Lag (1977:729) om Patentbesvärsrätten
Svensk författningssamling 1977:729
t.o.m. SFS 2013:89
SFS nr: 1977:729 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RS N Utfärdad: 19770824 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:89 Upphävd: 20160901 Författningen har upphävts genom: SFS 2016:200 Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se
Innehåll:
• Övergångsbestämmelser
1 § Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklagande av beslut av Patent och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (1967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen (1970:485), varumärkeslagen (2010:1877), namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Vidare prövar Patentbesvärsrätten överklagande av beslut av Statens jordbruksverk enligt vad som föreskrivs i växtförädlarrättslagen (1997:306). Lag (2010:1878).
Organisation m.m.
2 § I Patentbesvärsrätten finns patenträttsråd. De ska vara tekniskt kunniga eller lagfarna. Ett av de lagfarna patenträttsråden ska vara domstolens ordförande.
I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av patenträttsråd tillika ordförande, patenträttsråd tillika avdelningsordförande, patenträttsråd tillika vice ordförande och övriga patenträttsråd i Patentbesvärsrätten. Lag (2010:1392).
3 § Patentbesvärsrätten får vara delad i avdelningar.
Om Patentbesvärsrätten är delad i avdelningar, är Patentbesvärsrättens ordförande även ordförande på en avdelning. Ett av de övriga patenträttsråden är ordförande på annan avdelning. För varje avdelning finns också ett patenträttsråd som är vice ordförande. Lag (2012:474).
4 § Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är Patentbesvärsrätten domför med en ledamot. Detsamma gäller vid beslut om
avskrivning av patentansökan enligt 15 § fjärde stycket patentlagen (1967:837). Fler än fyra ledamöter får inte i annat fall än som sägs i 5 § sitta i rätten.
I patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar samt i mål om växtförädlarrätt ska minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten och en ledamot ska vara lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av lagfaren ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. I mål om mönster, varumärken, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten.
En åtgärd som avser ett måls beredande får i den omfattning domstolen bestämmer vidtas av en ledamot i domstolen eller av någon annan tjänsteman hos denna. Lag (2012:474).
5 § Om rätten vid överläggning till avgörande av patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar finner att målet eller en viss fråga är av särskild betydelse från principiell synpunkt, får rätten besluta att målet eller, om det kan ske, den särskilda frågan ska avgöras av domstolen i dess helhet. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar, mönster, varumärke, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift får i motsvarande fall rätten besluta att domstolens samtliga lagfarna ledamöter ska delta i avgörandet. Lag (2012:474).
6 § I fråga om jäv mot den som handlägger mål enligt denna lag gäller bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare.
7 § Ledamot i Patentbesvärsrätten skall vara svensk medborgare och ha avlagt domared. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får ej utöva befattning som ledamot.
Första stycket gäller även föredragande hos Patentbesvärsrätten som ej är ledamot.
De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i Patentbesvärsrätten. Lag (1988:1291).
Måls anhängiggörande och handläggning
8 § I fråga om måls anhängiggörande och handläggning äger 36, 8, 1014 och 1719 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) motsvarande tillämpning.
9 § Förfarandet är skriftligt.
I handläggningen får ingå muntlig förhandling, när det kan antagas vara till fördel för utredningen. Muntlig förhandling skall hållas, om part begär det och förhandlingen icke uppenbart är utan betydelse för målets bedömning. Avslås begäran om muntlig förhandling och är ej uppenbart att parten redan har slutfört sin talan, skall tillfälle därtill lämnas honom.
10 § I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 15 och 9 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får
rätten förordna att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att läggas fram uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets och sekretesslagen (2009:400). Är patentansökan som är föremål för rättens prövning inte tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837), ska rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar. Lag (2009:421).
11 § Rätten får vid muntlig förhandling höra vittnen eller sakkunniga, om det behövs för utredningen. Förhöret får hållas under ed. Om förhör gäller 36 kap. 118, 20 och 2225 §§ samt 40 kap. 2, 911, 14 och 1618 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Vägrar ett vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara fråga, får rätten vid vite förelägga vittnet att fullgöra sin skyldighet.
Vittnen och sakkunniga får delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken. Lag (2012:474).
Beslut
12 § I fråga om omröstning gäller 16 och 29 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.
13 § Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handingarna innehåller och vad i övrigt har förekommit i målet.
Av beslutet skall framgå de skäl som har bestämt utgången.
14 § Beslut, varigenom målet avgöres, skall tillställas part genom handling som fullständigt återger beslutet och skiljaktig mening, där sådan har förekommit. Beslut som kan överklagas skall dessutom innehålla upplysning om vad den skall iakttaga som vill anföra besvär över beslutet.
15 § Beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Pantentbesvärsrätten. Om det ej är obehövligt, skall tillfälle lämnas part att yttra sig, innan rättelse sker.
Övriga bestämmelser
16 § Bestämmelserna i 39 och 4253 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) äger motsvarande tillämpning vid handläggning enligt denna lag. Lag (1987:1331).
17 § I fråga om överklagande av ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten finns bestämmelser i patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), namnlagen (1982:670), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, växtförädlarrättslagen (1997:306) samt i varumärkeslagen (2010:1877).
Ett beslut av Patentbesvärsrätten, som inte är slutligt, får överklagas endast i samband med överklagande av beslut i själva målet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när rätten har
1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning, 2. avvisat ombud eller biträde, 3. utdömt vite eller straff för underlåtenhet att iaktta föreläggande eller ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försummelse eller tredska, 4. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet, 5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 4 i fråga som gäller rättshjälp.
Ett särskilt överklagande som avses i andra stycket får göras av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Beslutet överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Vid överklagandet tillämpas 6 a, 6 b och 3537 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291). Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla upplysning om att det krävs prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder som ett sådant tillstånd meddelas på. Lag (2013:89).
Övergångsbestämmelser
1986:237 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. 2. I fråga om överklagande av beslut som patentbesvärsrätten har meddelat före ikraftträdandet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas.
2016:200 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016. 2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten och som rör överklagande av beslut av Patent och registreringsverket enligt namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ska överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. 3. Övriga mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten ska överlämnas till Patent och marknadsdomstolen.