipo.int/amc/sv/domains/cctld/se/index.html
Innehavarna av domännamn är bundna av Internetstiftelsens Registreringsvillkor, eftersom detta är en förutsättning för registrering under toppdomänen .se. Om ATF-beslutet innebär att domännamnet ska överföras till annan eller avregistreras kommer detta att ske 14 dagar efter att Internetstiftelsen har tagit del av beslutet. Bestämmelsen finns i och p. 7.3.1 Registreringsvillkor.
Tvistlösarnas beslut verkställs av Internetstiftelsen.
Om ATF-beslutet innebär att domännamnet ska överföras till annan eller avregistreras kan innehavaren inom 14 dagar efter att beslutet meddelats förhindra verkställigheten genom att visa att han eller hon väckt talan vid domstol om bättre rätt till domännamnet. Bestämmelsen finns i p. 7.3.1Registreringsvillkor.
Det finns ingen möjlighet att överklaga ett beslut efter tvistlösning inom ramen för Registeringsvillkoren. Det finns inget som hindrar att man tar tvisten till allmän domstol för en prövning enligt allmänna civilrättsliga regler.
Nej, det finns inget alternativ till ATF. Internetstiftelsen har gjort bedömningen att ett ännu snabbare och enklare förfarande skulle leda till svåra gränsdragningar – vilka fall är uppenbara och vilka inte? – och därmed risk för att en domännamnsinnehavare drabbas oförskyllt. ATF påskyndat förfarande finns som ett komplement till vanlig ATF, där ett beslut ska fattas av tvistlösaren inom 10 dagar istället för 20 dagar, men samma noggranna prövning som vid vanligt ATF ska ändå göras. Skillnaden är att beslutet endast motiveras kortfattat. Det alternativ som finns tillgängligt är allmän domstol. Av p. 6.4 i Registreringsvillkor framgår det att Internetstiftelsen omedelbart kommer att följa en lagakraftvunnen dom eller beslut med rättskraft i Sverige.
Det bästa sättet att få veta mer är att läsa igenom ”Frågor och svar om ATF” och andra tips på Internetstiftelsens och WIPOs webbsida, till exempel hur en ansökan ska utformas. Redan tagna beslut finns tillgängliga att läsa och då kan du närmare se hur tvistlösarna resonerar.
ATF Påskyndat förfarande är ett komplement till vanlig ATF. Det innebär en möjlighet för sökanden att få en snabbare handläggning av ärenden i de fall där innehavaren inte besvarar ATF-ansökan. Vid påskyndat förfarande prövas ärendet alltid av en tvistlösare. Tvistlösaren prövar de tre omständigheter (”rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse”) som måste vara uppfyllda för att det omtvistade domännamnet ska överföras till sökanden eller avregistreras precis som i övriga ATF-ärenden. Skillnaden mot vanlig ATF är att tvistlösaren ska fatta beslut inom 10 dagar istället för 20 dagarna. Beslutet meddelas dessutom endast kortfattat av tvistlösaren, till skillnad från ett vanligt ATF-beslut.
Tvistlösare ska göra samma noggranna överväganden i ett påskyndat förfarande som i ett vanligt ATF-ärende men eftersom tiden för att fatta ett beslut är kortare behöver tvistlösare bara inkludera en kort motivering. Om sökanden vill ha ett beslut där tvistlösare mer utförligt anger orsakerna till domslutet, borde sökanden inte välja ett påskyndat förfarande utan ett vanligt ATF. I ett vanligt ATF ska beslutet vara motiverat och orsakerna till beslutet anges av tvistlösare även om domännamnsinnehavaren inte svarar på ansökan. Besluten, med undantag för i påskyndande förfaranden, kommer emellertid att sammanfattas kortfattat av tvistlösare för att klargöra frågan och eventuella relevanta omständigheter (Se 23 § i Förfarandereglerna).
Om du har ytterligare frågor om ATF kan du skicka e-post till arbiter.mail@wipo.int eller ringa +41 22 338 8247.