1
The Ministry of Justice October 2014
Stockholm
THE PATENTS ACT
(Swedish Statute Book, SFS, 1967:837, in the version in force from July 1, 2014)
Unofficial translation
Chapter 1. General Provisions
Article 1. Anyone who has made an invention which is susceptible of industrial
application, or his successor in title, is entitled, pursuant to Chapters 1 to 10 of this
Act, to obtain, upon application, a patent for the invention in Sweden and thereby
acquire an exclusive right to exploit the invention commercially. Provisions
concerning European patents are given in Chapter 11.
The following shall never be regarded as an invention: that which is exclusively
1. a discovery, scientific theory or mathematical method,
2. an aesthetic creation,
3. a scheme, rule or method for performing mental acts, for playing games or
for doing business or a computer program, or
4. a presentation of information (Act 2007:516)
Article 1 a. Patents are not granted in respect of plant varieties or animal breeds. A
patent may, however, be granted in respect of an invention that relates to plants or
animals if the technical feasibility of the invention is not confined to a particular
plant variety or animal breed. The concept of a plant variety is defined in Chapter 1,
Article 3, of the Act on the Protection of Plant Varieties Rights (Act 1997:306).
Patents shall not be granted in respect of essentially biological processes for the
production of plants or animals. As an essentially biological process for the
production of plants and animals shall be considered any process which entirely
consists of natural phenomena, such as crossing or selection. A patent may,
however, be granted for an invention that concerns a microbiological process or
another technical process or a product obtained by means of such a process. As a
microbiological process shall be considered any process which is performed upon
microbiological material or by means of which such material is used or produced.
An invention may be patentable even if it concerns a product consisting of or
containing biological material or a process through which biological material is
being produced, processed or used. A biological material which is isolated from its
natural environment or produced by means of a technical process may be the
subject of an invention even if it previously occurs in nature. Biological material
includes any material containing genetic information and being capable of
2
reproducing itself or being capable of reproduction in a biological system. (Act
2004:159).
Article 1 b. The human body at the various stages of its formation and development,
as well as the mere discovery of one of its elements, including the sequence of a
gene or a partial sequence of a gene, cannot constitute a patentable invention.
An isolated element of the human body or an element otherwise produced by
means of a technical process, including a gene sequence or a partial sequence of a
gene, may constitute a patentable invention, even if the structure of that element is
identical with that of a natural element. (Act 2004:159).
Article 1 c. Patents shall not be granted for an invention where the commercial
exploitation would be contrary to public order or morality.
Exploitation shall not be deemed to be contrary to public order or morality only
because it is prohibited by law or other statutes.
For the purposes of the application of the first Paragraph the following shall, inter
alia, be considered as contrary to public order or morality,
1. processes for cloning of human beings;
2. processes for modifying the genetical identity of human sex cells;
3. the use of human embryos for industrial or commercial purposes, and
4. processes for modifying the genetic identity of animals which are likely to
cause them suffering without any substantial medical benefit for humans or
animals.
The provisions of the third Paragraph, item 4, relating to processes for modifying
the genetic identity of animals apply, mutatis mutandis, to animals produced by
means of such a process. (Act 2004:159).
Article 1 d. Patents shall not be granted for a process for surgical or therapeutic
treatment or for diagnostics to be practiced on humans or animals. Patents may,
however, be granted for products, inter alia substances or compounds of
substances, for use in any of such processes (Act 2007:516).
Article 2. Patents shall only granted for an invention that is new in relation to what
was known before the filing date of the patent application and which also differs
essentially therefrom.
Everything made available to the public, regardless of whether this has been made
in writing, by lectures, by use or otherwise, shall be considered as known. Also the
contents of an earlier patent application filed in Sweden before the said date shall
be considered as known if that application becomes available to the public pursuant
to Article 22. The condition in the first Paragraph that the invention must differ
essentially from what was known before the filing date of the patent application
does not, however, apply in respect of the contents of such an application.
3
Provisions stating that, when applying the second Paragraph, an application
referred in Chapter 3 or 11 in certain cases has the same effect as a patent
application made in Sweden are to be found in Articles 29, 38 and 87.
The requirement in the first Paragraph that the invention shall be new, does not
prevent the granting of a patent for a known substance or a known compound of
substances for use in a process referred to in Article 1 d, provided that the use of
the substance or the compound of substances is not known in any such process.
Furthermore this requirement does also not prevent the granting of a patent for a
known substance or a known compound of substances for a specific use in a
process referred to in Article 1 d, if such a use is not known.
A patent may be granted despite the fact that the invention was made available to
the public within six months prior to the filing of the patent application
1. in consequence of an evident abuse in relation to the applicant or his
successor in title, or
2. because the applicant or his successor in title has displayed the invention at
an official or officially recognised exhibition as referred to in the Convention
on International Exhibitions finalised at Paris on November 22, 1928 (SÖ
1996:30) (Act 2011:580).
Article 3. The exclusive right conferred by a patent implies, with the exceptions
stated below, that no one may, without the consent of the holder of the patent, use
the invention by
1. making, offering, putting on the market or using a product protected by the
patent or importing or possessing such a product for any of these purposes,
2. using a process which is protected by the patent knowing, or it being obvious
from the circumstances, that the process cannot be used without the
consent of the holder of the patent, offering the process for use in Sweden,
3. offering, putting on the market, or using a product prepared by a process
protected by the patent or importing or possessing the product for any of
these purposes.
The exclusive right also implies that no one may, without the consent of the holder
of the patent, exploit the invention by offering or supplying to a person who is not
entitled to exploit the invention such means for carrying out the invention in Sweden
which relate to an essential element of the invention, if the person offering or
supplying the means knows, or it is obvious from the circumstances, that the said
means are suited and intended for use in the carrying out of the invention. If the
means are generally available in commerce, this Paragraph only applies if the
person offering or supplying the means attempts to induce the receiver to commit
the acts referred to in the first Paragraph. In applying the provisions of this
Paragraph, persons using the invention in a manner specified in the third
paragraph, items 1, 3, 4 or 5, shall not be considered as entitled to use the
invention.
4
The following acts are exempted from the exclusive right:
1. use which is not commercial,
2. use of a product protected by patent which is put on the market within the
European Economic Area by the holder of the patent or with his consent; as
regards biological material this applies also to uses in the form of
reproduction or multiplication of a product when the reproduction or
multiplication is a necessary element of the use for which the biological
material has been put on the market, provided that the product obtained is
not later used for further reproduction or multiplication.
3. use of the invention for experiments which relate to the invention itself,
4. studies, tests, examinations and practical measures which concern a
reference medicine to the extent that these are necessary for obtaining an
approval for the sale of a medicine according to Article 8 of the Act
(1992:859) on Medicinal Products or for other proceedings for approval
based on Article 10.1–4 of the Directive 2001/83/EC of the European
Parliament and of the Council of 6 November 2001 on the Community Code
relating to Medicinal Products for Human Use, as last amended by Directive
2004/27/EC, of the European Parliament and of the Council, or Article
13.1–13.5 of Directive 2001/82/EC of the European Parliament and of the
Council of 6 November 2001 on the Community Code Relating to Veterinary
Medicinal Products, as last amended by Directive 2004/28/EC of the
European Parliament and the Council,
5. preparation in pharmacies of medicines in accordance with a prescription by
a physician in an individual case or acts relating to medicines prepared in
such cases (Act 2006:254)
Article 3 a. The exclusive right conferred by a patent for a biological material
possessing specific characteristics as a result of the invention shall extend to any
biological material in an identical or a divergent form possessing those same
characteristics derived from the biological material through reproduction or
multiplication.
The protection conferred by a patent on a process that enables a biological material
to be prepared possessing specific characteristics as a result of the invention, shall
extend to, in addition to the biological material possessing those characteristics
that is directly obtained through this process, also to any other biological material in
an identical or a divergent form possessing those same characteristics as those
obtained through reproduction or multiplication from the biological material first
produced.
The exclusive right conferred by a patent on a product containing or consisting of
genetic information shall, with the exception of what cannot constitute a patentable
invention pursuant to Article 1 b, first Paragraph, extend to all material in which the
product is incorporated and in which the genetic information is contained and
performs its function. (Act 2004:159)
5
Article 3 b. Where the holder of the patent or someone with his consent assigns
plant propagating material to a farmer for agricultural use, the farmer may,
notwithstanding Articles 3 and 3 a, use the product of the harvest for reproduction
or multiplication in his own agricultural activity. The extent of, and the conditions for
this derogation from the exclusive right of the holder of the patent are
corresponding to those in Article 14 of the Council Regulation (EC) No 2100/94 of
27 July, 1994 on the Community Plant Variety Right and the Implementing
Regulations issued pursuant to that Article.
Where the holder of the patent or someone with his consent assigns breeding stock
or other animal reproductive material to a farmer, the farmer may, notwithstanding
Articles 3 and 3 a, use the livestock or other animal reproductive material for
agricultural purposes within his agricultural activity. The farmer may, however, not
sell protected breeding stock or other material within the framework of, or for the
purpose of, a commercial reproduction activity.
The right of the farmer under the second Paragraph must not be exercised to a
wider extent than what is reasonable taking into account the needs of the farmer
and the interests of the patent holder. (Act 2004:159).
Article 4. Anyone who, at the time when the application for a patent was filed, was
using the invention commercially in this country may, notwithstanding the patent,
continue such use while retaining its general character, provided that the use did
not constitute evident abuse in relation to the applicant or his successor in title. The
right to such use shall, on corresponding conditions, also be due to anyone who has
made substantial preparations for commercial use of the invention in this country.
The right pursuant to the first Paragraph may only be transferred to others together
with the business where it originated or where the use was intended to take place.
Article 5. Notwithstanding the existence of a patent, an invention may be used on a
foreign vessel, aircraft, or other foreign means of communication for its own needs
when it temporarily enters this country in regular traffic or otherwise.
The Government may prescribe that, notwithstanding the existence of a patent,
spare parts and accessories to an aircraft may be imported into this country and
used here for the repair of an aircraft domiciled in a foreign country in which
corresponding privileges are granted to a Swedish aircraft (Act 1977:700).
Article 6. An application for a patent on an invention which was, within twelve
months prior to the filing date according to Articles 8 c or 8 d, mentioned in an
earlier application for a patent in Sweden, shall, when applying Article 2, first,
second and fourth Paragraphs, and Article 4, be considered to have been filed
simultaneously with the earlier application, if the applicant so claims in accordance
with Articles 6 a to 6 e (priority). The same applies in respect of an application for a
patent on an invention which was, within twelve months prior to the filing date,
mentioned in an earlier application for a patent, an inventors’ certificate or for
6
protection as a utility model either in a foreign state party to the Paris Convention of
March 20, 1883, for the Protection of Industrial Property (SÖ 1970:60) or in a state
or a territory party to the Agreement Establishing the World Trade Organization
(WTO). Such priority may be enjoyed also from an application for protection relating
to any other state or any other territory, if a corresponding priority from a Swedish
patent application is enjoyed where the earlier application was filed and if the
legislation in force there essentially corresponds to the Paris Convention for the
Protection of Industrial Property. (Act 2014:289).
Article 6 a. If the applicant wishes to claim priority from an earlier application, a
request to this effect shall be filed within 16 months from the filing date for the
application which is claimed as giving rise to priority, or, if that point in time is later,
within four months from the filing date for the latest application according to Article
8 c or 8 d. When priority is claimed, the applicant shall provide information about
where and when the application was filed to which reference is made and, if this is
an international application, at which Receiving Authority it was filed. The applicant
shall also, as soon as possible, indicate the number of the earlier application.
The applicant may, within the time and under the conditions prescribed in the first
Paragraph, make an amendment in respect of the claim for priority by a
communication to this effect to the Patent Authority. If the amendment signifies
that the filing date for the application claimed as giving rise to priority becomes a
date earlier than the filing date originally referred to, the new filing date shall apply
when applying the first Paragraph.
In respect of an international patent application according to Chapter 3, priority
shall be claimed in the application or within the time prescribed in the fourth
Paragraph. The applicant shall at the same time provide information about where
and when the application was filed to which reference was made and its number
and, if this is an international application, at which Receiving Authority it was filed.
In respect of an application referred to in the third Paragraph, the applicant may
make an amendment of the claim for priority through a communication to this
effect to the Receiving Authority or to the International Bureau as prescribed in
Article 35. If the amendment signifies that the applicant claims priority from an
application other than the one originally referred to, the applicant shall, in the
communication, provide information about the application as prescribed in the third
Paragraph. Such a communication shall be filed within 16 months from the filing
date for the application referred to as a basis for priority. If the amendment implies
that the filing date becomes a date earlier than the filing date originally claimed,
the communication shall be made within 16 months from the new filing date. The
applicant has, however, always the possibility to file a communication about an
amendment within four months from the international filing date.
If several inventions are described in the basic documents and the application is
divided in accordance with regulations prescribed pursuant to Article 11, a claim for
7
priority in respect of the original application shall apply also to any new application
resulting from the division.
A request or a communication pursuant to the first to fourth Paragraphs, cannot be
made if the applicant has requested an earlier publication according to Article 22,
third Paragraph. (Act 2014:289).
Article 6 b. An applicant who has claimed priority shall within 16 months from the
date from which priority is claimed file, at the Patent Authority, the following
documents relating to the earlier application.
1. A certificate indicating the name of the applicant and the filing date, issued
by the Authority that has received the application.
2. A copy of the application certified by the same Authority.
If the certificate or the copy has not been received within the time prescribed in the
first Paragraph, the Patent Authority shall notify the applicant and give him an
opportunity to file the documents within two months from the date of the
notification.
The certificate or the copy does not have to be filed if the earlier application has
been filed at the Patent Authority. (Act 2014:434).
Article 6 c. In the case of an international patent application according to Chapter 3,
the provisions of the second to fourth Paragraphs apply with regard to the
applicant’s obligations according to Article 6 b.
The applicant shall file the certificate referred to in Article 6 b, first Paragraph, item
1, only if the Patent Authority invites the applicant to do so.
Instead, the applicant may, in accordance with Rule 17.1 in the Regulations under
the Patent Cooperation Treaty done at Washington on June 19, 1970, file the copy
of the earlier application at the International Bureau mentioned in Article 35 or at
the Receiving Authority, or request it to be transferred to the International Bureau
according to the same Rule.
If a copy of an earlier application has been received by the International Bureau in
accordance with the Rule referred to in the third Paragraph, the Patent Authority
may request a copy and a translation of such a copy only in conformity with Rule
17.2 of the Regulations referred to in the third Paragraph. (Act 2007:516).
Article 6 d. Priority may be claimed only on the basis of the first application in which
the invention was mentioned.
If the person who filed the first application or his or her successor in title has later,
at the same Authority, filed an application relating to the same invention, the later
application may be claimed as a basis for priority. This applies, however, only if the
prior application has, when the later application is filed,
8
1. been withdrawn, dismissed or rejected without having been published, and
2. does not leave any right outstanding that is based on it or has served as the
basis for any right of priority.
If anyone has been granted a right of priority on the basis of a subsequent
application pursuant to the second Paragraph, the prior application may no longer
be invoked as a basis for priority. (Act 2007:516).
Article 6 e. An applicant may obtain priority also for a part of an application.
For one and the same application priority may be claimed from several prior
applications. This applies also if the applications relate to different countries. (Act
2000:1158).
Article 6 f. The Government or, pursuant to an authorization by the Government, the
Patent Authority may issue provisions concerning
1. in which form a claim for priority shall be made,
2. in which form evidence and copies referred to in Article 6 b shall be filed.
The Government or, following an authorization by the Government, the Patent
Authority may issue provisions on exceptions in certain cases from the obligation
under Articles 6 b – 6 c to file evidence and copies (Act 2000:1158).
Article 6 g. If the provisions in Articles 6 a – 6 e are not complied with, the right of
priority shall not apply. (Act 2000:1158).
Chapter 2. The Processing of Swedish Patent Cases (Act 1993:1406)
Article 7. The Patent Authority in this Act refers to the Patent Authority in this
country unless otherwise stated.
The Patent Authority in this country is the Patent and Registration Office. (Act
1978:149).
Article 8. An application for a patent shall be filed at the Patent Authority or, in
cases referred to in Chapter 3, at the Patent Authority in a foreign State or at an
International Organization.
The application shall contain a description of the invention, also comprising
drawings if such are necessary, and specified indications about what is claimed to
be protected by the patent (patent claims). The fact that the invention relates to a
chemical compound does not imply that a specified use must be indicated in the
patent claim. The application shall contain a statement as to how the invention is
susceptible of industrial application, if this does not follow from the character of the
invention. If the invention relates a gene sequence or a partial sequence of a gene,
the application must, however, always indicate how the invention can be applied
industrially. The description shall be sufficiently clear for it to be carried out by a
9
person skilled in the art with the guidance thereof. An invention that relates to a
biological material, or involves the use of such material, shall, in the cases referred
to in Article 8 b, be considered to be disclosed with sufficient clarity only if the
conditions in the said Article are also fulfilled.
The application shall also contain an abstract of the description and the patent
claims. The abstract is intended merely to provide technical information about the
contents of the patent application and it may not be taken into account for any
other purpose.
The applicant shall state the inventor’s name and address in the application. If a
patent is applied for by someone other than the inventor, the applicant shall, in the
application, state the basis for his right to the invention.
The Patent Authority shall accept this statement, if there is no specific reason to
question whether it is correct. The Patent Authority shall notify the person whom the
applicant has indicated as the inventor about the application where this is not
evidently unnecessary.
The applicant shall pay an application fee. For the application, an annual fee shall
also be paid for each fee year beginning before the application has been finally
decided on.
A fee year according to this Act comprises one year and is calculated from the date
of filing pursuant to Article 8 c or Article 8 d. and thereafter from the corresponding
date according to the calendar. (Act 2014:289)
Article 8 a. The description, the patent claims and the abstract contained in a patent
application shall be drawn up in Swedish or in English, unless otherwise follows
from a regulation.
The application shall indicate if the patent shall be granted in a Swedish or in an
English version. (Act 2014:289)
Article 8 b. If an invention relates to a biological material which is neither available
to the public nor can be described in the application documents so as to enable a
person skilled in the art to carry out the invention with the guidance thereof, or if the
invention implies the use of such material, the biological material shall be
deposited no later than on the date of filing of the application. The biological
material shall thereafter be continuously kept deposited so that anyone who is
entitled under this Act to receive samples of the material can have his sample
delivered in Sweden. The Government specifies where deposits may be made.
If a deposited biological material ceases to be viable or if samples from the
material for another reason cannot be supplied, it may be replaced by a new
deposit of the same biological material within the time and in the manner
prescribed by the Government. If this has been done, the new deposit shall be
10
considered to have been made on the date when the earlier deposit was made (Act
2014:289).
Article 8 c. The filing date for a patent application shall be the date when the
following information has been filed:
1. an explicit or implicit indication that what has been filed is an application for
a patent,
2. information that makes it possible for the Patent Authority to determine who
the applicant is and how to contact him, and
3. indications that appear to be
a) a description of the invention, or
b) drawings relating to the invention, or
4. a reference to a patent application filed earlier, and, if this application has
not been filed at the Patent Authority, a copy of the application and an
indication of its filing date, number and the Patent Authority at which it has
been filed.
If the requirements for determining a filing date have not been fulfilled and the
Patent Authority has in its possession information that makes it possible to contact
the applicant, the Patent Authority shall without delay invite the applicant to remedy
the deficiencies within two months from the date of the invitation.
If the deficiencies have not been remedied within the prescribed time, no patent
application shall be deemed to have been filed and the case be dismissed. The
same shall apply if it has not been possible to issue an invitation and the
deficiencies have not been remedied within two months from the date when any of
the information items according to the first Paragraph was filed. Information about
the consequences that would result if the deficiencies have not been remedied shall
be included in the invitation.
If the deficiencies have been remedied within the time prescribed in the third
Paragraph, the filing date for the patent application shall be considered to be the
date when all the deficiencies have been remedied, unless otherwise follows from
Article 8 d. (Act 2014:289).
Article 8 d. If the Patent Authority finds, in the course of the examination pursuant
to Article 8 b, that a part of the description or a drawing to which reference is made
in the description or in the patent claims, is missing, the applicant shall be invited to
complete the documentation within two months from the date of the invitation. If a
completion of such missing parts is provided within the time prescribed in the
invitation, the date of filing shall be considered to be the later date when the
completion was provided, unless otherwise follows from the second and third
Paragraphs. The same applies if an invitation has not been issued and a completion
has been provided within two months from the date when any of the information
items according to Article 8 b, first Paragraph, was filed.
11
If parts that complete an application are withdrawn within one month from their
filing according to the first Paragraph, the original filing date for the application
shall apply.
If the parts that complete an application have been filed in accordance with the first
Paragraph, the original filing date shall apply, if
1. priority from an earlier application is claimed and the parts that constitute a
completion are evident in their entirety from the earlier application, and
2. the applicant demands it and he or she files a copy of the earlier application
within the time prescribed in the first Paragraph.
It is not necessary to file a copy referred to in the third Paragraph, item 2, if the
earlier application was filed at the Patent Authority. (Act 2014:289).
Article 9. If the applicant so demands and pays a special fee, the Patent Authority
shall, on the conditions determined by the Government, allow the application to
become subject to such a novelty search by an International Searching Authority as
referred to in Article 15.5 of the Patent Cooperation Treaty done at Washington on
June 19, 1970.
Article 10. Patents for two or more mutually independent inventions may not be
applied for in one and the same application.
Article 11. If a patent is sought for an invention disclosed in a patent application
filed earlier by the applicant and not finally decided upon, the later application shall,
on conditions determined by the Government, be deemed as filed at the time when
the documents disclosing the invention were filed at the Patent Authority, if the
applicant so demands. (Act 1977:700).
Article 12. The Patent Authority may invite an applicant who does not have his
domicile in Sweden to appoint a representative who shall be entitled to receive
communications served in the case and who has his domicile in this country, and to
notify the Authority about the representative. If the applicant disregards the
invitation, the serving of communications may be carried out through the
transmission by mail to the applicant under his latest known mailing address. The
serving shall be considered to have been effected when this has been done. (Act
2000:1158).
Article 13. An application for a patent must not be amended in such a way that
patent is claimed for something that did not appear from the application on the
filing date. (Act 2007:516).
Article 14. (Repealed by Act 2007:516).
Article 15. If the applicant has not, in cases other than those referred to in Articles 8
c and 8 d, complied with the requirements regarding the application, or if the Patent
12
Authority finds other obstacles to the approval of the application, the applicant shall
be invited to submit, within a specified term, observations or make corrections. In
this context, the Patent Authority may, however, without consulting the applicant,
make such amendments as it considers necessary.
If the applicant fails, within the term prescribed, to submit observations or take
measures to remedy any deficiency indicated, the application shall be dismissed. A
notice to this effect shall be included in the invitation.
A dismissed application shall be reinstated, if the applicant, within four months
from the expiry of the prescribed term, submits observations or takes measures to
remedy any deficiency indicated and within the same term pays the prescribed
reinstatement fee.
If the applicant does not pay the annual fee according to Articles 8, 41 and 42, the
application shall be dismissed without any preceding invitation. An application
which has been dismissed on this basis may not be reinstated. (Act 2014:289)
Article 16. If, after the applicant has submitted his observations, there are still
obstacles to approving the application, and the applicant has been given an
opportunity to submit observations concerning the obstacle, the application shall be
rejected, unless there are reasons for issuing a new invitation to the applicant.
Article 17. If anybody claims before the Patent Authority that the proper title to the
invention belongs to him and not to the applicant, and if the case is considered
doubtful, the Patent Authority may invite him to bring action before a Court within a
certain time at the risk that the claim will be disregarded in the further examination
of the patent application.
If a litigation relating to the proper title to the invention is pending before a Court,
the patent application may be declared in abeyance until the litigation is finally
settled by the Court.
Article 18. If anybody proves before the Patent Authority that the proper title to the
invention belongs to him and not to the applicant, the Patent Authority shall transfer
the application to him, if he so demands. The transferee shall pay a new application
fee.
If a demand for a transfer is made, the application may not be dismissed, rejected
or approved until the demand has been finally decided upon.
Article 19. If the application is complete and no obstacles to a patent exist, the
Patent Authority shall notify the applicant that a patent can be granted.
The applicant shall pay a prescribed grant fee within two months from the date of
the notification and, if the patent claims are drawn up in English, file a translation
into Swedish of the patent claims. If this is not done, the application shall be
dismissed. The processing of a dismissed application shall be resumed if the
13
applicant within four months from the expiry of the two months meets his
obligations and, in addition, pays a prescribed fee for the resumption.
If a patent is sought by an inventor who has considerable difficulties in paying the
grant fee, the Patent Authority may exempt him from this fee, if he files a written
request to that effect within two months from the date of the notification. If the
Patent Authority rejects the request by the inventor, a fee that is paid within two
months thereafter shall be deemed to have been paid within the proper time limit.
(Act 2014:289)
Article 20. If the applicant has fulfilled the requirements of Article 19 and there is
still no obstacle to a patent, the Patent Authority shall approve the application. The
decision shall be announced.
When the decision to approve the patent application has been announced, a patent
is granted. A patent that has been granted shall be recorded in the Patent Register
kept by the Patent Authority. A Patent Certificate shall also be issued.
After the patent has been granted, the claims may not be amended so that the
scope of the patent protection is extended. (Act 1993:1406).
Article 21. As from the date when the patent is granted, a patent specification shall
be kept available at the Patent Authority. The patent specification shall contain the
description, the patent claims and an abstract as well as information concerning the
patent holder and the inventor.
If the patent claims are drawn up in English, a translation of those into Swedish
shall be attached to the patent specification. From the attachment shall be evident
that the patent claims in English are the authentic ones. (Act 2014:289)
Article 22. The documents in the case shall be made publicly available to anyone as
from the date when the patent is granted.
Eighteen months from the date when the patent application was filed or, where
priority is claimed, the date from which priority is claimed, the documents shall, if
they have not already been made available according to the first Paragraph, be
made publicly available to anyone. If the application has been dismissed or
rejected, the application shall, however, be made publicly available only if the
applicant requests the application to be resumed, or lodges an appeal or files a
request pursuant to Article 72 or 73.
At the request of the applicant, the documents shall be made publicly available
earlier than what follows from the first and second Paragraphs.
If the patent claims are drawn up in English and a translation of those into Swedish
has been filed in the case, it shall, when the documents are being made available in
14
accordance with the second or third Paragraph, be indicated on the translation that
the patent claims in their English version are the authentic ones.
When the documents become publicly available pursuant to the second or third
Paragraph, this shall be announced. If a translation referred to in the fourth
Paragraph is being filed after the announcement has been published, a specific
announcement about the translation shall be published if the applicant pays a
prescribed fee for this.
If a document contains a trade secret and if it does not concern an invention for
which a patent is sought or has been granted, the Patent Authority may, upon
demand and if there are special reasons for this, decide that the document shall not
be delivered. If such a demand has been filed, the document may not be delivered
until the demand has been refused through a decision that has gained legal force.
If a biological material has been deposited pursuant to Article 8 b, anyone has,
subject to the limitations prescribed in this and the following Paragraphs, the right
to obtain a sample of the material after the documents have been made publicly
available according to the first, second or third Paragraph. This applies regardless of
whether the patent has expired or has been invalidated. A sample may not be
delivered to anyone who, pursuant to provisions in law or other statute, is not
entitled to handle the deposited material. Furthermore, a sample may not be
delivered to anyone whose handling of the sample may be assumed to involve an
evident risk in view of the harmful properties of the material.
Until the patent has been granted or the patent application has been finally decided
upon without having resulted in a patent, samples from a deposit may be delivered
only to a special expert, if the applicant so requests. If the patent application is
rejected or is withdrawn, the corresponding applies for a period of 20 years from the
date when the application was filed. The Government prescribes the time within
which the request can be made and who may be called as an expert by a person
wishing to obtain a sample.
Anyone who wishes to obtain a sample shall make a written request in this respect
to the Patent Authority and file a commitment with the contents prescribed the
Government to prevent misuse of the sample. If a sample may be delivered only to
a special expert, the commitment shall instead be filed by him or her. (Act
2014:289)
Article 23. If the Patent Authority dismisses or rejects an application that has been
made available to anyone, this decision shall be announced when it has gained
legal force. (Act 1993:1406).
Article 24. Anyone other than the patent holder is entitled to file an opposition
against a patent that has been granted. Any opposition shall be filed in writing at
the Patent Authority within nine months from the date when the patent was
granted.
15
The Patent Authority shall notify the patent holder about the opposition and give
him an opportunity to submit observations.
If the patent has been granted with description, patent claims and abstract drawn
up in English, the Patent Authority may invite the patent holder to file a translation
of the description and the abstract into Swedish. The invitation shall be issued
indicating that the Patent Authority may otherwise have a translation made at the
expense of the patent holder.
If the opposition is withdrawn, the opposition proceeding may nevertheless be
completed if there are special reasons for this. (Act 2014:289)
Article 25. The Patent Authority shall, following an opposition, revoke the patent if it
1. was granted despite the fact that the requirements under Articles 1 and 2
are not fulfilled,
2. relates to an invention that is not so clearly described that a person skilled in
the art can carry it out with the guidance of the description, or
3. includes a matter that is not evident from the application as filed.
The Patent Authority shall reject the opposition if there is no obstacle pursuant to
the first Paragraph to maintaining the patent.
If the patent holder has, in the course of the opposition proceedings, made such
amendments that there are no obstacles pursuant to the first Paragraph to
maintaining the patent in its amended form, the Patent Authority shall declare that
the patent is maintained in its amended form. If the patent claims are drawn up in
English, the patent may be maintained in its amended form only if the patent holder
has filed a translation into Swedish of the patent claims in their amended version.
The translation shall be attached to the decision and it shall be evident from the
attachment that the patent claims in their English version are the authentic ones.
When the decision by the Patent Authority relating to an opposition has gained legal
force, it shall be announced. If the decision involves that the patent is amended, a
new patent specification shall be held available at the Patent Authority and a new
Patent Certificate be issued. (Act 2014:289)
Article 26. A final decision by the Patent Authority concerning an application for a
patent may be appealed by the applicant if the decision is adverse to him or her. A
final decision according to Article 8 c, third Paragraph, may be appealed by the
applicant. A final decision relating to an opposition to a patent may be appealed by
the patent holder and the opposing party if the decision is adverse to the party
wishing to appeal. If the party that has filed an opposition withdraws its appeal, it
may nevertheless be considered if there are special reasons for this.
A decision whereby a request for reinstatement according to Article 15, third
Paragraph, or Article 19, second Paragraph, or a request for a transfer according to
16
Article 18, has been sustained may be appealed by the applicant. A decision by
which a request for transfer according to Article 18 has been rejected, may be
appealed by the party that made the request.
A decision by which a demand for an order under Article 22, sixth Paragraph, has
been rejected may be appealed by the person who made the demand.
Provisions concerning appeal against decisions according to Articles 42, 72 or 73,
are included in Article 75. (Act 2014:289).
Article 27. Appeals under Article 26, are lodged at the Court of Patent Appeals
within two months from the date of the decision.
A final decision by the Court of Patent Appeals may be appealed to the Supreme
Administrative Court within two months from the date of the
decision. The appeal may not relate to patent claims other than those that have
been considered in the decision appealed. In other respects, the provisions in
Articles 35 to 37 of the Act on Administrative Procedures (1971:291) concerning
appeals against decisions by the Administrative Court of Appeal shall apply. The
decision by the Court of Patent Appeals shall contain information to the effect that
a special review permit is required for consideration of appeals by the Supreme
Administrative Court and the grounds on which such permit is granted.
The provisions of Article 22, sixth Paragraph, shall apply to documents that are filed
at the Court of Patent Appeals or the Supreme Administrative Court.
Chapter 3. International Patent Applications
Article 28. The notion “international patent application” refers to an application
made pursuant to the Patent Cooperation Treaty done at Washington on June 19,
1970.
An international patent application shall be filed at a Patent Authority or an
International Organisation that is, according to the Patent Cooperation Treaty and
its Regulations, authorised to receive such applications (Receiving Authority). The
Swedish Patent Authority shall be Receiving Authority in accordance with what the
Government prescribes. The applicant shall pay the prescribed fee for an
international patent application filed at the Swedish Patent Authority.
The provisions of Articles 29 to 38 apply to international patent applications
designating Sweden. If, however, a European patent for Sweden is sought through
the application, Chapter 11 shall apply (Act 2007:700).
Article 29. An international patent application for which the Receiving Authority has
accorded an international filing date, shall in Sweden have the same effect as a
Swedish patent application with the same filing date. The provisions of Article 2,
17
second Paragraph, second sentence, shall, however, apply only if the application
has been pursued in accordance with Article 31. (Act 2007:516).
Article 30. An international patent application shall be deemed to be withdrawn as
regards Sweden in the cases referred to in Article 24(1)(i) and (ii) of the Patent
Cooperation Treaty.
Article 31. If the applicant wants to pursue an international patent application in
Sweden, the applicant shall within 31 months from the international filing date, or,
where priority is claimed, the date from which priority is claimed, file, at the Patent
Authority, a translation into Swedish or English of the international patent
application to the extent prescribed by the Government or, if the application is
drawn up in Swedish or English, a copy of the application. The applicant shall within
the same period, pay a fee to the Patent Authority.
If the applicant has paid the fee within the period prescribed in the first Paragraph,
the translation or the copy required may be filed within an additional respite of two
months, provided that an additional fee is paid within the latter respite.
If the applicant does not comply with the provisions in this Article, the application
shall be deemed to be withdrawn as far as Sweden is concerned. (Act 2014:289)
Article 32. (Repealed by Act 2007:516).
Article 33. If an international patent application has been pursued according to
Article 31, the provisions in Chapter 2 concerning the application and its processing
shall apply unless otherwise provided in this Article or in Articles 34 to 37. The
application may only upon a request by the applicant be taken up for consideration
before the expiry of the respite that applies according to Article 31, first Paragraph.
An invitation according to Article 12 may not be issued before the point in time
when the Patent Authority has the right to commence the consideration of the
application.
The provisions of Article 22, second and third Paragraphs, become applicable
already before the application has been pursued as soon as the applicant has met
his obligation under Article 31 to file a translation of the application or, if the
application is drawn up in Swedish or English, as soon as the applicant has filed a
copy of it at the Patent Authority.
In respect of an international patent application shall, for the purposes of the
application of Articles 48, 56 and 60, the provisions included there concerning the
making available under Article 22 of the documents in the application case, refer
instead to the making available of the documents under Article 22 with application
of the third Paragraph.
18
If a patent application fulfils the requirements as regards form and contents that
are prescribed in the Patent Cooperation Treaty and its Regulations, it shall be
accepted in these respects. (Act 2014:289).
Article 34. In respect of an international patent application, the Patent Authority
may not grant a patent or decide to reject it before the expiry of the time limit
prescribed by the Government, unless the applicant agrees to an earlier decision
concerning the application. (Act 1993:1406).
Article 35. In respect of an international patent application the Patent Authority
may not, without the consent of the applicant, grant a patent or make publicly
available the application before the International Bureau of the World Intellectual
Property Organization has published the application or twenty months have passed
from the international filing date or, if priority is claimed, the date from which
priority is claimed. (Act 1993:1406).
Article 36. If a part of an international patent application has not been the subject
of an international search or an international preliminary patentability examination
because the application was found to encompass mutually independent inventions
and because the applicant did not pay, within the prescribed time limit, the
additional fee pursuant to the Patent Cooperation Treaty, the Patent Authority shall
consider if the finding was correct. If the Patent Authority concludes that the finding
was correct, the part of the application that was not the subject of such a search or
such an examination shall be considered to be withdrawn at the Patent Authority if
the applicant does not pay the prescribed fee within two months from the point in
time when the Patent Authority sent a notification to him about its decision. If the
Patent Authority concludes that the finding was not correct, the Patent Authority
shall proceed with the examination of the application in its entirety.
A decision pursuant to the first Paragraph, whereby the Patent Authority has
concluded that the patent application encompasses mutually independent
inventions, may be appealed by the applicant. The provisions of Article 27, first and
second Paragraphs, shall apply.
If the Court finds the decision by the Patent Authority to be correct, the respite for
the payment of such a fee as referred to in the first Paragraph, second sentence,
shall be computed from the date when the Patent Authority sent to the applicant a
notification of the decision of the Court that has gained legal force. (Act 993:1406).
Article 37. If a part of an international patent application has not been the subject
of an international preliminary patentability examination because the applicant has
restricted the patent claims after having been invited by the Authority entrusted
with such an examination to either restrict the claims or pay additional fees, the
part of the application that has not been examined shall be deemed to be
withdrawn at the Patent Authority unless the applicant pays the prescribed fee to
the Authority within two months after the Authority sent him a notification about
what thus applies.
19
Article 38. If the Receiving Authority has refused to accord an international filing
date for an international patent application or has declared that the application
shall be deemed to be withdrawn or that the demand that the application shall
designate Sweden shall be deemed to be withdrawn, the Patent Authority shall, at
the request of the applicant, consider whether this decision was correct. The same
shall apply in respect of a decision by the International Bureau that the application
shall be deemed to be withdrawn.
A request for review pursuant to the first Paragraph shall be filed with the
International Bureau within the respite prescribed by the Government. Within the
same respite, the applicant shall file at the Patent Authority a translation of the
application to the extent prescribed by the Government and pay the prescribed
application fee.
If the Patent Authority concludes that the decision of the Receiving Authority or the
International Bureau was not correct, the Patent Authority shall process the
application pursuant to Chapter 2. If an international filing date has not been
accorded by the Receiving Authority, the application shall be deemed to have been
filed on the date that the Patent Authority deems should have been accorded as the
international filing date. If the application fulfils the requirements as to form and
content prescribed in the Patent Cooperation Treaty and its Regulations, it shall be
accepted in these respects.
The provision in Article 2, second Paragraph, item 2, shall apply to an application
which has been taken up for processing pursuant to the third Paragraph, if the
application becomes publicly available pursuant to Article 22. (Act 1983:433).
Chapter 4. The Extent and Term of the Patent
Article 39. The extent of the patent protection is determined by the patent claims.
For the understanding of the patent claims, guidance may be sought from the
description.
Article 40. A patent granted may be kept in force until twenty years have passed
from the date when the patent application was filed.
For a patent a prescribed annual fee shall be paid for each fee year commencing
after the grant. If the patent has been granted before annual fees for the patent
application have commenced to become due under Article 41, the patent holder
shall, however, when the annual fee for the patent becomes due for the first time,
pay also the annual fees for the fee years commencing before the grant.
Provisions concerning supplementary protection are included in Chapter 13. (Act
1996:889).
Chapter 4 a. Limitation of Patents, etc.
20
Article 40 a. A patent holder may file a request at the Patent Authority to the effect
that
1. one or more patent claims and, where this is necessary, the description be
amended so that the extent of the patent protection be limited (patent
limitation), or
2. the patent be revoked.
If the patent claims are drawn up in English, the patent holder shall, in connection
with a request under the first Paragraph, item 1, file a translation into Swedish of
the patent claims in the version to which the request refers.
A request pursuant to the first Paragraph shall be rejected if, at the time of the
request, an opposition proceeding pursuant to Article 24 or pursuant to Article 99 of
the Convention on the Granting of European Patents, done at Munich on October 5,
1973, (the European Patent Convention) or a case for invalidation pursuant to
Article 52 relating to the patent are in progress. If the patent holder has requested,
or requests, that the patent be limited or revoked pursuant to Article 105 a of the
European Patent Convention, any request pursuant to the first Paragraph shall be
declared in abeyance until the European Patent Office has issued a final decision in
the matter.
A request pursuant to the first Paragraph must not be approved without the consent
of the right-owners concerned as long as the patent is put under legal seizure, or
sequestered or put on hold for ensuring payment, or a dispute on the transfer of the
patent is pending in a Court.
The patent holder shall pay a special fee for a request pursuant to the first
Paragraph. (Act 2014:289)
Article 40 b. If the patent holder has not complied with the provisions of Article 40 a
or if a request for the limitation of a patent is not in conformity with the provisions
of Article 52, first Paragraph, items 2 to 4, on invalidity, the patent holder shall be
invited to submit a correction within a specified period of time.
If the patent holder does not reply or if the request cannot be approved even after
the patent holder has submitted a statement, the request shall be rejected, if
1. the patent holder has been given an opportunity to submit a statement
concerning the obstacle, and
2. there is no reason to issue a new invitation to the patent holder. (Act
2007:516).
Article 40 c. If the Patent Authority finds that there are no obstacles to the approval
of a request pursuant to Article 40 a, the patent shall be limited or revoked in
conformity with the request. A translation referred to in Article 40 a, second
Paragraph, shall be attached to the decision and it shall be evident from the
attachment that patent claims in their English version are the authentic ones. The
21
Patent Authority shall announce the decision. If the patent has been limited, the
Patent Authority shall issue a new Patent Certificate and make a new patent
document available.
The decision by the Patent Authority shall have effect from the date of the filing of
the patent application. (Act 2014:289).
Article 40 d. In cases relating to the infringement of a patent or to the revocation of
a patent, the patent holder has an obligation to inform the Court about the fact that
a request for a limitation or revocation of the patent has been filed. (Act 2007:516).
Chapter 5. Payment of Annual Fees
Article 41. The annual fee shall be due for payment on the last day of the calendar
month during which the fee year begins. The annual fees for the first two fee years
shall, however, be due only at the same time as the fee for the third fee year is due.
Annual fees may not be paid earlier than six months before they become due for
payment.
For a later application referred to in Article 11, the annual fees for fee years which
have commenced before the date on which the later application was filed or which
begins within two months from the said date shall in no case be due before two
months have passed from the said date. For an international patent application, the
annual fees for fee years which have commenced before the date when the
application was pursued in accordance with Article 31 or was taken up for
processing pursuant to Article 38 or which commences within two months from the
said date, shall not in any case be due before two months have passed from the
date when the application was pursued or was taken up for processing.
An annual fee may, together with the prescribed increase, be paid within six months
after the date when it becomes due. (Act 1983:433)
Article 42. If the inventor is the applicant or the holder of the patent and if he has
considerable difficulty in paying the annual fees, the Patent Authority may give him
a respite for the payment if he makes a request to that effect not later than when
the annual fees become due for the first time. Respites may be given for up to three
years at a time but not more than until three years have passed from the grant of
the patent. Any request for an extension of the respite shall be made before a
respite already granted has expired.
If a request for respite or for an extension of the respite is refused, a fee that is paid
within two months thereafter shall be considered to have been paid in time.
Annual fees, for the payment of which a respite has been granted under the first
Paragraph, may be paid together with the same increase as referred to in Article
41, third Paragraph, within six months after the point in time until which a respite
has been obtained. (Act 1983:433).
22
Chapter 6. Licenses, Assignments, etc.
Article 43. If the patent holder has granted another party the right to exploit an
invention commercially (license), the licensee may assign his right to others only if
an agreement to that effect has been concluded.
Article 44. If a patent has been transferred to another party or a license has been
granted, this fact shall, upon request, be recorded in the Register of Patents.
If it has been proved that a license recorded in the Register has ceased to be valid,
the recording of the license shall be cancelled.
The provisions of the first and second Paragraphs shall apply, mutatis mutandis, to
compulsory licenses and rights referred to in Article 53, second Paragraph.
In lawsuits and other legal cases concerning a patent, the party shall be deemed to
be the patent holder who has last been recorded in the Register of Patents in such
capacity.
Article 45. A compulsory license for the use of an invention in Sweden may be
granted if
1. three years have passed from the granting of the patent and four years from
the filing of the patent application,
2. the invention is not used to a reasonable extent in Sweden, and
3. there is no acceptable reason for the non-use of the invention.
For the purposes of the application of the first Paragraph, item 2, importation of the
invention to Sweden from a State within the European Economic Area or a State or
a territory that is party to the Agreement Establishing the World Trade Organization
(WTO) is equal to the use of the invention. (Act 2004:159).
Article 46. A holder of a patent for an invention the exploitation of which is
depending on a patent that belongs to someone else may be granted a compulsory
license to exploit the invention protected by the other patent. Such a license may be
granted only if the applicant proves that the first-mentioned invention constitutes an
important technical progress of considerable economic interest compared with the
other invention.
If a compulsory license is granted pursuant to the first Paragraph, the holder of the
patent for which a compulsory license has been granted is entitled to obtain, on
reasonable conditions, a compulsory license (cross-license) to exploit the other
invention. (Act 2004:159).
Article 46 a. A plant breeder who cannot obtain or exploit a plant variety right or a
Community plant variety right without infringing a patent granted earlier, may
obtain a compulsory license to exploit the invention that is protected by the patent
23
where such a license is necessary for the plant variety to be exploited. Such a
license may be granted only if the applicant proves that the plant variety constitutes
an important technical progress of considerable economic interest compared with
the invention.
Of a patent holder obtains a compulsory license in respect of a plant variety right or
a Community plant variety right, the holder of the plant variety right is entitled to
obtain, on reasonable conditions, a compulsory license (cross-license) to exploit the
invention of the patent holder.
Provisions on the possibility for the holder of a patent on a biotechnical invention to
obtain, under certain conditions, a compulsory license to exploit a protected plant
variety are contained in Chapter 7, Article 3 a, of the Act on the Protection of Plant
Variety Rights (1997:306) and, in so far as concerns the Community plant variety
rights, in Article 29 of the Council Regulation (EEC) No 2100/94 of 27 July 1994 on
the Community Plant Variety Rights. (Act 2007:516).
Article 47. If a public interest of exceptional importance so requires, anyone who
desires to make commercial use of an invention for which another party holds a
patent may obtain a compulsory license to that effect.
Article 48. Any person who in this country was commercially exploiting an invention
that is the subject of a patent application at the time when the application
documents were made available pursuant to Article 22, may, if the application
results in a patent, obtain a compulsory license for the exploitation if particularly
strong reasons exist and he had no knowledge of the application and had not
reasonably been able to obtain such knowledge. Under corresponding conditions
such a right shall also be granted to anyone who had made substantial preparations
for commercial exploitation of the invention in this country. Such a compulsory
license may also apply for a period of time before the patent was granted.
Article 49. A compulsory license may only be granted to a party that can be
assumed to exploit the invention in an acceptable manner and in accordance with
the license. The applicant must also prove that he or she has unsuccessfully turned
to the patent holder in order to obtain a contractual license on reasonable
conditions.
A compulsory license does not prevent the patent holder from exploiting the
invention himself or to grant licenses. A compulsory license may be assigned to
someone else only together with a business where it is exploited or was intended to
be exploited. In respect of compulsory licenses referred to in Article 46, first
Paragraph, and Article 46 a, first Paragraph, also applies that the license may be
assigned only together with the patent or the plant variety right to which the license
applies. (Act 2004:159).
Article 50. A compulsory license is granted by a Court, which also decides to what
extent the invention may be exploited and determines the remuneration and other
24
terms for the license. When substantially changed circumstances call for it, the
Court may, upon demand, revoke the license or establish new conditions for it.
Chapter 7. Lapse of Patents, etc.
Article 51. If the annual fee for a patent is not paid pursuant to the provisions of
Articles 40, 41 and 42, the patent shall become invalid as of the beginning of the
fee year for which the fee has not been paid. (Act 1983:433).
Article 52. Pursuant to a claim to this effect, the Court shall invalidate a patent if
1. it has been granted despite the fact that the requirements under Articles 1
and 2 are not fulfilled,
2. it relates to an invention which is not described in a way sufficiently clear for
a person skilled in the art to carry out the invention with the guidance
thereof,
3. it contains something that did not appear in the application on the filing
date, or
4. the scope of the patent protection has been expanded after the grant of the
patent.
If only a certain part of a patent is invalid, the scope of the patent protection shall
be limited correspondingly, through an amendment of the patent claims, if
1. the patent holder claims it,
2. this is in conformity with the first Paragraph, items 2 to 4, and
3. the patent holder has, if the patent claims are drawn up in English, filed a
translation into Swedish of the patent claims in their amended version.
A translation referred to in the second Paragraph, item 3, shall be attached to the
judgement and it shall be evident from the attachment that the patent claims in
their English versions are the authentic ones.
A patent must not be invalidated only on the ground that the party that has been
granted the patent is entitled only to a certain part of it.
Except in cases provided for in the sixth Paragraph, a court action may be brought
by anyone who suffers damage from the patent and, where this is called for in the
public interest, by a Public Authority designated by the Government.
An action based on the allegation that the patent has been granted to a party other
than the one entitled to the patent under Article 1 may only be brought by the party
that claims to be entitled to it. The action shall be brought within one year after the
party claiming to be entitled to such a right obtained knowledge about the grant of
the patent and about other facts on which the action is based. If the patent holder
was in good faith when the patent was granted or when it was transferred to him,
the action may, however, be brought no later than three years from the grant of the
patent. (Act 2014:289).
25
Article 53. If a patent has been granted for a party other than the one that is
entitled to the patent according to Article 1, the Court shall, upon an action by the
party that is entitled to the patent, transfer it to him or her. The provisions of Article
52, sixth Paragraph, shall apply with respect to the time within which an action shall
be brought.
If the party that is deprived of the patent has, in good faith, commenced the
exploitation of the invention commercially in Sweden or made substantial
preparations therefore, he or she shall be entitled, against a reasonable
remuneration and on other reasonable terms, to continue the commenced
exploitation or implement the exploitation as planned, while retaining its general
character. Such a right has, under corresponding conditions, also anyone who holds
a license which is recorded in the Register of Patents.
A right referred to in the second Paragraph may be transferred to someone else
only together with the business in which the right has been exploited or was
intended to be exploited. (Act 2014:289).
Article 54. If the patent holder renounces the patent in writing to the Patent
Authority, the Authority shall declare that the patent has been terminated in its
entirety.
If the patent is seized for debt, sequestered or put as a guarantee for payment, or if
there is a litigation pending at a Court concerning the transfer of the patent, the
patent must not be declared terminated as long as the seizure, the sequestration or
putting on hold for ensuring payment is still valid, or the dispute has not been finally
decided. (Act 2007:516).
Article 55. When a patent has become invalid or has been declared terminated or,
through a judgement that has gained legal force, has been declared invalid or
amended, or transferred, the Patent Authority shall publish an announcement about
this fact.
If the patent has been amended through a judgement that has obtained legal force,
a new patent document shall be made available at the Patent Authority and a new
Patent Certificate be issued. (Act 2014:289).
Chapter 8. Obligation to Provide Information
Article 56. If a patent applicant invokes his or her application against another party
before the documents in the case have been made available to the public pursuant
to Article 22, the applicant is obliged to consent, upon request, to give the other
party access to the documents. If the patent application includes a deposit of
biological material referred to in Article 8 b, the consent shall also include the right
to obtain a sample of the material. The provisions of Article 22, seventh Paragraph,
third and fourth sentences, and eighth and ninth Paragraphs apply when a party
wants to obtain a sample on the basis of such consent.
26
Anyone who indicates either by turning himself directly to another party, or in an
advertisement, or by inscription on a product or its packaging, or in any other way,
that a patent has been applied for, or granted, without at the same time indicating
the number of the application or of the patent, shall be obliged to provide, upon
request, the said information without delay. If it has not been expressly stated that a
patent has been applied for, or granted, but the circumstances create the
impression that such is the case, then, upon request, information shall be given
without delay on whether a patent has been applied for or granted. (Act 2014:289).
Chapter 9. Liability and Obligation to Pay Compensation, etc.
Article 57. If anyone infringes the exclusive right conferred by a patent (patent
infringement) and if the act is committed wilfully or with gross negligence, he or she
shall be sentenced to fines or imprisonment for not more than two years. Anyone who
has violated an injunction issued under penalty of a fine pursuant to Article 57 b, may
not be held liable under criminal law for the infringement covered by the injunction.
Attempts to commit acts implying violations referred to in the first Paragraph, and
preparations for such acts, are punishable pursuant to Chapter 23 of the Criminal
Code.
The Public Prosecutor may bring an action for violations referred to in the first or
second Paragraph only if the injured party files a complaint and a prosecution is called
for in the public interest. (Act 2005:289).
Article 57 a. Property in relation to which a violation has occurred pursuant to Article
57 shall be forfeited if this is not obviously unreasonable. Instead of the property itself
its value may be declared forfeited. Also profits from such a violation shall be
declared forfeited if this is not obviously unreasonable. The same applies to what
someone received as a compensation for costs related to such a violation, or the value
of what has been received, if the reception of it constitutes a violation pursuant to
Article 57.
Property that has been used as an implement in connection with a violation under
Article 57 may be declared forfeited, where this needed in order to prevent violations
or where there are otherwise special reasons. The same applies to property that has
been intended to be used as an implement in connection with a violation under Article
57, if the violation has been completed or if the action has constituted a punishable
attempt or a punishable preparation. Instead of the property itself, its value may be
forfeited. (Act 2005:289).
Article 57 b. Upon a request by the patent holder or by a party that, on the basis of a
license, has the right to exploit the invention, the Court may issue an injunction
prohibiting, under penalty of a fine, a party that commits, or contributes to, a patent
infringement to continue that act.
27
If the plaintiff shows a probable cause that an act constituting an infringement, or a
contribution thereto, takes place, and if it can reasonably be expected that the
defendant, through the continuation of the act, or the contribution thereto, diminishes
the value of the exclusive right in the patent, the Court may render an injunction, under
penalty of a fine, for the time until the case has been finally adjudicated or otherwise
is decided. No injunction may be rendered before the defendant has been given an
opportunity to respond, unless a delay would entail a risk for damage.
The provisions in the first and second Paragraphs apply also to acts constituting
attempts, and to preparatory acts, relating to infringements.
An injunction mentioned in the second Paragraph may be issued only if the plaintiff
deposits a security at the Court for the damage that may be caused to the defendant.
If the plaintiff is not capable of depositing such a security, the Court may liberate him
from it. As regards the type of security, the provisions of Chapter 2, Article 25, of the
Enforcement Code shall apply. The security shall be examined by the Court unless the
defendant has accepted it.
When the case is adjudicated, the Court shall decide whether a prohibition issued
pursuant to the second Paragraph shall continue to apply.
As regards appeals against decisions under the second or fourth Paragraph and as
regards the proceedings in higher Courts, the provisions on appeal against decisions in
Chapter 15 of the Code of Judicial Procedure apply.
An action for the imposition of a fine may be brought by the party that has applied for
the injunction and shall be processed in accordance with the provisions in the Code of
Judicial Procedure relating to actions in cases where no higher penalty than fines is
prescribed. In connection with such an imposition, an action may be brought for a new
injunction to be rendered under penalty of a fine. (Act 2009:111).).
Article 57 c. If the applicant shows a probable cause that someone has committed
a patent infringement, the Court may order, under penalty of a fine, one or several
of the parties referred to in the second Paragraph to provide information to the
applicant about the origin and distribution networks for the goods or services in
respect of which the infringement has been committed (order to provide
information). Such an order may be issued upon a claim by the holder of the patent
or by a party that, on the basis of a license, has the right to exploit the invention.
Such an order may be issued only if it can be assumed that the information would
facilitate the inquiry into an infringement relating to the goods or services.
The obligation to provide information relates to any party that
1.has committed, or contributed to, the infringement,
2.has on a commercial scale been exploiting goods that the infringement
concerns,
3.has on a commercial scale been exploiting a service that the infringement
concerns,
28
4.has on a commercial scale made available an electronic communication
service or another service that has been used in connection with the
infringement, or
5.has been indicated by a party referred to in items 2 to 4 as being involved in
the production or distribution of the goods or the making available of the service
that the infringement concerns.
The information on the origin or distribution network of goods or services may, in
particular, include
1.the names and addresses of producers, distributors, suppliers and others who
have previously held the goods or made available the service.
2,the names and addresses of intended wholesalers and retailers, and
3.information about how much has been produced, delivered, received or
ordered and the price obtained for the goods or services.
The provisions in the first to third Paragraphs apply also to acts constituting
attempts, and to preparatory acts, relating to infringements. (Act 2009:111).
Article 57 d. An order to provide information may be issued only if the reasons
speaking in favour of the measure outweigh the inconvenience or other harm that
the measure would cause to the party affected by it or any other opposite interest.
The obligation to provide information pursuant to Article 57 c does not include
information the revelation of which would disclose that the provider of the
information or any person closely related to him or her as referred to in Chapter 36,
Article 3, of the Code of Judicial Procedure has committed a criminal offence.
The Act (1998:204) on Personal Data contains provisions that limit the use that can
be made of personal data received. (Act 2009:111).
Article 57 e. A decision on an order to provide information may be rendered by a
Court referred to in Article 65.
If the claim for an order to provide information is directed against a party that is the
applicant´s opposite party in a case related to an infringement, the provisions on
court procedures for that case shall apply. Decisions on orders to provide
information may be appealed separately.
If the claim for an order to provide information is directed against a party other than
the one referred to in the second Paragraph, the provisions in the Act (1996:242) on
Court Matters apply. For the purpose of consideration of the issue also an oral
hearing may be held pursuant to Chapter 37 of the Code of Judicial Procedure. The
Court may decide that each party shall bear its own litigation costs.
An action for the imposition of a fine may be brought by the party that has applied
for the order and shall be processed in accordance with the provisions in the Code
of Judicial Procedure on actions in criminal cases for which no higher penalty than
29
fines is prescribed. In connection with such an action, an action may be brought for
a new order to provide information. (Act 2009:111).
Article 57 f. Anyone who, pursuant to Article 57 c, second Paragraph, items 2 to 5,
has been ordered to provide information pursuant to the first Paragraph of the
same Article, has a right to a reasonable compensation for costs and inconvenience
caused. The compensation shall be paid by the party that has applied for the order
to provide information.
Anyone who makes available an electronic communication service and who has,
pursuant to an order to provide information, delivered information referred to in
Chapter 6, Article 20, of the Act (2003:389) on Electronic Communications, shall
send a written notice on this to the person whom the information concerns not
earlier than one month and not later than three months from the delivery of the
information. Costs for the notice shall be compensated in accordance with the first
Paragraph. (Act 2009:111)
Article 57 g. Notwithstanding the prohibition in Article 21 of the Act (1998:204) on
Personal Data, personal data on offences that constitute violations pursuant to
Article 57 may be processed if this is necessary in order for a legal claim to be
established, asserted or defended. (Act 2009:111).
Article 57 h. Upon a claim by the plaintiff, the Court may, in infringement cases,
order the party that has committed, or contributed to, the infringement to pay a
pecuniary compensation for appropriate measures to disseminate information
about the judgement in the case.
The provisions in the first Paragraph apply also to acts constituting attempts, and
preparatory acts, relating to infringements. (Act 2009:111).
Article 58. Anyone who wilfully or with negligence commits a patent infringement
shall pay a reasonable compensation for the exploitation of the invention and
compensation for the further damage that the infringement has caused. When the
amount of the compensation is decided, particular consideration shall be given to
1. lost profits,
2. profits that has made by the party that committed the infringement,
3. damage caused to the reputation of the invention,
4. moral damage, and
5. the interest of the patent holder that infringements are not committed.
Anyone who without intent or negligence commits a patent infringement shall pay a
compensation for the exploitation of the invention if and to the extent that this is
reasonable.
An action for compensation for a patent infringement may concern only the damage
caused during the last five years before the action was brought. If no action is
brought within that time period, the right to compensation is lost. (Act 2009:111).
30
Article 59. Upon a claim by a party that has suffered a patent infringement, the Court
may, in so far as is reasonable, decide that a patent-protected product that has been
manufactured without the consent of the patent holder shall be recalled from the
channels of commerce, changed, taken into custody for the remainder of the patent
term or be destroyed or that some other measure shall be taken in respect of it. The
same applies to implements that have been, or have been intended to be, used in
connection with the infringement.
Property referred to in the first Paragraph may be seized, if it may reasonably be
assumed that a criminal violation pursuant to Article 57 has been committed. In
respect of such seizure, the provisions on seizure in criminal cases in general shall
apply.
Notwithstanding the provisions in the first Paragraph, the Court may, if there are
exceptional reasons, pursuant to a claim, decide that a proprietor of property referred
to in the first Paragraph may have disposal of the property for the remainder of the
patent term, or part of it, against a reasonable compensation and on other reasonable
conditions. Such a decision may be rendered only if the proprietor has acted in good
faith.
The provisions of the first to third Paragraphs apply also to acts constituting attempts,
and to preparatory acts, relating to an infringement.
A decision on a measure pursuant to the first Paragraph must not imply that the party
that has suffered a patent infringement shall have to pay compensation to the party
against which the measure is directed.
Any measures pursuant to the first Paragraph shall be paid for by the defendant where
there are no specific reasons against it.
No decision referred to in this Article shall be issued, if forfeiture or a measure for the
prevention of wrongful acts shall be decided pursuant to Article 57 a or the Criminal
Code. (Act 2009:111).
Article 59 a. Where it can reasonably be assumed that someone has committed, or
contributed to, an infringement, the Court may, for the purpose of preserving evidence
relating to the infringement, order that an investigation be undertaken in respect of
that party in order to search for objects or documents that can be assumed to be of
importance for the inquiry into the infringement (infringement investigation).
An order for an infringement investigation may be issued only where the reasons
speaking in favour of the measure outweigh the inconvenience or other harm that the
measure would cause to the party against which it is directed or to any other opposite
interest.
31
The provisions in the first and second Paragraphs apply also to acts constituting
attempts, and to preparatory acts, relating to an infringement. (Act 2007:516).
Article 59 b. An order for an infringement investigation is issued by the Court referred
to in Article 65.
A matter relating to an infringement investigation may be taken up for consideration
only upon a claim by the patent holder or anyone who, on the basis of a license, has a
right to exploit the invention. Where legal proceedings have not yet been commenced,
the claim shall be submitted in writing.
The opposite party shall be given an opportunity to respond before an order for an
investigation is issued. Where a delay would entail a risk that objects or documents of
importance for the inquiry into the infringement would be removed, destroyed or
distorted, the Court may, however, immediately issue an order to be valid until
otherwise decided.
In other respects, any matter relating to an infringement investigation which arises
before legal proceedings have been commenced shall be processed in the same way
as if the matter had arisen in the course of legal proceedings. (Act 2009:111).
Article 59 c. An order for an infringement investigation may be issued only where the
applicant deposits a security at the Court for the injury that may be caused to the
opposite party. Where the applicant is not capable of depositing a security, the Court
may liberate him from it. As regards the type of the security, the provisions of Chapter
2, Article 25, of the Enforcement Code shall apply. The security shall be examined by
the Court, unless the opposite party has accepted it.
As regards appeals against the decision by the Court relating to an infringement
investigation proceeding and as regards the proceedings in higher Courts the
provisions concerning appeal against decisions prescribed in Chapter 15 of the Code
of Judicial Procedure apply. (Act 1998: 1456).
Article 59 d. An order for an infringement investigation shall contain information about
1. the purpose of the investigation,
2. the objects and documents that may be searched for, and
3. the premises that may be searched.
Where necessary, the Court shall set also other conditions for the execution of the
order. (Act 1998:1456).
Article 59 e. An order for an infringement investigation is immediately enforceable. If
an application for its execution has not been filed within one month from the order, it
becomes invalid.
If the applicant does not, within one month from the conclusion of the execution, file
an action or commence in some other manner a proceeding relating to the matter,
32
any measure that has been undertaken in the context of the execution of the
infringement investigation shall be invalidated to the extent possible. The same
applies where an order for an infringement investigation is invalidated after the
execution has been concluded. (Act 1998:1456).
Article 59 f. An order for an infringement investigation is executed by the Local
Enforcement Authority in accordance with the conditions prescribed by the Court and
in applying Chapters 1 to 3, Chapter 17, Articles 1 to 5, and Chapter 18, of the
Enforcement Code. The applicant´s opposite party shall be informed about the
execution only if the order for an infringement investigation has been issued after
hearing the opposite party. The Authority has the right to take photographs and to
make video and sound recordings of such objects for which it is authorised to search.
The Authority also has the right to make copies of, and extracts from, such documents
for which it is authorised to search.
An infringement investigation must not concern written documents referred in Chapter
27, Article 2, of the Code of Judicial Procedure. (Act 2006:682).
Article 59 g. The opposite party has the right to summon an attorney when an order for
infringement investigation is to be executed. The execution must not commence
before the attorney has arrived. This does not, however, apply if
1. the investigation is thereby unnecessarily delayed, or
2. there is otherwise a risk that the purpose of the measure will not be achieved.
In the course of the execution, the Enforcement Authority is authorised to engage, as
necessary, the services of an expert.
The Authority may permit the applicant or a representative of the applicant to attend
the investigation in order to provide information. If such a permission is granted, the
Authority shall see to it that the applicant or the representative is not being informed
about the findings at the investigation more than can be justified by the execution.
(Act 2006:682).
Article 59 h. Photographs and video and sound recordings of objects as well as copies
of, and extracts from, documents shall be listed and shall be held available for the
applicant and the opposite party. (Act 1998:1456).
Article 60. If someone commercially exploits an invention for which a patent is sought
after the documents in the application case have been made available pursuant to
Article 22, the provisions on patent infringement shall apply only to the extent that the
application results in a patent. For the period before the patent was granted pursuant
to Article 20, the patent protection extends, however, only to what is apparent both
from the patent claims as worded when the application became available to the public
and from the patent claims according to the patent. No punishment shall be imposed,
no forfeiture must take place and compensation for damages resulting from the
exploitation that took place before the patent was granted may be adjudicated only
pursuant to Article 58, second Paragraph.
33
If the patent claims are drawn up in English, the provisions of the first Paragraph apply
only if a translation of the patent claims into Swedish is available in the application
case and, if the translation has been filed after an announcement under Article 22,
fifth Paragraph, first sentence, has occurred, the Patent Authority has issued a specific
announcement relating to the translation.
The provisions of Article 58, third Paragraph, shall not apply if the action for
compensation was brought at the latest one year after the term for opposition has
expired or, if an opposition has been filed, at the latest one year after the Patent
Authority decided that the patent was to be maintained. (Act 2014:289).
Article 61. If a patent has been revoked or declared invalid by a decision or a
judgement that has gained legal force, the Court may not adjudicate a punishment,
decide on a seizure, issue a prohibition under penalty of a fine, impose a fine or a
compensation or decide on any other measure pursuant to Articles 57 to 60.
If a patent infringement action is brought and the party against which the action is
directed claims that the patent is invalid, the question of invalidity may be considered
only after a court action to this effect has been initiated. The Court shall order the party
asserting that the patent is invalid to bring such action within a specified period of
time.
If a patent infringement action and a patent invalidity action are brought in the same
court proceeding and if it would be suitable with regard to the inquiry that the issue of
patent infringement be dealt with separately, a separate judgement may, at the
request of one of the parties, passed on this issue. If a separate judgement is passed,
the Court may decide that the case relating to the invalidity shall be held in abeyance
until the judgement has gained legal force. (Act 2009:111).
Article 62. Anyone who wilfully or with negligence which is not of a minor nature omits
to carry out what is required by him under Article 56, shall be sentenced by fines.
Such a penalty shall also be imposed on a party that, in cases referred to in the same
Article, wilfully or with negligence which is not of a minor nature provides erroneous
information, unless punishment for such acts is provided for in the Penal Code.
Anyone who wilfully or with negligence omits to carry out his obligations under Article
56 or, in cases referred to there, provides erroneous information shall pay a
compensation for the injury caused. If the negligence is of a minor nature, the
compensation may be adjusted accordingly.
Prosecution actions for offenses referred to in the first and second Paragraphs may be
brought by the Public Prosecutor only if the injured party has filed a complaint and a
prosecution is called for in the public interest. (Act 1991:296).
34
Article 63. A patent holder or a party that on the basis of a license is authorised to
exploit the invention, may bring an action for a declaratory judgement to establish
whether he enjoys protection against another party on the basis of the patent, if there
is uncertainty in this respect and this is prejudicial to him.
A party that carries out or intends to carry out an activity may, on the same conditions,
bring an action against the patent holder to establish whether a specific patent
constitutes an obstacle to the said activity.
If it is alleged in the cases mentioned in the first Paragraph that the patent is invalid,
the provisions of Article 61, second Paragraph, shall apply, mutatis mutandis.
Article 64. Anyone who desires to bring an action for the invalidation of a patent, for
transfer of a patent or for the grant of a compulsory license shall report this to the
Patent Authority and shall notify anyone who, according to the Register of Patents,
holds a license in, or a pledge of, the patent. If a licensee desires to bring an action for
a patent infringement or for an establishment under Article 63, first Paragraph, he
shall notify the patent holder about this fact. The same applies if a holder of a pledge
desires to bring an action for patent infringement.
The duty to provide information provided for in the first Paragraph shall be deemed to
have been fulfilled when the information has been sent in a prepaid registered letter to
the address recorded in the Register of Patents.
If it is not shown, when the action is brought, that a report or a notification has been
made pursuant to the provisions in the first Paragraph, the plaintiff shall be given a
respite to do so. If he does not avail himself of this respite, his action shall not be
taken up for consideration. (Act 1987:1330).
Article 65. The District Court of Stockholm shall be have exclusive jurisdiction in
litigations relating to
1. the proper title to an invention for which a patent is sought,
2. the invalidation or transfer of a patent
3. the grant of compulsory licenses, the establishment of new conditions for, or the
revocation of, such licenses or rights referred to in Article 53, second Paragraph
4. patent infringements
5. establishments under Article 63, or
6. the adjudication of compensation under Article 78. (Act 1978:149).
Article 66. In cases referred to in Article 65, the District Court is competent to act with
four members, two of whom shall be proficient in law and two have technological
qualifications. More than three members proficient in law and three members with
technological qualifications may not serve on the Court. One of the members
proficient in law shall be the President of the Court.
In deciding cases without a main session as well as in proceedings that do not take
place at a main session or at inspections on site, the District Court is, however,
35
competent with one member proficient in law. In such cases no more than one
member proficient in law and one technologically qualified member may serve on the
Court. In this case the member proficient in law is the President of the Court. (Act
1986:233).
Article 67. In cases where technologically qualified members of the District Court have
participated in the decision, the Court of Appeal is competent with three members
proficient in law and two technologically qualified members. However, if three
members proficient in law have participated in the decision of the District Court, at
least four members proficient in law shall participate in the decisions of the Court of
Appeal. More than five members proficient in law and three technologically qualified
members may not sit on the Court.
If the Court of Appeal finds that the participation of technologically qualified members
is evidently unnecessary, then the Court of Appeal is competent without such
members.
In cases concerning review permits the Court of Appeal shall include three members
proficient in law. One technologically qualified member may, however, serve on the
Court instead of one of the members proficient in law. (Act 2005:692).
Article 68. The Government or an Authority designated by the Government shall
appoint, for a specified period of time, the persons who shall serve as technologically
qualified members of the District Court and of the Court of Appeal.
Where a technologically qualified member participates in the considerations of a case
and a circumstance occurs resulting in the expiry of the appointment, the appointment
shall nevertheless be valid in the case in progress.
For each particular case the President of the Court shall select, from among those
appointed, the members that shall serve on the Court. (Act 2013:84)
Article 68 a. In a civil litigation pursuant to Article 65, the Court may, where a
complete translation into Swedish of the patent document is not available at the
Patent Authority, invite the patent holder or any other party that brings an action on
the basis of a right derived from the patent holder to file a translation into Swedish of
the patent document. Where the party thus invited is the plaintiff in the case, the
invitation shall be issued indicating that the action may otherwise be dismissed. If the
invited party is the defendant in the case, the invitation shall instead be issued
indicating that the Court will otherwise prepare a translation of the patent document
at the expense of the party. (Act 2014:289)
Article 69. In cases pursuant to Article 65, the Court shall obtain an opinion from the
Court of Patent Appeals, if this is considered necessary. (Act 1977:730).
Article 70. A copy of the judgement or final decision in cases referred to in Article 65
shall be transmitted to the Patent Authority.
36
Chapter 10. Special Provisions.
Article 71. A patent holder who does not have his domicile in this country shall have a
representative with residence here who is empowered to receive for him service of
writs of summons, invitations and other documents in legal cases and matters
concerning the patent, with the exception of writs of summons in criminal cases and
orders for the party to appear personally before the Court. The representative shall be
communicated to the Register of Patents and recorded there.
If the patent holder has not communicated a representative as referred to in the first
Paragraph, the service may instead be carried out by sending the document to be
served on him in a prepaid letter to his address as recorded in the Register of Patents.
If there is no complete address recorded in the Register, the service may be carried
out by making the document available at the Patent Authority and by announcing the
said service and the essential contents of the document in a publication determined
by the Government. The service shall be deemed to have been performed when the
actions mentioned above have been carried out.
The Government may, on condition of reciprocity, prescribe that the provisions in the
first and second Paragraphs shall not apply in relation to a patent holder who is
domiciled in a specified foreign State or who has a representative in that foreign State
who is communicated to the Register of Patents in this country and who is empowered
in the manner prescribed in the first Paragraph. (Act 1977:700).
Article 72. If the applicant or the patent holder has, despite having observed all due
care required by the circumstances, suffered a loss of rights because he or she has
not performed an act at the Patent Authority within the time limit prescribed in this
Act or under the authority of this Act and then he or she performs the act within two
months from the removal of the cause of the non-compliance, but at the latest
within one year from the expiry of the respite, the Patent Authority shall declare the
act to have been performed in due time. If the applicant or the patent holder wishes
to obtain such a declaration, he or she shall within the time limit prescribed above,
file a request to that effect with the Patent Authority and pay a fee.
With respect to the respite referred to in Article 6, a declaration pursuant to the first
Paragraph may be made only if the application for which priority is claimed has
been filed at the latest within two months from the expiry of the respite and a
request for a declaration has been made and the fee has been paid within the same
period.
With respect to an international patent application that has been pursued in
Sweden in accordance with Article 31, the first and second Paragraphs apply also if
the applicant has suffered a loss of rights because he or she has not observed a
respite with regard to the Receiving Authority, the International Searching Authority,
the International Preliminary Examining Authority or the International Bureau. The
37
act that has not been performed within the respite shall in the cases referred to
here be performed at the Patent Authority. (Act 2007:516).
Article 73. If, in cases referred to in Article 31 or 38, a document or a fee which has
been sent by mail has not arrived at the Patent Authority within the prescribed time
limit, but if the action intended by the mail has been completed within two months
from the point in time when the applicant realized or should have realized that the
respite had been exceeded, but in no case later than one year after the expiry of the
respite, the Patent Authority shall declare that the act shall be deemed to have
been completed within the proper time limit, provided that
1. the interruption of the postal services occurred on any of the ten days
preceding the expiration of the respite because of war, revolution, civil
disorder, strike, natural disaster or other similar circumstance in the locality
where the sender is staying or has his place of business, and the document or
fee was mailed to the Patent Authority within five days after the resumption of
the postal service, or
2. the document or fee was mailed to the Patent Authority by registered mail no
later five days after the expiry of the respite, but only if the mail was sent by
air mail where this was possible or the sender had reason to assume that the
mailing by surface mail should have arrived to the Patent Authority within two
days from the date of the mailing.
If the applicant wishes to obtain a declaration pursuant to the first Paragraph, he
shall file a written petition to that effect at the Patent Authority within the time limit
prescribed there for the action. (Act 1983:433).
Article 74. If a request under Article 72 or 73 has been approved and as a result
thereof the processing of a patent application that has been dismissed or rejected
after having been made available under Article 22 is resumed, or a patent that has
become invalid is considered maintained, an announcement to that effect shall be
published.
If anyone after the expiry of the time limit for restoration of the dismissed
application or after the decision on rejection has gained legal force, or the patent
has become invalid, but before the said announcement has been published, has
commenced in good faith the commercial exploitation of the invention in this
country, he may, notwithstanding the patent, continue such exploitation while
retaining its general character. Such a right to exploitation shall also be granted on
corresponding conditions to anyone who has made substantial preparations for
commercial exploitation of the invention in this country,
The right under the preceding Paragraph may only be transferred to others together
with the business activity in which it originated or in which the exploitation was
intended to take place.
38
Article 75. Final decisions by the Patent Authority, other than those referred to in
Article 26 and decisions under Articles 42, 72 or 73, may be appealed to the Court
of Patent Appeals within two months from the date of the decision.
A final decision by the Court of Patents Appeals may be appealed to the Supreme
Administrative Court within two months from the date of the decision. In this case,
the provisions in Articles 35 to 37 of the Act on Administrative Procedures
(1971;291) on appeals against decisions by the Administrative Court of Appeal
shall apply. Decisions by the Court of Patent Appeals shall indicate that a special
review permit is required for consideration by the Supreme Administrative Court and
the grounds on which such leave is granted.(Act 2010:1395).
Article 76. Fees under this Act are decided by the Government. As regards annual
fees, the Government may prescribe that one or more of the first fee years shall be
exempt from fees. (Act 1983:433).
Article 77. The Government or the Authority designated by the Government issues
provisions concerning the implementation of this Act. Diaries kept by the Authority
shall be available to the public to the extent prescribed by the Government.
The Government may issue provisions that documents in matters relating to patent
applications may be delivered to an Authority in another State.
Furthermore, the Government may also issue provisions to the effect
1. that the examination of patent applications may, upon request by the Patent
Authority, be carried out at an Authority in another State or at an international
institution, and
2. that a party that applies for a patent on an invention for which he or she has
applied for a patent in another State, shall be obliged to report what the
Patent Authority in that State has communicated to him or her concerning the
examination of the patentability of the invention.
Provisions concerning the obligation to provide reports pursuant to the third
Paragraph, item 2, may, however, not be issued in respect of a patent application
referred to in Chapter 3, if it has been the subject of an international preliminary
examination and a report concerning that examination has been filed at the Patent
Authority. (Act 2007:516).
Article 78. If the country is at war or in danger of war, the Government may, when
called for in the public interest, prescribe that the right to a specific invention shall
be surrendered to the State or to another party designated by the Government. A
reasonable compensation shall be paid for the right to the invention thus
surrendered. If no agreement on the compensation can be reached with the party
entitled to compensation, the Court shall fix the compensation.
If a party other than the State has availed itself of the right to an invention pursuant
to the first Paragraph and if the party does not fulfil its obligations with regard to
39
compensation, the State shall be obliged to immediately pay the said
compensation, upon request by the party entitled to the compensation.
Article 79. Special provisions apply to inventions of importance for the defence of
the country.
Chapter 11. European Patents
Article 80. A European patent is a patent that has been granted by the European
Patent Office under the European Patent Convention, done at Munich on October 5,
1973. A European patent application is a patent application filed under the said
Convention.
An application for a European patent shall be filed at the European Patent Office.
Such an application may also be filed at the Patent Authority to be transmitted by it
to the European Patent Office. An application referred to in Article 76 of the said
Convention (European divisional application) shall, however, always be filed at the
European Patent Office.
The provisions of Articles 81 to 93 apply to a European patent for Sweden and a
European patent application designating Sweden.
Article 81. A European patent is granted when the European Patent Office has
announced its decision to approve the patent application. The European patent has
the same legal effect as a patent granted in this country and is also in other
respects subject to the same conditions as such a patent, unless otherwise provided
in this Chapter.
Article 82. A European patent has effect in Sweden only if the applicant, within
three months from the date when the European Patent Office has announced its
decision to grant the patent has,
- filed at the Patent Authority a translation, in the manner prescribed in the
third Paragraph, of the text with which the patent has been granted by
the European Patent Office and
- paid a fee for the publication.
If the European Patent Office decides that a European patent shall be maintained
in an amended wording or be limited, what has been said now applies also in
respect of the amended text.
The patent claims shall always be filed in a translation into Swedish. If the patent
has been granted in German or French, the description shall be filed in translation
into Swedish or English.
The translation shall be made available to anyone. It shall, however, not be made
available before the European Patent Office has published the European patent
application.
40
If the translation has been filed and the fee has been paid within the time
prescribed and the European Patent Office has announced its decision to grant the
patent or decided that the European Patent shall be maintained in an amended
wording or be limited, this fact shall be announced by the Patent Authority. (Act
2007:518).
Article 83. If the patent holder has not, within the prescribed time limit, completed
the act referred to in Article 82, first Paragraph, the provisions of Article 72, first
Paragraph, concerning patent applicants shall apply mutatis mutandis. If it is
declared, pursuant to Article 72, that such an act shall be deemed to have been
completed within the proper time limit, the Patent Authority shall announce this
fact.
If someone has, after the time limit for completion of the acts under Article 82, first
Paragraph, has expired but before the announcement has been published,
commenced in good faith the commercial exploitation of the invention in this
country or made substantial preparations for it, he shall enjoy the rights provided for
in Article 74, second and third Paragraphs. (Act 2006:625).
Article 84. (Repealed through Act 1993:1406).
Article 85. If the European Patent Office has decided to limit or, wholly or in part,
invalidate a European patent, this act shall have the same effect as if the patent
had been limited or declared invalid to the corresponding extent in Sweden. In order
for a decision on limitation to have effect in Sweden, the requirements pursuant to
Article 82 have, however, to be fulfilled. The Patent Authority shall announce the
decision. (Act 2007:516)
Article 86. Annual fees for European patents shall be paid to the Patent Authority
for each fee year commencing after the year in which the European Patent Office
announced its decision to approve the patent application.
If the annual fee for a European patent is not paid pursuant to the provisions in the
first Paragraph and in Articles 41 and 42, Article 51 shall apply mutatis mutandis.
The first annual fee for a European patent is not, however, due for payment before
two months have passed from the date on which the patent was granted. (Act
1983:433).
Article 87. A European patent application for which the European Patent Office has
accorded a filing date, shall in Sweden have the same effect as a Swedish patent
application with the same filing date. If the application under the European Patent
Convention enjoys priority from an earlier date than the filing date, such priority
shall be taken into consideration.
For the purposes of the application of Article 2, second Paragraph, second
sentence, the publication of a European patent application pursuant to Article 93 of
41
the European Patent Convention shall be equivalent to the application being made
available to the public pursuant to Article 22. This applies also to any publication
referred to in Articles 153.3 or 153.4 of the Convention if this publication by the
European Patent Office is considered as equivalent to a publication pursuant to
Article 93. (Act 2007:516).
Article 88. If a European patent application has been published under the European
Patent Convention and a translation into Swedish of the patent claims as worded
when published has been filed at the Patent Authority, the Patent Authority shall
publish an announcement to this effect and make the translation available to
anyone.
If someone commercially exploits an invention for which patent protection is sought
in a European patent application after the announcement pursuant to the first
Paragraph has been published, the provisions concerning patent infringement shall
apply mutatis mutandis if the application results in a patent for Sweden. In such a
case, the patent protection shall, however, extend only to what emerges from both
the patent claims as worded when published and the claims according to the
patent. Punishment shall not be imposed and compensation for damages may only
be determined pursuant to Article 58, second Paragraph.
The provisions of Article 58, third Paragraph, shall not apply if the action for
compensation is instituted at the latest one year after the time period for opposition
against the European patent expired, or, if an opposition has been filed, at the latest
one year after the decision by the European Patent Office to maintain the patent.
(Act 1980:105).
Article 89. If a European patent application or a claim that such an application shall
designate Sweden has been withdrawn or if, under the European Patent Convention,
such a withdrawal shall be deemed to have been made, and the processing of the
application has not been resumed pursuant to Article 121 of the Convention, this
shall have the same effect as a withdrawal of a patent application at the Patent
Authority.
If a European patent application has been rejected, this shall have the same effect
as a rejection of a patent application in this country.
Article 90. If a text has been translated and filed at the Patent Authority pursuant to
Article 82 or 88, the wording of the text in the language of the proceedings before
the European Patent Office is the authentic one.
When a translation referred to in the first Paragraph is made available by the Patent
Authority, it shall be evident that the wording of the language of the proceedings at
the European Patent Office is the authentic one. (Act 2014:434)
Article 91. (Repealed through Act 2014:434)
42
Article 92. If the European Patent Office has decided to limit or to revoke, fully or in
part, a European patent or if such circumstances have occurred as regards a
European patent application that are referred to in Article 89, but the European
Patent Office declares that, under the European Patent Convention, the patent
holder or the applicant shall be granted restitutio in integrum, this shall apply also in
Sweden.
If anyone, after the decision was issued or the circumstances occurred, but before
the European Patent Office published an announcement concerning the declaration
referred to in the first Paragraph, has, in good faith, commenced the commercial
exploitation of the invention in Sweden, or made substantial preparations therefore,
he or she shall enjoy the right specified in Article 74, second and third Paragraphs.
If the European Patent Office has set aside a decision pursuant to Article 112 a of
the European Patent Convention, the decision by the European Patent Office on the
setting aside applies also in Sweden. If a European patent has become valid in
Sweden after the European Patent Office has decided to set aside a decision, the
provisions of the second Paragraph shall apply, if the exploitation had commenced
or preparations were made before the announcement of the decision on the setting
aside was published. The corresponding applies if the patent protection for a
European patent with validity in Sweden has been extended after the European
Patent Office has decided on the setting aside of a decision. (Act 2007:516).
Article 93. If a European patent application that has been filed at a national Patent
Authority is deemed to be withdrawn because the European Patent Office did not
receive it within the prescribed time limit, the Patent Authority shall, pursuant to a
claim by the applicant, take up the application for processing as converted into an
application for a Swedish patent, provided
1. that the claim is filed at the National Authority that received the patent
application within three months from the point in time when the applicant
was notified that the application was deemed to be withdrawn and,
furthermore, it is received by the Patent Authority within 20 months from
the date of filing of the application or, if priority is claimed, the date from
which priority is claimed, and
2. that the applicant pays, within the time period determined by the
Government, the prescribed application fee and files a translation into
Swedish or English of the patent application, or, if the application is drawn
up in English, a copy of the application.
If the patent application fulfils the requirements as to the form of the application
prescribed in the European Patent Convention and its Implementing Regulations, it
shall be accepted in this respect. (Act 2014:289)
Chapter 12. Pledge.
Article 94. Patents that have been granted or that have effect in this country may be
pledged pursuant to the provisions in this Chapter.
43
Pledges may also apply to
1. a Swedish patent application,
2. an international patent application that has been pursued under Article 31 or
which has been taken up for processing in accordance with Article 33, third
Paragraph, or Article 38, or
3. a European patent application for which a translation in accordance with Article
88 has been received by the Patent Authority or which has been converted under
Article 93.
A pledge of a patent application also extends to a part of the application that becomes
the subject of a division or a breaking out. (Act 1987:1330).
Article 95. A pledge of a patent or a patent application comes into being by
registration of a written contract pledging the property. The application for registration
shall be filed at the Patent Authority.
If a registered pledge has been transferred to another party, this fact shall, upon
request, be recorded in the Register of Patents or the Diary of Patent Applications.
If a pledge has been granted to several parties individually, precedence shall be given
to the grant for which the application for registration was first received by the Patent
Authority, unless otherwise agreed.
If applications for registration of several pledges are filed on the same day,
precedence shall be given to them in accordance with the chronological order in which
they took place, unless otherwise agreed. If the contracts are simultaneous or it
cannot be determined in which chronological order they took place, they shall have the
same right. (Act 1987:1330).
Article 96. An application for registration under Article 95 shall be made by the party
having the right to the patent or the patent application or by the party to whom a
pledge has been granted. The applicant shall prove the right of the pledger to the
patent or the patent application.
The holder of the patent recorded in the Register of Patents shall be deemed to have
the right to the patent unless the case shows otherwise. If the application for
registration relates to a pledge of a patent application, the party that is registered as
the inventor or his assignee shall be deemed to have the right to the patent
application, unless the case shows otherwise.
If, when the application for registration is filed, the pledger does not have the pledged
property at his disposal due to distraint, bankruptcy, legal incapacity, ensuring of
payment, sequestration or for some other reason, the application must not be
approved. (Act 1987:1330).
44
Article 97. A contract in which a patent is pledged may be registered when the patent
has been granted or, if the contract relates to a European patent, when it has come
into effect in this country pursuant to Article 82.
A contract in which a patent application is pledged may be registered when the patent
application has been recorded in the Diary at the Patent Authority, or, if the contract is
related to a European patent application, when an announcement under Article 88
has been published.
If a pledged patent application results in the granting of a patent, the patent shall
thereafter constitute the pledged property. (Act 1987:1330).
Article 98. Even though a registration has been made, the right to the pledged property
only applies if the contract was concluded by a party that is the proper owner of the
property and is entitled to dispose thereof and if the contract is not invalid for any
other reason. (Act 1987:1330).
Article 99. The pledge becomes invalid if the patent or the patent application has been
transferred to another party or otherwise is no longer valid due to the provisions of this
Act. (Act 1987:1330).
Article 100. The registration shall be removed from the files if the pledge, through a
judgement that has gained legal force has been declared invalid or if the pledge has
lapsed or otherwise has ceased to be valid. (Act 1987:1330).
Article 101. The pledging of a patent or a patent application has effect from the time
of the application for registration under Article 95 against anyone else who later
acquires ownership of, or any other right in, the property.
A licence agreement is valid against the pledgee if the agreement was concluded
before the application for registration of the pledge contract. (Act 1987:1330).
Article 102. The provisions in any other laws concerning pledges upon distraint or upon
bankruptcy also apply to pledges of patents or patent applications. The receipt by the
Patent Authority of an application for registration under Article 95 has the same legal
effects as when a pledgee takes possession of a movable object.
If a pledged patent or a patent application is being sold upon distraint or bankruptcy,
licence agreements referred to in Article 101, second Paragraph, shall remain in force.
(Act 1987:1330).
Article 103. The pledgee may sell the pledge and obtain his claim from the proceeds
only if he has previously informed the debtor and other known parties about the sale
and they have been given sufficient opportunity to look after their interests.
After a sale pursuant to this Article, license agreements referred to in Article 101,
second Paragraph, remain in force. (Act 1987:1330).
45
Article 104. Anyone who applies for registration pursuant to this Chapter shall pay a
fee. The Government determines the amount of the fee. (Act 1987:1330).
Chapter 13. Supplementary Protection.
Article 105. Anyone who applies for supplementary protection or extension of the
period for a supplementary protection in accordance with Council Regulation (EEC) No
1768/92 of 18 June 1992 concerning the creation of a supplementary protection
certificate for medicinal products or for supplementary protection in accordance with
Regulation (EC) No 1610/96 of the European Parliament and of the Council of 23
June 1996 concerning the creation of a supplementary protection certificate for plant
protection products shall pay a fixed application fee. (Act 2007;242).
Also an annual fee shall be paid for the supplementary protection. The fee year is
computed from the date when the protection commenced to be valid and thereafter
from the corresponding date. (Act 2007: 242).
Article 106. The provisions in Chapter 9 on liability shall also apply to supplementary
protection. (Act 1994:1511)
Articles 106 to 114. (Repealed by Act 1994:1511).
Entry Into Force and Transitional Provisions. ((Not translated)
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 1/37
Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Patentlag (1967:837)
Svensk författningssam ling 1967:837 Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera därför alltid mot den tryckta versionen.
Patentlag (1967:837) SFS nr: 1967:837 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Utfärdad: 1967-12-01 Omtryck: SFS 1983:433 Ändrad: t.o.m. SFS 2014:434 Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet
1 Kap.
Allmänna bestämmelser
1 § Den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt har övergått kan, enligt 1-10 kap. denna lag, efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Bestämmelser om europeiskt patent finns i 11 kap.
Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är 1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod, 2. en konstnärlig skapelse, 3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller 4. en presentation av information. Lag (2007:516).
Innehåll 1 Kap.
2 Kap. Handläggning av svenska patentärenden Lag (1993:1406).
3 Kap.
4 Kap.
4 a kap. Patentbegränsning m.m.
5 Kap.
6 Kap.
7 Kap.
8 Kap.
9 Kap.
10 Kap.
11 Kap.
12 kap. Pantsättning
13 Kap. Tilläggsskydd
Övergångsbestämmelser
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 2/37
1 a § Patent meddelas inte på växtsorter eller djurraser. Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser växter eller djur, om uppfinningens genomförbarhet inte är tekniskt begränsad till en viss växtsort eller djurras. Vad som avses med växtsort framgår av 1 kap. 3 § växtförädlarrättslagen (1997:306).
Patent meddelas inte på ett väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Med väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur avses ett förfarande som i sin helhet består i naturliga företeelser, som korsning eller urval. Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser ett mikrobiologiskt förfarande eller ett annat tekniskt förfarande eller ett genom sådant förfarande framställt alster. Med mikrobiologiskt förfarande avses ett förfarande som utförs på mikrobiologiskt material eller genom vilket sådant material används eller framställs.
En uppfinning kan vara patenterbar även om den avser ett alster som består av eller innehåller biologiskt material eller ett förfarande genom vilket biologiskt material framställs, bearbetas eller används. Ett biologiskt material som isoleras från sin naturliga miljö, eller framställs genom ett tekniskt förfarande, kan vara föremål för en uppfinning även om det redan förekommer i naturen. Biologiskt material omfattar material som innehåller genetisk information och som kan reproducera sig självt eller kan reproduceras i ett biologiskt system. Lag (2004:159).
1 b § Människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier, liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan inte utgöra en patenterbar uppfinning.
En isolerad beståndsdel av människokroppen eller en på annat sätt genom ett tekniskt förfarande framställd beståndsdel, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan utgöra en patenterbar uppfinning även om denna beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel. Lag (2004:159).
1 c § Patent meddelas inte på en uppfinning vars yrkesmässiga utnyttjande skulle strida mot allmän ordning eller goda seder.
Ett utnyttjande skall inte anses strida mot allmän ordning eller goda seder endast på den grunden att det är förbjudet i lag eller annan författning.
Vid tillämpningen av första stycket skall bland annat följande anses strida mot allmän ordning eller goda seder, 1. förfaranden för kloning av mänskliga varelser, 2. förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller, 3. användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål, samt 4. sådana förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos djur som kan förorsaka dem lidande, utan att det medför några påtagliga medicinska fördelar för människor eller djur.
Vad som i tredje stycket 4 sägs om ett förfarande för ändring i den genetiska identiteten hos djur har motsvarande tillämpning på djur som framställs genom ett sådant förfarande. Lag (2004:159).
1 d § Patent meddelas inte på sådant förfarande för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur. Patent kan dock meddelas på alster, bland annat ämnen och blandningar av ämnen, för användning vid ett förfarande av detta slag. Lag (2007:516).
2 § Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika väsentligen skiljer sig därifrån.
Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i en tidigare patentansökan som före nämnda dag gjorts i Sverige anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Villkoret i första stycket, att uppfinningen väsentligen ska skilja sig från vad som blivit känt före dagen för
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 3/37
patentansökan, gäller dock inte i förhållande till innehållet i en sådan ansökan.
Bestämmelser om att, vid tillämpning av andra stycket, ansökan som avses i 3 eller 11 kap. i vissa fall har samma verkan som en patentansökan som gjorts i Sverige finns i 29, 38 och 87 §§.
Villkoret i första stycket, att uppfinningen ska vara ny, hindrar inte att patent meddelas på ett känt ämne eller en känd blandning av ämnen för användning vid ett förfarande som avses i 1 d §, om användningen av ämnet eller blandningen av ämnen inte är känd vid något sådant förfarande. Villkoret hindrar inte heller att patent meddelas på ett känt ämne eller en känd blandning av ämnen för en specifik användning vid ett förfarande som avses i 1 d §, om en sådan användning inte är känd.
Patent får meddelas även om uppfinningen inom sex månader innan patentansökan gjordes blivit allmänt tillgänglig 1. till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt, eller 2. genom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på sådan officiell eller officiellt erkänd internationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om internationella utställningar (SÖ 1996:30). Lag (2011:580).
3 § Den ensamrätt som ett patent ger innebär, med de undantag som anges nedan, att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att 1. tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål, 2. använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige, 3. bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål.
Ensamrätten innebär också att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhandahålla någon som inte har rätt att utnyttja uppfinningen sådant medel för att utöva den i Sverige som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att medlet är lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en vara som allmänt förekommer i handeln, gäller detta dock endast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet försöker påverka mottagaren till en sådan handling som avses i första stycket. Vid tilllämpningen av bestämmelserna i detta stycke skall den som utnyttjar uppfinningen på det sätt som sägs i tredje stycket 1, 3, 4 eller 5 inte anses ha rätt att utnyttja uppfinningen.
Från ensamrätten undantas 1. utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt, 2. utnyttjanden av ett patentskyddat alster som har förts ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av patenthavaren eller med dennes samtycke; i fråga om biologiskt material gäller detta även utnyttjanden i form av reproduktion eller mångfaldigande av alster när reproduktionen eller mångfaldigandet är ett nödvändigt led i den användning för vilken det biologiska materialet har förts ut på marknaden, under förutsättning att det erhållna alstret inte senare används för ytterligare reproduktion eller mångfaldigande, 3. utnyttjanden av en uppfinning för experiment som avser själva uppfinningen, 4. studier, prövningar, undersökningar och praktiska åtgärder som hänför sig till ett referensläkemedel, i den utsträckning dessa är nödvändiga för att få ett godkännande för försäljning av ett läkemedel med tillämpning av 8 a § läkemedelslagen (1992:859) eller i andra förfaranden för godkännande som baseras på artikel 10.1-4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG, eller artikel 13.1-13.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 4/37
gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/28/EG, 5. beredningar på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilt fall eller åtgärder med läkemedel som har beretts i sådana fall. Lag (2006:254).
3 a § Den ensamrätt som ett patent ger för ett biologiskt material, som på grund av uppfinningen har bestämda egenskaper, omfattar allt biologiskt material i identisk eller differentierad form med dessa egenskaper som erhålls ur det biologiska materialet genom reproduktion eller mångfaldigande.
Den ensamrätt som ett patent ger för ett förfarande som gör det möjligt att framställa ett biologiskt material, som på grund av uppfinningen har bestämda egenskaper, omfattar, förutom det biologiska material med dessa egenskaper som direkt framställs genom detta förfarande, allt annat biologiskt material i identisk eller differentierad form med samma egenskaper som genom reproduktion eller mångfaldigande erhålls från det först framställda biologiska materialet.
Den ensamrätt som ett patent ger för ett alster som innehåller eller består av genetisk information omfattar, med undantag för sådant som enligt 1 b § första stycket inte kan utgöra en patenterbar uppfinning, allt material i vilket alstret införlivas och i vilket den genetiska informationen innefattas och utövar sin funktion. Lag (2004:159).
3 b § Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke vegetabiliskt reproduktionsmaterial till en jordbrukare för att utnyttjas i jordbruket, får jordbrukaren, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda skörden för reproduktion eller mångfaldigande i det egna jordbruket. Omfattningen av och villkoren för detta undantag från patenthavarens ensamrätt framgår av artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt5 och av de tillämpningsföreskrifter som har meddelats med stöd av artikeln.
Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke avelsdjur eller annat animaliskt reproduktionsmaterial till en jordbrukare, får denne, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda djuret eller det andra materialet för jordbruksändamål i sin jordbruksverksamhet. Jordbrukaren får dock inte sälja skyddade djur eller annat material inom ramen för eller i syfte att bedriva yrkesmässig reproduktionsverksamhet.
Jordbrukarens rätt enligt andra stycket får inte utövas i vidare omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till jordbrukarens behov och patenthavarens intressen. Lag (2004:159).
4 § Den som utnyttjade uppfinning yrkesmässigt här i riket när ansökan om patent därå gjordes må utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art, om utnyttjandet icke innefattade uppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt. Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket.
Rätt enligt första stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.
5 § Utan hinder av patent må uppfinningen utnyttjas på utländskt fartyg, luftfartyg eller annat utländskt samfärdsmedel för dess behov, när det tillfälligt inkommer till riket vid regelbunden trafik eller eljest.
Regeringen äger förordna, att reservdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av patent må införas till riket och användas här för reparation av luftfartyg, hemmahörande i främmande stat i vilken motsvarande förmåner medgivas för svenska luftfartyg. Lag (1977:700).
5 a §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ När den domstol som avses i 93 a § prövar mål om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket, gäller artiklarna 25–30 i avtalet om en enhetlig patentdomstol som lag här i landet i fråga om vilka handlingar som omfattas av ensamrätten
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 5/37
och ensamrättens begränsningar. Artiklarna gäller i originaltexternas lydelse. Originaltexterna har samma giltighet.
Artiklarna 25–30 i originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som en bilaga till denna lag. Lag (2014:434).
6 § En ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före ingivningsdagen enligt 8 c eller 8 d § har angetts i en tidigare ansökan om patent i Sverige, ska vid tillämpningen av 2 § första, andra och fjärde styckena samt 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökan, om sökanden begär det i enlighet med 6 a–6 e §§ (prioritet). Detsamma gäller en ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före ingivningsdagen har angetts i en tidigare ansökan om patent, uppfinnarcertifikat eller skydd som nyttighetsmodell antingen i en främmande stat som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten (SÖ 1970:60), eller i en stat som är ansluten eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO). Sådan prioritet får åtnjutas också från en ansökan om skydd som avser någon annan stat eller något annat område, om motsvarande prioritet från en svensk patentansökan medges där den tidigare ansökan gjorts och om där gällande lagstiftning i huvudsak överensstämmer med Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten. Lag (2014:289).
6 a § Om sökanden vill begära prioritet från en tidigare ansökan, ska begäran ges in inom 16 månader från ingivningsdagen för den ansökan som åberopas som prioritetsgrundande eller, om den tidpunkten infaller senare, inom fyra månader från ingivningsdagen enligt 8 c eller 8 d § för den senaste ansökan. När prioritet begärs ska sökanden lämna uppgifter om var och när den åberopade ansökan gjordes samt, om denna är en internationell ansökan, vilken mottagande myndighet den gavs in till. Sökanden ska också, så snart som möjligt, uppge numret på den tidigare ansökan.
Sökanden får inom den tid och under de förutsättningar som anges i första stycket göra en ändring i en begäran om prioritet genom en anmälan om detta till patentmyndigheten. Om ändringen innebär att ingivningsdagen för den ansökan som åberopas som prioritetsgrundande blir en tidigare dag än den ursprungligen åberopade ingivningsdagen, ska den nya ingivningsdagen gälla vid tillämpningen av första stycket.
Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., ska prioritet begäras i ansökan eller inom den tid som anges i fjärde stycket. Sökanden ska samtidigt lämna uppgifter om var och när den åberopade ansökan gjordes och dess nummer samt, om denna är en internationell ansökan, vilken mottagande myndighet den gavs in till.
För en sådan ansökan som avses i tredje stycket gäller att sökanden får göra en ändring i en begäran om prioritet genom en anmälan om detta till den mottagande myndigheten eller den internationella byrån som anges i 35 §. Om ändringen innebär att sökanden begär prioritet från en annan ansökan än den som ursprungligen åberopats, ska sökanden i anmälan lämna de uppgifter om ansökan som anges i tredje stycket. En sådan anmälan ska ges in inom 16 månader från ingivningsdagen för den ansökan som åberopas som prioritetsgrundande. Om ändringen innebär att ingivningsdagen blir en tidigare dag än den ursprungligen åberopade ingivningsdagen, ska anmälan göras inom 16 månader från den nya ingivningsdagen. Sökanden har dock alltid möjlighet att göra en anmälan om ändring inom fyra månader från den internationella ingivningsdagen.
Om flera uppfinningar är beskrivna i grundhandlingarna och ansökan delas enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 11 §, ska en begäran om prioritet för den ursprungliga ansökan också gälla för en ny ansökan som uppkommer genom delningen.
En begäran eller anmälan enligt första–fjärde styckena får inte göras, om sökanden begärt tidigare offentliggörande enligt 22 § tredje stycket. Lag (2014:289).
6 b § En sökande som har begärt prioritet ska inom 16 månader från den dag från vilken prioritet begärs ge in följande handlingar till patentmyndigheten i fråga om den tidigare ansökan. 1. Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av den myndighet som har
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 6/37
mottagit ansökan. 2. En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan.
Om beviset eller kopian inte har kommit in inom den tid som anges i första stycket, ska patentmyndigheten underrätta sökanden och ge denne möjlighet att ge in handlingarna inom två månader från dagen för underrättelsen.
Beviset eller kopian behöver inte ges in, om den tidigare ansökan har getts in till patentmyndigheten. Lag (2014:434).
6 c § Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., gäller andra-fjärde styckena såvitt avser en sökandes skyldigheter enligt 6 b §.
Sökanden skall ge in det bevis som avses i 6 b § första stycket 1 endast om patentmyndigheten förelägger sökanden att göra det.
Sökanden får i stället enligt regel 17.1 i tillämpningsföreskrifterna till den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete ge in kopian av den tidigare ansökan till den i 35 § angivna internationella byrån eller till den mottagande myndigheten, eller begära att den överförs till den internationella byrån enligt samma regel.
Om en kopia av den tidigare ansökan har kommit in till den internationella byrån enligt den regel som anges i tredje stycket, får patentmyndigheten kräva en kopia och en översättning av en sådan kopia endast i enlighet med regel 17.2 i de tillämpningsföreskrifter som anges i tredje stycket. Lag (2007:516).
6 d § Prioritet kan grundas endast på den första ansökan som uppfinningen har angetts i.
Om den som har gjort den första ansökan eller hans eller hennes rättsinnehavare senare till samma myndighet har gett in en ansökan som avser samma uppfinning, får den senare ansökan åberopas som prioritetsgrundande. Detta gäller dock bara om den tidigare ansökan när den senare ansökan ges in 1. har återkallats, avskrivits eller avslagits utan att ha blivit allmänt tillgänglig och 2. inte kvarlämnar någon rätt som grundas på den eller har utgjort grund för någon rätt till prioritet.
Om någon har fått prioritet på grund av en senare ansökan enligt andra stycket, får den tidigare ansökan inte längre åberopas som grund för prioritet. Lag (2007:516).
6 e § En sökande kan få prioritet för en del av en ansökan.
Prioritet kan för en och samma ansökan åberopas från flera tidigare ansökningar. Detta gäller även om de tidigare ansökningarna avser olika länder. Lag (2000:1158).
6 f § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten föreskriver 1. i vilken form en begäran om prioritet skall framställas, 2. i vilken form bevis och kopior som avses i 6 b § skall ges in.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten får föreskriva om undantag i vissa fall från skyldigheten enligt 6 b-6 c §§ att ge in bevis och kopior. Lag (2000:1158).
6 g § Om föreskrifterna i 6 a-6 e §§ inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet. Lag (2000:1158).
2 Kap. Handläggning av svenska patentärenden Lag (1993:1406).
7 § Med patentmyndigheten avses i denna lag patentmyndigheten här i riket, om ej annat sägs. Patentmyndigheten här i riket är patent- och registreringsverket. Lag (1978:149).
8 § En ansökan om patent ska göras hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap., hos
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 7/37
patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en internationell organisation.
Ansökan ska innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om det som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att uppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd användning måste anges i patentkravet. Ansökan ska innehålla uppgift om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av uppfinningens art. Om uppfinningen avser en gensekvens eller delsekvens av en gen, ska det dock alltid anges i ansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. Beskrivningen av uppfinningen ska vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfinning som avser ett biologiskt material eller innebär användning av ett sådant material ska i de fall som anges i 8 b § anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda.
Ansökan ska dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen och patentkraven. Sammandraget är endast avsett att ge teknisk information om innehållet i patentansökan och får inte tillmätas betydelse i något annat avseende.
Sökanden ska lämna uppgift om uppfinnarens namn och adress i ansökan. Om patent söks av någon annan än uppfinnaren, ska sökanden ange grunden för sin rätt till uppfinningen i ansökan. Patentmyndigheten ska godta uppgiften, om det inte finns särskild anledning att ifrågasätta att den är riktig. Patentmyndigheten ska sända en underrättelse om ansökan till den som sökanden angett som uppfinnare, om inte detta är uppenbart obehövligt.
Sökanden ska betala en ansökningsavgift. För ansökan ska sökanden också betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar innan ansökan slutligt har avgjorts.
Ett avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas från ingivningsdagen enligt 8 c eller 8 d § och därefter från motsvarande dag efter kalendern. Lag (2014:289).
8 a § Beskrivning, patentkrav och sammandrag i en patentansökan ska vara skrivna på svenska eller engelska, om inte något annat följer av förordning.
I ansökan ska det anges om patent ska meddelas i svensk eller engelsk lydelse. Lag (2014:289).
8 b § Om en uppfinning avser ett biologiskt material som varken är allmänt tillgängligt eller i ansökningshandlingarna kan beskrivas så att en fackman med ledning av dessa kan utöva uppfinningen, eller om uppfinningen innebär användning av ett sådant material, skall det biologiska materialet deponeras senast den dag då ansökan görs. Det biologiska materialet skall därefter fortlöpande finnas deponerat så att den som enligt denna lag är berättigad att få prov från materialet kan få sitt prov levererat i Sverige. Regeringen föreskriver var depositioner får göras.
Upphör ett deponerat biologiskt material att vara livsdugligt eller kan av annan orsak prov inte tillhandahållas från materialet, får det ersättas med en ny deposition av samma biologiska material inom den tid och i den ordning som regeringen föreskriver. Har så skett, skall den nya depositionen anses gjord redan den dag då den tidigare depositionen gjordes. Lag (2014:289).
8 c § Ingivningsdagen för en patentansökan är den dag då följande uppgifter getts in: 1. en uttrycklig eller underförstådd uppgift om att det som getts in är en ansökan om patent, 2. uppgifter som gör det möjligt för patentmyndigheten att avgöra vem sökanden är och att kontakta denne, och 3. något som framstår som
a) en beskrivning av uppfinningen eller
b) ritningar som avser uppfinningen, eller 4. en hänvisning till en tidigare gjord patentansökan och, om denna ansökan inte gjorts till patentmyndigheten, en kopia av ansökan samt uppgift om dess ingivningsdag, nummer och vilken
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 8/37
patentmyndighet den har getts in till.
Om kraven för att besluta en ingivningsdag enligt första stycket inte är uppfyllda och patentmyndigheten har uppgifter som gör det möjligt att kontakta sökanden, ska patentmyndigheten utan dröjsmål förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom två månader från dagen för föreläggandet.
Om bristerna inte har avhjälpts inom den förelagda tiden, ska någon patentansökan inte anses ingiven och ärendet avskrivas. Detsamma gäller om ett föreläggande inte har kunnat ges och bristerna inte har avhjälpts inom två månader från den dag då någon av uppgifterna enligt första stycket gavs in. Upplysning om konsekvenserna av att bristerna inte avhjälpts ska lämnas i föreläggandet.
Om bristerna har avhjälpts inom den tid som anges i tredje stycket, ska som ingivningsdag för patentansökan gälla den dag då samtliga brister har avhjälpts, om något annat inte följer av 8 d §. Lag (2014:289).
8 d § Om patentmyndigheten vid prövningen enligt 8 c § finner att det saknas en del av beskrivningen eller en ritning till vilken det hänvisas i beskrivningen eller patentkraven, ska sökanden föreläggas att komplettera handlingarna inom två månader från dagen för föreläggandet. Om en komplettering med sådana utelämnade delar sker inom den förelagda tiden, ska som ingivningsdag gälla den senare dag då kompletteringen gjorts, om inte något annat följer av andra och tredje styckena. Detsamma gäller om ett föreläggande inte har getts och en komplettering gjorts inom två månader från den dag då någon av uppgifterna enligt 8 c § första stycket gavs in.
Om kompletterade delar av en ansökan återtas inom en månad från det de gavs in i enlighet med första stycket, ska den ursprungliga ingivningsdagen för ansökan gälla.
Om kompletterade delar av en ansökan har getts in i enlighet med första stycket, ska den ursprungliga ingivningsdagen gälla, om 1. prioritet från en tidigare ansökan åberopas och de kompletterande delarna i sin helhet framgår av den tidigare ansökan och 2. sökanden begär det och han eller hon ger in en kopia av den tidigare ansökan inom den tid som anges i första stycket.
En kopia som avses i tredje stycket 2 behöver inte ges in, om den tidigare ansökan har getts in till patentmyndigheten. Lag (2014:289).
9 § Om sökanden begär det och erlägger särskild avgift, skall patentmyndigheten på de villkor regeringen bestämmer låta ansökningen bli föremål för sådan nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet som avses i artikel 15.5 i den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete.
10 § I samma ansökan må icke sökas patent på två eller flera uppfinningar, som äro oberoende av varandra.
11 § Sökes patent på uppfinning som framgår av tidigare av sökanden ingiven patentansökan vilken icke slutligt avgjorts, skall den senare ansökningen på de villkor regeringen bestämmer anses gjord vid den tidpunkt då de handlingar av vilka uppfinningen framgår inkommo till patentmyndigheten, om sökanden yrkar det. Lag (1977:700).
12 § Patentmyndigheten får förelägga en sökande som inte har hemvist i Sverige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivning i ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hos myndigheten. Om sökanden inte följer föreläggandet, får delgivning ske genom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste kända adress. Delgivning skall anses ha skett när detta har blivit fullgjort. Lag (2000:1158).
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 9/37
13 § En ansökan om patent får inte ändras så, att patent söks på något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen. Lag (2007:516).
14 § Har upphävts genom lag (2007:516).
15 § Om sökanden, i andra fall än som avses i 8 c och 8 d §§, inte har följt vad som är föreskrivet om ansökan eller om patentmyndigheten finner att det finns något annat som hindrar bifall till ansökan, ska sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. I sammandraget får patentmyndigheten dock, utan att höra sökanden, göra de ändringar som den finner nödvändiga.
Om sökanden inte inom förelagd tid kommer in med yttrande eller vidtar åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, ska ansökan avskrivas. En upplysning om detta ska lämnas i föreläggandet.
En avskriven ansökan ska återupptas, om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid kommer in med yttrande eller vidtar åtgärd för att avhjälpa bristerna och inom samma tid betalar en återupptagningsavgift.
Om sökanden inte betalar årsavgift enligt 8, 41 och 42 §§, ska ansökan avskrivas utan föregående föreläggande. En ansökan som har avskrivits på denna grund får inte återupptas. Lag (2014:289).
16 § Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för bifall till ansökningen och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökningen avslås, om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.
17 § Påstår någon inför patentmyndigheten bättre rätt till uppfinningen än sökanden och finnes saken tveksam, må patentmyndigheten förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid äventyr att påståendet lämnas utan avseende vid patentansökningens fortsatta prövning.
Är tvist om bättre rätt till uppfinningen anhängig vid domstol, må patentansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slutligt avgöres.
18 § Visar någon inför patentmyndigheten att han äger bättre rätt till uppfinningen än sökanden, skall patentmyndigheten överföra ansökningen på honom, om han yrkar det. Den som får patentansökan överförd på sig skall erlägga ny ansökningsavgift.
Yrkas överföring, må ansökningen icke avskrivas, avslås eller bifallas förrän yrkandet slutligt prövats.
19 § Om ansökan är fullständig och det inte finns hinder mot patent, ska patentmyndigheten underrätta sökanden om att patent kan meddelas.
Inom två månader från dagen för underrättelsen ska sökanden betala en fastställd meddelandeavgift och, om patentkraven är skrivna på engelska, ge in en översättning till svenska av patentkraven. Om detta inte sker, ska ansökan avskrivas. En avskriven ansökan ska återupptas, om sökanden inom fyra månader efter utgången av de två månaderna fullgör sina skyldigheter och dessutom betalar en fastställd återupptagningsavgift.
Söks patent av en uppfinnare som har avsevärda svårigheter att betala meddelandeavgiften, får patentmyndigheten befria sökanden från denna, om sökanden skriftligen begär det inom två månader från dagen för underrättelsen. Om patentmyndigheten avslår uppfinnarens begäran, ska en avgift som betalas inom två månader därefter anses betald i rätt tid. Lag (2014:289).
20 § Om sökanden har fullgjort vad som krävs enligt 19 § och det fortfarande inte finns hinder mot patent, skall patentmyndigheten bifalla ansökningen. Beslutet skall kungöras.
När beslutet att bifalla patentansökningen har kungjorts, är ett patent meddelat. Ett meddelat patent skall antecknas i patentregistret som förs av patentmyndigheten. Ett patentbrev skall också utfärdas.
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 10/37
Sedan patentet har meddelats får patentkraven inte ändras så att patentskyddets omfattning utvidgas. Lag (1993:1406).
21 § Från och med den dag då patentet meddelas ska en patentskrift finnas tillgänglig hos patentmyndigheten. Patentskriften ska innehålla beskrivning, patentkrav och sammandrag samt uppgift om patenthavaren och uppfinnaren.
Om patentkraven är skrivna på engelska, ska en översättning av dessa till svenska biläggas patentskriften. Det ska framgå av bilagan att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller. Lag (2014:289).
22 § Från och med den dag då patentet meddelas ska handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för var och en.
Efter 18 månader från den dag då patentansökan gjordes, eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs, ska handlingarna, om de inte redan har gjorts tillgängliga enligt första stycket, hållas tillgängliga för var och en. Om ansökan har avskrivits eller avslagits, ska handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökan återupptas, överklagar eller gör en framställning enligt 72 eller 73 §.
På begäran av sökanden ska handlingarna hållas tillgängliga tidigare än vad som följer av första och andra styckena.
Om patentkraven är skrivna på engelska och en översättning av dessa till svenska har getts in i ärendet ska det, när handlingarna hålls tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, anges på översättningen att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller.
När handlingarna blir tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, ska det kungöras. Om en översättning som avses i fjärde stycket ges in efter det att kungörelse har skett, ska en särskild kungörelse angående översättningen utfärdas om sökanden betalar fastställd avgift för detta.
Innehåller en handling en företagshemlighet och rör den inte en uppfinning på vilken patent söks eller har meddelats, får patentmyndigheten på yrkande besluta, om det finns särskilda skäl för det, att handlingen inte får lämnas ut. Om ett sådant yrkande har framställts, får handlingen inte lämnas ut förrän yrkandet har ogillats genom ett beslut som har vunnit laga kraft.
Om ett biologiskt material har deponerats enligt 8 b §, har var och en, med de begränsningar som föreskrivs i detta och följande stycken, rätt att få prov från materialet sedan handlingarna har blivit allmänt tillgängliga enligt första, andra eller tredje stycket. Detta gäller oavsett om patentet har upphört eller förklarats ogiltigt. Prov får inte lämnas ut till någon som till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte får ta befattning med det deponerade materialet. Prov får inte heller lämnas ut till någon vars befattning med provet kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till materialets skadebringande egenskaper.
Till dess att patent har meddelats eller patentansökan har avgjorts slutligt utan att ha lett till patent gäller att prov från en deposition får lämnas endast till en särskild sakkunnig, om sökanden begär det. Om patentansökan avslås eller återkallas, gäller motsvarande under en period av 20 år från den dag ansökan lämnades in. Regeringen meddelar föreskrifter om inom vilken tid en begäran om begränsning får göras och vem som får anlitas som sakkunnig av den som vill få prov.
Den som vill få ett prov ska begära det skriftligen hos patentmyndigheten och lämna en förbindelse med det innehåll som regeringen föreskriver för att förebygga missbruk av provet. Om ett prov får lämnas ut endast till en särskild sakkunnig, ska förbindelsen i stället lämnas av denne. Lag (2014:289).
23 § Om patentmyndigheten avskriver eller avslår en ansökan som har blivit tillgänglig för var och en, skall beslutet kungöras när det har vunnit laga kraft. Lag (1993:1406).
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 11/37
24 § Andra än patenthavaren får göra invändning mot ett meddelat patent. En invändning ska göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månader från den dag då patentet meddelades.
Patentmyndigheten ska underrätta patenthavaren om invändningen och ge denne tillfälle att yttra sig.
Om patentet meddelats med beskrivning, patentkrav och sammandrag skrivna på engelska, får patentmyndigheten förelägga patenthavaren att ge in en översättning av beskrivningen och sammandraget till svenska. Föreläggandet ska ges vid påföljd att patentmyndigheten annars kan låta göra en sådan översättning på patenthavarens bekostnad.
Om invändningen återkallas, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om det finns särskilda skäl. Lag (2014:289).
25 § Patentmyndigheten ska efter invändning upphäva patentet, om det 1. har meddelats trots att villkoren i 1–2 §§ inte är uppfyllda, 2. avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen, eller 3. omfattar något som inte framgick av ansökan när den gjordes.
Patentmyndigheten ska avslå invändningen, om det inte finns något hinder enligt första stycket mot att patentet upprätthålls.
Om patenthavaren under invändningsförfarandet har gjort sådana ändringar att hinder inte finns enligt första stycket mot att patentet upprätthålls i sin ändrade lydelse, ska patentmyndigheten förklara att patentet upprätthålls i den ändrade lydelsen. Om patentkraven är skrivna på engelska, får patentet upprätthållas i ändrad lydelse endast om patenthavaren gett in en översättning till svenska av patentkraven i den ändrade lydelsen. Översättningen ska biläggas beslutet och det ska framgå av bilagan att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller.
När patentmyndighetens beslut om en invändning har vunnit laga kraft, ska det kungöras. Om beslutet innebär att patentet ändras, ska en ny patentskrift finnas tillgänglig hos patentmyndigheten och ett nytt patentbrev utfärdas. Lag (2014:289).
26 § Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent får överklagas av sökanden, om det har gått honom eller henne emot. Ett slutligt beslut enligt 8 c § tredje stycket får överklagas av sökanden. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren, om det har gått den som vill klaga emot. Om invändaren återkallar sin talan, får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl.
Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt 15 § tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett yrkande om överföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av sökanden. Ett beslut, genom vilket ett yrkande om överföring enligt 18 § har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.
Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt 22 § sjätte stycket har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.
Bestämmelser om överklagande av beslut enligt 42, 72 eller 73 § finns i 75 §. Lag (2014:289).
27 § Överklagande enligt 26 § görs till Patentbesvärsrätten inom två månader från beslutets dag.
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Överklagandet får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom det överklagade beslutet. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 12/37
Bestämmelserna i 22 § sjätte stycket tillämpas på handling som kommer in till Patentbesvärsrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen.
Bestämmelserna i 24 § tredje stycket tillämpas även i Patentbesvärsrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. Lag (2014:289). 3 Kap.
Internationell patentansökan
28 § Med internationell patentansökan avses ansökan som göres enligt den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete.
Internationell patentansökan inges till patentmyndighet eller internationell organisation som enligt konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna är behörig att mottaga sådan ansökan (mottagande myndighet). Den svenska patentmyndigheten är mottagande myndighet i enlighet med vad regeringen föreskriver. För internationell patentansökan, som inges till den svenska patentmyndigheten, skall sökanden erlägga fastställd avgift.
Bestämmelserna i 29--38 §§ gälla internationell patentansökan som omfattar Sverige. Sökes genom sådan ansökan europeiskt patent för Sverige, gäller dock 11 kap. Lag (1977:700).
29 § En internationell patentansökan, för vilken den mottagande myndigheten fastställt en internationell ingivningsdag, skall i Sverige ha samma verkan som en svensk patentansökan med samma ingivningsdag. Det som sägs i 2 § andra stycket andra meningen skall dock gälla endast om ansökan fullföljts enligt 31 §. Lag (2007:516).
30 § Internationell patentansökan skall anses återkallad såvitt avser Sverige i de fall som avses i artikel 24.1. i och ii i konventionen om patentsamarbete.
31 § Om sökanden vill fullfölja en internationell patentansökan i Sverige, ska sökanden inom 31 månader från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritet begärs, den dag från vilken prioriteten begärs till patentmyndigheten ge in en översättning till svenska eller engelska av den internationella patentansökan i den omfattning regeringen föreskriver eller, om ansökan är skriven på svenska eller engelska, en kopia av ansökan. Sökanden ska inom samma tid betala en avgift till patentmyndigheten.
Om sökanden har betalat avgift inom den frist som föreskrivs i första stycket, får den översättning eller kopia som krävs ges in inom en ytterligare frist om två månader, förutsatt att en tilläggsavgift betalas inom den senare fristen.
Om sökanden inte följer föreskrifterna i denna paragraf, ska ansökan anses återkallad såvitt avser Sverige. Lag (2014:289).
32 § Har upphävts genom lag (2007:516).
33 § Om en internationell patentansökan har fullföljts enligt 31 §, gäller 2 kap. i fråga om ansökan och dess handläggning, om inte annat sägs i denna paragraf eller i 34–37 §§. Ansökan får endast på framställning av sökanden tas upp till prövning före utgången av den frist som gäller enligt 31 § första stycket.
Ett föreläggande enligt 12 § får inte meddelas före den tidpunkt då patentmyndigheten har rätt att ta upp ansökan till prövning.
Bestämmelserna i 22 § andra och tredje styckena blir tillämpliga redan innan ansökan har fullföljts så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet enligt 31 § att ge in en översättning av ansökan eller, om ansökan är skriven på svenska eller engelska, så snart sökanden har gett in en kopia av den till patentmyndigheten.
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 13/37
I fråga om en internationell patentansökan ska vid tillämpning av 48, 56 och 60 §§ vad som där sägs om att handlingarna i ansökningsärendet har blivit tillgängliga enligt 22 § i stället avse att handlingarna har blivit tillgängliga enligt 22 § med iakttagande av tredje stycket.
Om patentansökan uppfyller de krav när det gäller form och innehåll som föreskrivs i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna, ska den godtas i dessa avseenden. Lag (2014:289).
34 § I fråga om en internationell patentansökan får inte patent meddelas eller beslut om avslag fattas förrän efter utgången av den frist som regeringen föreskriver, om inte sökanden samtycker till att ansökningen avgörs innan dess. Lag (1993:1406).
35 § I fråga om en internationell patentansökan får patentmyndigheten inte utan sökandens samtycke meddela patent eller offentliggöra ansökningen förrän Världsorganisationen för den intellektuella äganderättens internationella byrå har publicerat ansökningen eller tjugo månader har förflutit från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs. Lag (1993:1406).
36 § Om en del av en internationell patentansökan inte har varit föremål för internationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande patenterbarhetsprövning på grund av att ansökningen har bedömts omfatta av varandra oberoende uppfinningar och att sökanden inte inom föreskriven tid har betalat tilläggsavgift enligt konventionen om patentsamarbete, skall patentmyndigheten pröva om bedömningen var riktig. Om patentmyndigheten finner att bedömningen var riktig, skall den del av ansökningen som inte har varit föremål för sådan granskning eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det myndigheten sände en underrättelse till honom om sitt ställningstagande. Om patentmyndigheten finner att bedömningen inte var riktig, skall myndigheten fortsätta handläggningen av ansökningen i dess helhet.
Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patentmyndigheten har funnit att en patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinningar, får överklagas av sökanden. Vad som sägs i 27 § första och andra styckena skall tillämpas.
Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas fristen för att betala sådan avgift som avses i första stycket andra meningen från det att patentmyndigheten sände en underrättelse till sökanden om rättens lagakraftvunna beslut. Lag (1993:1406).
37 § Har del av internationell patentansökan icke varit föremål för internationell förberedande patenterbarhetsprövning på grund av att sökanden inskränkt patentkraven efter anmodan av myndighet för sådan prövning att antingen inskränka kraven eller betala tilläggsavgifter, skall den icke prövade delen av ansökningen anses återkallad hos patentmyndigheten, om ej sökanden erlägger föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det myndigheten avsände underrättelse till honom om vad sålunda gäller.
38 § Har mottagande myndighet vägrat att fastställa internationell ingivningsdag för internationell patentansökan eller förklarat, att ansökningen skall anses återkallad eller att yrkande om att ansökningen skall omfatta Sverige skall anses återkallat, skall patentmyndigheten på begäran av sökanden pröva om detta beslut var riktigt. Detsamma skall gälla i fråga om beslut av internationella byrån att ansökningen skall anses återkallad.
Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas till internationella byrån inom den frist som regeringen föreskriver. Sökanden skall inom samma tid till patentmyndigheten inge översättning av ansökningen i den omfattning regeringen förordnar samt erlägga fastställd ansökningsavgift.
Finner patentmyndigheten att den mottagande myndighetens eller internationella byråns beslut ej var riktigt, skall patentmyndigheten handlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivningsdag ej fastställts av mottagande myndighet, skall ansökningen anses gjord den dag som
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 14/37
patentmyndigheten finner borde ha fastställts såsom internationell ingivningsdag. Uppfyller ansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.
Bestämmelsen i 2 § andra stycket andra punkten äger tillämpning på ansökan som upptagits till handläggning enligt tredje stycket, om ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Lag (1983:433). 4 Kap.
Patents omfattning och giltighetstid
39 § Patentskyddets omfattning bestämmes av patentkraven. För förståelse av patentkraven må ledning hämtas från beskrivningen.
40 § Ett meddelat patent kan upprätthållas intill dess tjugo år har förflutit från den dag då patentansökningen gjordes.
För ett patent skall betalas fastställd årsavgift för varje avgiftsår som börjar efter meddelandet. Om patentet har meddelats innan årsavgifter för patentansökningen har börjat förfalla enligt 41 §, skall dock patenthavaren, när årsavgift för patentet för första gången förfaller till betal-ning, betala årsavgift också för avgiftsår som har börjat före patentmeddelandet.
Bestämmelser om tilläggsskydd finns i 13 kap. Lag (1996:889).
4 a kap. Patentbegränsning m.m.
40 a §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ En patenthavare får hos patentmyndigheten begära 1. att ett eller flera patentkrav och, om det behövs, beskrivningen ändras så att patentskyddets omfattning begränsas (patentbegränsning), eller 2. att patentet upphävs.
Om patentkraven är skrivna på engelska, ska patenthavaren vid en begäran enligt första stycket 1 ge in en översättning till svenska av patentkraven i den lydelse som begärs.
En begäran enligt första stycket ska avslås om det vid tidpunkten för begäran pågår ett invändningsförfarande enligt 24 § eller enligt artikel 99 i den i München den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) eller ett mål om ogiltighet enligt 52 § som avser patentet. Om patenthavaren har begärt eller begär att patentet ska begränsas eller upphävas enligt artikel 105 a i den europeiska patentkonventionen, ska en begäran enligt första stycket förklaras vilande tills det europeiska patentverket meddelat slutligt beslut i frågan.
En begäran enligt första stycket får inte utan berörda rättighetshavares samtycke bifallas så länge patentet är utmätt, belagt med kvarstad, taget i anspråk genom betalningssäkring eller en tvist om överföring av patentet pågår vid en domstol.
För en begäran enligt första stycket ska patenthavaren betala en särskild avgift. Lag (2014:289).
40 a §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ En patenthavare får hos patentmyndigheten begära 1. att ett eller flera patentkrav och, om det behövs, beskrivningen ändras så att patentskyddets omfattning begränsas (patentbegränsning), eller 2. att patentet upphävs.
Om patentkraven är skrivna på engelska, ska patenthavaren vid en begäran enligt första stycket 1 ge in en översättning till svenska av patentkraven i den lydelse som begärs.
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 15/37
En begäran enligt första stycket ska avslås om det vid tidpunkten för begäran pågår ett invändningsförfarande enligt 24 § eller enligt artikel 99 i den i München den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) eller ett mål om ogiltighet enligt 52 § som avser patentet. Om patenthavaren har begärt eller begär att patentet ska begränsas eller upphävas enligt artikel 105 a i den europeiska patentkonventionen, ska en begäran enligt första stycket förklaras vilande tills det europeiska patentverket meddelat slutligt beslut i frågan.
En begäran enligt första stycket får inte utan berörda rättighetshavares samtycke bifallas så länge patentet är utmätt, belagt med kvarstad, taget i anspråk genom betalningssäkring eller en tvist om överföring av patentet pågår vid en domstol.
För en begäran enligt första stycket ska patenthavaren betala en särskild avgift.
Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Den tillämpas dock i fråga om tilläggsskydd som avses i 105 §, även om grundpatentet är ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Lag (2014:434).
40 b § Om patenthavaren inte har följt bestämmelserna i 40 a § eller om en begäran om patentbegränsning inte är förenlig med bestämmelserna i 52 § första stycket 2-4 om ogiltighet, skall patenthavaren föreläggas att inom en viss tid vidta rättelse.
Om patenthavaren inte hörs av eller om begäran även efter det att patenthavaren har yttrat sig inte kan bifallas, skall begäran avslås, om 1. patenthavaren har haft tillfälle att yttra sig över hindret och 2. det inte finns anledning att ge patenthavaren ett nytt föreläggande. Lag (2007:516).
40 c § Om patentmyndigheten finner att det inte finns några hinder för att bifalla en begäran enligt 40 a §, ska patentet begränsas eller upphävas i enlighet med begäran. En översättning som avses i 40 a § andra stycket ska biläggas beslutet och det ska framgå av bilagan att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller. Patentmyndigheten ska kungöra beslutet. Om patentet har begränsats, ska patentmyndigheten utfärda ett nytt patentbrev och hålla en ny patentskrift tillgänglig.
Patentmyndighetens beslut har verkan från ingivningsdagen för patentansökan. Lag (2014:289).
40 d § I mål om patentintrång eller patents ogiltighet är patenthavaren skyldig att informera domstolen om att en begäran om begränsning eller upphävande av patentet har gjorts. Lag (2007:516). 5 Kap.
Betalning av årsavgifter
41 § Årsavgiften förfaller till betalning sista dagen i den kalendermånad under vilken avgiftsåret börjar. Årsavgifterna för de två första avgiftsåren förfaller dock först samtidigt med avgiften för det tredje avgiftsåret. Årsavgifter får inte erläggas tidigare än sex månader innan de förfaller till betalning.
För en sådan senare ansökan som avses i 11 § förfaller årsavgifterna för avgiftsår, som har börjat före den dag då den senare ansökningen tillkom eller som börjar inom två månader från den dagen, inte i något fall förrän två månader har förflutit från nämnda dag. För en internationell patentansökan förfaller årsavgifterna för avgiftsår, som har börjat före den dag då ansökningen fullföljdes enligt 31 § eller upptogs till behandling enligt 38 § eller som börjar inom två månader från den dagen, inte i något fall förrän två månader har förflutit från den dag då ansökningen fullföljdes eller upptogs till behandling.
Årsavgift får, med den förhöjning som har fastställts, erläggas inom sex månader efter det den förföll
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 16/37
till betalning. Lag (1983:433).
42 § Är uppfinnaren sökande eller innehavare av patentet och har han avsevärd svårighet att erlägga årsavgifterna, får patentmyndigheten medge honom anstånd med betalningen, om han gör framställning därom senast när årsavgifterna första gången förfaller till betalning. Anstånd får medges med upp till tre år i sänder, dock längst till dess tre år har förflutit från patentmeddelandet. Framställning om förlängt anstånd skall göras innan meddelat anstånd har gått ut.
Avslås en framställning om anstånd eller förlängt anstånd, skall avgift som erläggs inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.
Årsavgifter, med vilkas erläggande anstånd medgivits enligt första stycket, får med samma förhöjning som avses i 41 § tredje stycket erläggas inom sex månader efter den tidpunkt till vilken anstånd har erhållits. Lag (1983:433). 6 Kap.
Licens, överlåtelse m. m.
43 § Har patenthavaren medgivit annan rätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen (licens), äger denne överlåta sin rätt vidare endast om avtal träffats därom.
44 § Har patent övergått på annan eller licens upplåtits, skall på begäran anteckning därom göras i patentregistret.
Visas att i registret antecknad licens upphört att gälla, skall anteckningen om licensen avföras.
Bestämmelserna i första och andra styckena äga motsvarande tillämpning beträffande tvångslicens och rätt som avses i 53 § andra stycket.
I mål eller ärende angående patent anses den som patenthavare, vilken senast blivit införd i patentregistret i sådan egenskap.
45 § En tvångslicens för att utöva en uppfinning i Sverige får meddelas om 1. det har gått tre år från det att patentet meddelades och fyra år från det att patentansökan gjordes, 2. uppfinningen inte utövas i skälig utsträckning i Sverige, samt 3. det saknas godtagbar anledning till att uppfinningen inte utövas.
Vid tillämpning av första stycket 2 jämställs med utövning av en uppfinning införsel av uppfinningen till Sverige från en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en stat som är ansluten till eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO). Lag (2004:159).
46 § En innehavare av ett patent på en uppfinning, vars utnyttjande är beroende av ett patent som tillhör någon annan, kan få en tvångslicens att utnyttja den uppfinning som skyddas av det andra patentet. En sådan licens meddelas endast om sökanden visar att den först nämnda uppfinningen utgör ett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse i förhållande till den andra uppfinningen.
Om en tvångslicens meddelas enligt första stycket har innehavaren av det patent i vilket tvångslicens meddelas rätt att på skäliga villkor få en tvångslicens (motlicens) att utnyttja den andra uppfinningen. Lag (2004:159).
46 a § En växtförädlare som inte kan få eller utnyttja en växtförädlarrätt eller en gemenskapens växtförädlarrätt utan att göra intrång i ett tidigare meddelat patent kan få en tvångslicens att utnyttja den uppfinning som skyddas av patentet, om en sådan licens är nödvändig för att växtsorten skall kunna utnyttjas. En sådan licens meddelas endast om sökanden visar att växtsorten utgör ett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse i förhållande till uppfinningen.
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 17/37
Om en patenthavare får en tvångslicens i en växtförädlarrätt eller en gemenskapens växtförädlarrätt har innehavaren av växtförädlarrätten rätt att på skäliga villkor få en tvångslicens (motlicens) att utnyttja patenthavarens uppfinning.
Bestämmelser om möjlighet för innehavare av ett patent på en bioteknisk uppfinning att under vissa förutsättningar få en tvångslicens att utnyttja en skyddad växtsort finns i 7 kap. 3 a § växtförädlarrättslagen (1997:306) och, vad gäller en gemenskapens växtförädlarrätt, i artikel 29 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt. Lag (2007:516).
47 § Om hänsyn till allmänt intresse av synnerlig vikt kräver det, äger den som vill yrkesmässigt utnyttja uppfinning, varå annan har patent, erhålla tvångslicens därtill.
48 § Den som utnyttjade patentsökt uppfinning yrkesmässigt här i riket när handlingarna i ansökningsärendet blevo tillgängliga enligt 22 § äger, om ansökningen leder till patent, erhålla tvångslicens till utnyttjandet, om synnerliga skäl föreligga samt han saknade kännedom om ansökningen och ej heller skäligen kunnat skaffa sig kännedom därom. Sådan rätt tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket. Tvångslicens kan avse även tid innan patentet meddelades.
49 § En tvångslicens får endast beviljas den som kan antas ha förutsättningar att utnyttja uppfinningen på ett godtagbart sätt och i överensstämmelse med licensen. Sökanden måste också visa att han eller hon utan framgång har vänt sig till patenthavaren för att få ett licensavtal på skäliga villkor.
En tvångslicens hindrar inte patenthavaren från att själv utnyttja uppfinningen eller att upplåta licenser. En tvångslicens kan övergå till någon annan endast tillsammans med en rörelse där den utnyttjas eller var avsedd att utnyttjas. För sådana tvångslicenser som avses i 46 § första stycket och 46 a § första stycket gäller dessutom att licensen endast får överlåtas tillsammans med det patent eller den växtförädlarrätt som licensen grundats på. Lag (2004:159).
50 § Tvångslicens meddelas av rätten, som även bestämmer i vilken omfattning uppfinningen må utnyttjas samt fastställer vederlaget och övriga villkor för licensen. När väsentligt ändrade förhållanden påkalla det, äger rätten på yrkande upphäva licensen eller fastställa nya villkor för denna. 7 Kap.
Patents upphörande m. m.
51 § Erläggs inte årsavgift för patent enligt föreskrifterna i 40, 41 och 42 §§, är patentet förfallet från och med ingången av det avgiftsår för vilket avgiften inte har erlagts. Lag (1983:433).
52 § Om det yrkas ska rätten förklara patentet ogiltigt, om 1. det har meddelats trots att villkoren i 1–2 §§ inte är uppfyllda, 2. det avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen, 3. det omfattar något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen, eller 4. patentskyddets omfattning har utvidgats efter det att patentet meddelats.
Om patentet är ogiltigt endast till en viss del, ska patentskyddets omfattning begränsas i motsvarande utsträckning genom en ändring av patentkraven, om 1. patenthavaren yrkar det, 2. det är förenligt med första stycket 2–4, och 3. patenthavaren, när patentkraven är skrivna på engelska, har gett in en översättning till svenska av patentkraven i den ändrade lydelsen.
En översättning som avses i andra stycket 3 ska biläggas domen och det ska framgå av bilagan att
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 18/37
det är patentkravens lydelse på engelska som gäller.
Ett patent får inte förklaras ogiltigt på den grunden att den som har fått patentet har haft rätt till bara en viss andel i det.
Utom i fall som avses i sjätte stycket får talan föras av var och en som lider förfång av patentet och, om det är påkallat ur allmän synpunkt, av den myndighet som regeringen bestämmer.
En talan, som grundas på att patentet har meddelats någon annan än den som har rätt att få patentet enligt 1 §, får föras endast av den som påstår sig ha sådan rätt. Talan ska väckas inom ett år från det att den som påstår sig ha sådan rätt fick kännedom om patentets meddelande och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Om patenthavaren var i god tro när patentet meddelades eller när det övergick till denne, får dock talan inte väckas senare än tre år efter patentets meddelande. Lag (2014:289).
53 § Om patent har meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 §, ska rätten på talan av den berättigade överföra patentet på honom eller henne. Bestämmelserna i 52 § sjätte stycket ska tillämpas när det gäller tiden inom vilken talan ska väckas.
Om den som frånkänns patentet i god tro har börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, får han eller hon mot skäligt vederlag och på skäliga villkor i övrigt fortsätta det påbörjade utnyttjandet eller genomföra det planerade utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. En sådan rätt har under motsvarande förutsättningar även den som innehar en licens som är antecknad i patentregistret.
En rätt som avses i andra stycket får överlåtas till någon annan endast tillsammans med rörelse i vilken rätten utnyttjas eller har avsetts bli utnyttjad. Lag (2014:289).
54 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Avstår patenthavaren skriftligen hos patentmyndigheten från patentet, skall myndigheten förklara att patentet har upphört i sin helhet.
Är patentet utmätt, belagt med kvarstad eller taget i anspråk genom betalningssäkring eller pågår en tvist om överföring av patentet vid domstol, får patentet inte förklaras ha upphört, så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen består eller tvisten inte blivit slutligt avgjord. Lag (2007:516).
54 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om patenthavaren hos patentmyndigheten skriftligen avstår från patentet, ska myndigheten förklara att patentet har upphört i sin helhet.
Om patentet är utmätt, belagt med kvarstad eller taget i anspråk genom betalningssäkring eller om en tvist pågår vid domstol om överföring av patentet, får patentet inte förklaras ha upphört, så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen består eller tvisten inte har blivit slutligt avgjord.
Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Den tillämpas dock i fråga om tilläggsskydd som avses i 105 §, även om grundpatentet är ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Lag (2014:434).
55 § Om ett patent har förfallit eller förklarats ha upphört eller om det genom dom som vunnit laga kraft har förklarats ogiltigt, ändrats eller blivit överfört, ska patentmyndigheten utfärda kungörelse om det.
Om patentet har ändrats genom en dom som vunnit laga kraft, ska en ny patentskrift finnas tillgänglig hos patentmyndigheten och ett nytt patentbrev utfärdas. Lag (2014:289). 8 Kap.
Uppgiftsskyldighet
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 19/37
56 § Om en patentsökande åberopar sin ansökan gentemot annan innan handlingarna i ärendet har blivit tillgängliga enligt 22 §, är sökanden skyldig att på begäran lämna sitt samtycke till att denne får ta del av handlingarna. Omfattar patentansökan en sådan deposition av biologiskt material som avses i 8 b §, ska samtycket inbegripa också en rätt att få prov från materialet. Bestämmelserna i 22 § sjunde stycket tredje och fjärde meningarna samt åttonde och nionde styckena tillämpas då någon vill få prov med stöd av sådant samtycke.
Den som genom att direkt vända sig till annan, i annons, genom påskrift på en vara eller dess förpackning eller på annat sätt anger att ett patent har sökts eller meddelats utan att samtidigt lämna upplysning om ansökans eller patentets nummer, ska på begäran utan dröjsmål lämna sådan upplysning. Om det inte uttryckligen anges att patent har sökts eller meddelats men omständigheterna ger intryck av att så är fallet, ska på begäran utan dröjsmål lämnas upplysning om ett patent har sökts eller meddelats. Lag (2014:289). 9 Kap.
Ansvar och ersättningsskyldighet m. m.
57 § Gör någon intrång i den ensamrätt som patent medför (patentintrång) och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 57 b § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.
För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2005:289).
57 a § Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt 57 § skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt 57 §.
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 57 § får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt 57 §, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:289).
57 b § På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med det.
Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till patentet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 20/37
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud. Lag (2009:111).
57 c § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett patentintrång får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna.
Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2–4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller.
Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna.
Bestämmelserna i första–tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Lag (2009:111).
57 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.
Skyldigheten att lämna information enligt 57 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling.
I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. Lag (2009:111).
57 e §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av domstol som avses i 65 §.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av frågan får det även
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 21/37
hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande. Lag (2009:111).
57 e §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol som avses i 65 §, om inte något annat följer av 65 a §.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tilllämpas. För prövning av frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om ett nytt informationsföreläggande. Lag (2014:434).
57 f § Den som på grund av bestämmelserna i 57 c § andra stycket 2–5 har förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information har rätt till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas av den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande.
Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som till följd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som avses i 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt första stycket. Lag (2009:111).
57 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Lag (2009:111).
57 h § På yrkande av käranden får domstolen, i mål om intrång, ålägga den som har gjort eller medverkat till intrånget att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Lag (2009:111).
58 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör patentintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av uppfinningen samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När ersättningens storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till 1. utebliven vinst, 2. vinst som den som har begått intrånget har gjort, 3. skada på uppfinningens anseende, 4. ideell skada, och 5. patenthavarens intresse av att intrång inte begås.
Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör patentintrång ska betala ersättning för utnyttjandet av uppfinningen, om och i den mån det är skäligt.
Talan om ersättning för patentintrång får endast avse skada under de fem senaste åren innan talan
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 22/37
väcktes. Om talan inte förs inom den tiden, är rätten till ersättning förlorad. Lag (2009:111).
59 § På yrkande av den som har lidit patentintrång får domstolen, efter vad som är skäligt, besluta att ett patentskyddat alster som har tillverkats utan patenthavarens lov ska återkallas från marknaden, ändras, sättas i förvar för återstoden av patenttiden eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med det. Detsamma gäller i fråga om hjälpmedel som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget.
Egendom som avses i första stycket får tas i beslag, om det skäligen kan antas att ett brott enligt 57 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.
Trots vad som sägs i första stycket får domstolen, om det finns synnerliga skäl, på yrkande besluta att en innehavare av egendom som avses i första stycket ska få förfoga över egendomen under återstoden av patenttiden eller del av den, mot skälig ersättning och på skäliga villkor i övrigt. Ett sådant beslut får meddelas endast om innehavaren har handlat i god tro.
Bestämmelserna i första–tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
Ett beslut om åtgärd enligt första stycket får inte innebära att den som har lidit patentintrång ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot.
Åtgärder enligt första stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns särskilda skäl mot detta.
Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om förverkande eller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 57 a § eller enligt brottsbalken. Lag (2009:111).
59 a § Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat till ett intrång, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för en utredning om intrånget (intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Lag (2009:111).
59 b §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av domstol som avses i 65 §.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång. Lag (2009:111).
59 b §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol som avses i 65 §, om inte något annat följer av 65 a §.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Om en rättegång inte är inledd, ska yrkandet
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 23/37
framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkommit under en rättegång. Lag (2014:434).
59 c § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten.
I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (1998:1456).
59 d § Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om 1. vilket ändamål undersökningen skall ha, 2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och 3. vilka utrymmen som får genomsökas.
Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för verkställandet. Lag (1998:1456).
59 e § Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det.
Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet genomförts. Lag (1998:1456).
59 f § Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av Kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tilllämpning av 1-3 kap., 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.
En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (2006:682).
59 g § När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om 1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller 2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram. Lag (2006:682).
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 24/37
59 h § Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sökanden och motparten. Lag (1998:1456).
60 § Om någon yrkesmässigt utnyttjar en patentsökt uppfinning efter det att handlingarna i ansökningsärendet har blivit tillgängliga enligt 22 §, ska det som sägs om patentintrång tillämpas i den utsträckning som ansökan leder till patent. För tiden innan patentet har meddelats enligt 20 § omfattar patentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patentkraven i deras lydelse när ansökan blev allmänt tillgänglig som av patentkraven enligt patentet. Straff får inte dömas ut, förverkande får inte ske och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan patentet har meddelats får bestämmas endast enligt 58 § andra stycket.
Om patentkraven är skrivna på engelska, gäller första stycket endast om en översättning av patentkraven till svenska finns tillgänglig i ansökningsärendet och, om översättningen har getts in efter det att kungörelse enligt 22 § femte stycket första meningen har skett, patentmyndigheten har utfärdat en särskild kungörelse angående översättningen.
Det som sägs i 58 § tredje stycket ska inte tillämpas, om ersättningstalan väcks senast ett år efter det att tiden för invändning har gått ut eller, om invändning har gjorts, senast ett år efter det att patentmyndigheten har beslutat att patentet ska upprätthållas. Lag (2014:289).
61 § Om ett patent har upphävts eller förklarats ogiltigt genom ett beslut eller en dom som har vunnit laga kraft, får domstolen inte döma till straff, besluta om förverkande, meddela vitesförbud, döma ut vite eller ersättning eller besluta om annan åtgärd enligt 57–60 §§.
Förs talan rörande patentintrång och gör den mot vilken talan förs gällande att patentet är ogiltigt, får frågan om ogiltighet prövas endast sedan talan om detta har väckts. Domstolen ska förelägga den som gör gällande att patentet är ogiltigt att inom viss tid väcka sådan talan.
Förs i samma rättegång talan om patentintrång och talan om patentets ogiltighet och är det med hänsyn till utredningen lämpligt att frågan huruvida patentintrång föreligger avgörs särskilt för sig, får på begäran av någon av parterna särskild dom ges i den frågan. Om särskild dom ges, får domstolen förordna att målet om ogiltighet ska vila till dess domen har vunnit laga kraft. Lag (2009:111).
62 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 56 § döms till böter.
Sådan påföljd skall även ådömas den som i fall som avses i nämnda paragraf uppsåtligen eller av oaktsamhet som ej är ringa lämnar felaktig upplysning, om för gärningen ej är stadgat straff i brottsbalken.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 56 § eller i fall som där avses lämnar felaktig upplysning skall ersätta uppkommen skada. Är oaktsamheten ringa må ersättningen jämkas.
Brott som avses i första och andra styckena må åtalas av allmän åklagare endast om målsägande anger det till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt. Lag (1991:296).
63 § Patenthavare eller den som på grund av licens äger utnyttja uppfinningen må föra talan om fastställelse, huruvida han på grund av patentet åtnjuter skydd gentemot annan, om ovisshet råder om förhållandet och denna länder honom till förfång.
Den som driver eller avser att driva verksamhet äger, under samma villkor, föra talan mot patenthavare om fastställelse, huruvida hinder mot verksamheten föreligger på grund av visst patent.
Göres i mål som avses i första stycket gällande att patentet är ogiltigt, äga bestämmelserna i 61 § andra stycket motsvarande tillämpning.
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 25/37
64 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Den som vill väcka talan om patents ogiltighet, överföring av patent eller meddelande av tvångslicens skall anmäla detta till patentmyndigheten samt underrätta envar som enligt patentregistret innehar licens till eller panträtt i patentet. Vill en licenstagare väcka talan om intrång i patent eller om fastställelse enligt 63 § första stycket, skall han underrätta patenthavaren härom. Detsamma gäller, om en panthavare vill väcka talan med anledning av intrång i patent.
Underrättelseskyldighet enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelse i betald rekommenderad försändelse sänts under den adress som antecknats i patentregistret.
Visas ej, när talan väckes, att anmälan eller underrättelse skett enligt föreskrifterna i första stycket, skall käranden givas tid därtill. Försitter han denna tid, må hans talan icke upptagas till prövning. Lag (1987:1330).
64 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Den som vill väcka talan om ett patents ogiltighet, överföring av ett patent eller meddelande av tvångslicens ska anmäla detta till patentmyndigheten samt underrätta var och en som enligt patentregistret innehar licens till eller panträtt i patentet. Om en licenstagare vill väcka talan om intrång i ett patent eller om fastställelse enligt 63 § första stycket, ska licenstagaren underrätta patenthavaren om detta. Detsamma gäller om en panthavare vill väcka talan med anledning av intrång i patentet.
Underrättelseskyldigheten enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelsen i betald rekommenderad försändelse sänts till den adress som har antecknats i patentregistret.
Om det när talan väcks inte visas att anmälan eller underrättelse har skett enligt första stycket, ska käranden föreläggas att avhjälpa bristen inom viss tid. Följer käranden inte föreläggandet, ska talan avvisas.
Paragrafen gäller inte den som vill väcka talan vid den domstol som avses i 93 a § eller talan vid en svensk domstol i fråga om ett europeiskt patent som avses i 80 § tredje stycket. Lag (2014:434).
65 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Stockholms tingsrätt är rätt domstol i mål som gäller 1. bättre rätt till patentsökt uppfinning, 2. patents ogiltighet eller överföring av patent, 3. meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra stycket, 4. patentintrång, 5. fastställelse enligt 63 § eller 6. bestämmande av ersättning enligt 78 §. Lag (1978:149).
65 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Stockholms tingsrätt är, om inte något annat följer av 65 a §, rätt domstol i mål som gäller 1. bättre rätt till patentsökt uppfinning, 2. patents ogiltighet eller överföring av patent, 3. meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra stycket, 4. patentintrång, 5. fastställelse enligt 63 §, 6. bestämmande av ersättning enligt 78 §, eller 7. skadestånd enligt 93 b §. Lag (2014:434).
65 a §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om den domstol som avses i 93 a § är ensam behörig enligt det avtal som anges i den paragrafen, får talan inte tas upp till prövning av en svensk domstol. Lag (2014:434).
66 § I mål som anges i 65 § är tingsrätten domför med fyra ledamöter, av vilka två skall vara
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 26/37
lagfarna och två tekniskt sakkunniga. Fler än tre lagfarna och tre tekniskt sakkunniga ledamöter får inte sitta i rätten. En av de lagfarna ledamöterna skall vara rättens ordförande.
Vid avgörande av mål utan huvudförhandling, liksom vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling eller syn på stället, är tingsrätten dock domför med en lagfaren ledamot. I sådana fall får inte fler än en lagfaren och en tekniskt sakkunnig ledamot sitta i rätten. Därvid är den lagfarna ledamoten rättens ordförande. Lag (1986:233).
67 § Hovrätten är i mål, i vars avgörande i tingsrätten tekniskt sakkunnig ledamot deltagit, domför med tre lagfarna och två tekniskt sakkunniga ledamöter. Har tre lagfarna ledamöter deltagit i tingsrättens avgörande, skall dock minst fyra lagfarna ledamöter delta i hovrättens avgörande. Fler än fem lagfarna och tre tekniskt sakkunniga ledamöter får inte sitta i rätten.
Om hovrätten finner att medverkan av tekniskt sakkunniga ledamöter uppenbarligen inte behövs, är hovrätten domför utan sådana ledamöter.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av tre lagfarna ledamöter. En tekniskt sakkunnig ledamot får dock ingå i rätten i stället för en av de lagfarna ledamöterna. Lag (2005:692).
68 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar för viss tid dem som ska tjänstgöra som tekniskt sakkunniga ledamöter i tingsrätten och hovrätten.
Om det medan en tekniskt sakkunnig ledamot deltar i behandlingen av ett mål inträffar en omständighet som medför att förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i det pågående målet.
Rättens ordförande utser bland de förordnade för varje mål dem som ska ingå i rätten. Detta ska ske med beaktande av vilken teknisk sakkunskap som behövs och övriga förhållanden i målet. Lag (2013:84).
68 a § I tvistemål enligt 65 § får rätten, om patentskriften i sin helhet inte finns tillgänglig på svenska hos patentmyndigheten, förelägga patenthavaren eller annan som för talan på grund av en rätt som härleds från patenthavaren att ge in en översättning till svenska av patentskriften. Om den förelagda parten är kärande i målet, ska föreläggandet ges vid påföljd att talan annars kan komma att avvisas. Är den förelagda parten svarande i målet, ska föreläggandet i stället ges vid påföljd att rätten annars kan låta översätta patentskriften på dennes bekostnad. Lag (2014:289).
69 § I mål enligt 65 § skall rätten inhämta yttrande från patentbesvärsrätten, om det finnes erforderligt. Lag (1977:730).
70 § Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål som avses i 65 § skall sändas till patentmyndigheten.
70 a §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett avgörande som har meddelats av den domstol som avses i 93 a § verkställs här i landet som ett motsvarande svenskt avgörande. Lag (2014:434). 10 Kap.
Särskilda bestämmelser
71 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Patenthavare, som ej har hemvist här i riket, skall ha ett här bosatt ombud, som äger för honom mottaga delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden rörande patentet med undantag av stämning i brottmål och föreläggande för part att infinna sig personligen inför domstol. Ombud skall anmälas till patentregistret och antecknas däri.
Har patenthavaren ej anmält ombud som avses i första stycket, må delgivning i stället ske genom att den handling som skall delges sändes till honom med posten i betalt brev under hans i patentregistret
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 27/37
antecknade adress. Är fullständig adress ej antecknad i registret, må delgivning ske genom att handlingen hålles tillgänglig hos patentmyndigheten och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll kungöres i publikation som regeringen bestämmer. Delgivningen anses ha skett när vad nu sagts blivit fullgjort.
Regeringen äger under förutsättning av ömsesidighet förordna, att bestämmelserna i första och andra styckena icke skola äga tillämpning i fråga om patenthavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är anmält till patentregistret här i riket och äger behörighet som anges i första stycket. Lag (1977:700).
71 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ En patenthavare som inte har hemvist i Sverige ska ha ett ombud som är bosatt här. Ombudet ska ha rätt att för patenthavaren ta emot delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden i fråga om patentet med undantag av stämning i brottmål och föreläggande för part att infinna sig personligen inför domstol. Ombudet ska anmälas till patentregistret och antecknas i detta.
Om patenthavaren inte har anmält ett ombud, får delgivning i stället ske genom att den handling som ska delges sänds till patenthavaren med posten i betalt brev till den adress som har antecknats för patenthavaren i patentregistret. Om en fullständig adress inte finns antecknad i registret, får delgivning ske genom att handlingen hålls tillgänglig hos patentmyndigheten och genom att ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll kungörs i den publikation som regeringen meddelar föreskrifter om. Delgivningen anses ha skett när det som nu angetts har fullgjorts.
Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första och andra styckena inte ska tillämpas i fråga om patenthavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är anmält till det svenska patentregistret och har behörighet som anges i första stycket.
Paragrafen gäller inte i fråga om innehavare av europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Lag (2014:434).
72 § Om sökanden eller patenthavaren trots att han eller hon har iakttagit all omsorg som har betingats av omständigheterna har lidit rättsförlust på grund av att han eller hon inte har vidtagit en åtgärd hos patentmyndigheten inom tid som föreskrivs i denna lag eller med stöd av lagen och vidtar han eller hon åtgärden inom två månader från det att förfallet upphörde, dock senast inom ett år från fristens utgång, skall patentmyndigheten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid. Om sökanden eller patenthavaren vill få en sådan förklaring, skall han eller hon inom den tid som nu har angetts för åtgärden begära den hos patentmyndigheten och betala en avgift.
När det gäller den frist som avses i 6 § får en förklaring enligt första stycket ges endast om den ansökan för vilken prioritet åberopas ges in senast inom två månader från fristens utgång samt en begäran om förklaring gjorts och avgiften betalats inom samma tid.
I fråga om en internationell patentansökan som har fullföljts i Sverige enligt 31 § tillämpas första och andra styckena också om sökanden har lidit rättsförlust på grund av att han eller hon inte har iakttagit en frist gentemot den mottagande myndigheten, den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten, myndigheten för internationell förberedande patenterbarhetsprövning eller internationella byrån. Den åtgärd som inte har vidtagits inom fristen skall i de fall som avses här vidtas hos patentmyndigheten. Lag (2007:516).
73 § Har, i fall som avses i 31 eller 38 §, handling eller avgift som avsänts med posten icke inkommit till patentmyndigheten inom föreskriven tid men blir den med försändelsen avsedda åtgärden vidtagen inom två månader från det sökanden insåg eller bort inse att fristen överskridits, dock senast inom ett år från fristens utgång, skall patentmyndigheten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid, om
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 28/37
1) avbrott i postförbindelserna förekommit under någon av de tio dagarna närmast före fristens utgång på grund av krig, revolution, upplopp, strejk, naturkatastrof eller annan liknande omständighet på den ort där avsändaren vistas eller har sin rörelse, samt handlingen eller avgiften avsänts till patentmyndigheten inom fem dagar från det postförbindelserna återupptagits, eller
2) handlingen eller avgiften avsänts till patentmyndigheten i rekommenderad försändelse senast fem dagar före fristens utgång, dock endast om försändelsen sänts med flygpost där så varit möjligt eller avsändaren haft anledning antaga att försändelsen vid ytledes befordran skulle ha anlänt till patentmyndigheten inom två dagar från avsändningsdagen.
Vill patentsökanden vinna förklaring enligt första stycket, skall han göra skriftlig framställning därom hos patentmyndigheten inom tid som där föreskrivits för åtgärden. Lag (1983:433).
74 § Har framställning enligt 72 eller 73 § bifallits och skall till följd därav patentansökan, som avskrivits eller avslagits efter det den blivit tillgänglig enligt 22 §, företagas till fortsatt handläggning eller patent, som förfallit, anses upprätthållet, skall kungörelse därom utfärdas.
Har någon, efter det tiden för återupptaganden av den avskrivna ansökningen utgått eller beslutet om avslag vunnit laga kraft eller patentet förfallit men innan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket, må han utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket.
Rätt enligt andra stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.
75 § Andra slutliga beslut av patentmyndigheten än som avses i 26 § samt beslut enligt 42, 72 eller 73 § får överklagas till Patentbesvärsrätten inom två månader från beslutets dag.
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas. Lag (2010:1395).
76 § Avgifter enligt denna lag fastställs av regeringen. Därvid får regeringen, såvitt avser årsavgifter, förordna att ett eller flera av de första avgiftsåren skall vara avgiftsfria. Lag (1983:433).
77 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om verkställigheten av denna lag. Diarier hos patentmyndigheten skall vara tillgängliga för allmänheten i den utsträckning regeringen bestämmer.
Regeringen får meddela föreskrifter om att handlingar i ärenden angående ansökan om patent får lämnas ut till en myndighet i annan stat.
Regeringen får också meddela föreskrifter om 1. att granskning av ansökningar om patent, efter framställning av patentmyndigheten, får äga rum hos en myndighet i annan stat eller hos en internationell institution samt 2. att den som söker patent på en uppfinning, för vilken han eller hon sökt patent i en annan stat, skall vara skyldig att redovisa vad patentmyndigheten i den staten delgivit honom eller henne om prövningen av uppfinningens patenterbarhet.
Föreskrifter om redovisningsskyldighet enligt tredje stycket 2 får dock inte meddelas i fråga om sådan patentansökan som avses i 3 kap., om den varit föremål för internationell förberedande patenterbarhetsprövning och en rapport om denna prövning getts in till patentmyndigheten. Lag (2007:516).
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 29/37
78 § Befinner sig riket i krig eller krigsfara äger regeringen, om det finnes nödvändigt ur allmän synpunkt, förordna, att rätt till viss uppfinning skall avstås till staten eller till annan som regeringen bestämmer. För rätt till uppfinning, som sålunda tages i anspråk, skall skälig ersättning utges. Träffas icke överenskommelse om ersättningen med den ersättningsberättigade, bestämmes ersättningen av rätten.
Har rätt till uppfinning tagits i anspråk av annan än staten till följd av förordnande enligt första stycket och fullgör denne icke sin ersättningsskyldighet, är staten pliktig att på ansökan av den ersättningsberättigade genast utge ersättningen.
79 § Om uppfinningar av betydelse för rikets försvar gälla särskilda bestämmelser. 11 Kap.
Europeiskt patent
80 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Med europeiskt patent avses patent som meddelas av det europeiska patentverket enligt den i Mu'nchen den 5 oktober 1973 avslutade europeiska patentkonventionen. Med europeisk patentansökan avses patentansökan som göres enligt nämnda konvention.
Ansökan om europeiskt patent göres hos det europeiska patentverket. Sådan ansökan må inges även till patentmyndigheten för att av denna vidarebefordras till det europeiska patentverket. Ansökan som avses i artikel 76 i nämnda konvention (europeisk avdelad ansökan) skall dock alltid inges till det europeiska patentverket.
Bestämmelserna i 81--93 §§ gälla europeiskt patent för Sverige och europeisk patentansökan som omfattar Sverige.
80 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Med europeiskt patent avses ett patent som meddelas av det europeiska patentverket enligt den i München den 5 oktober 1973 avslutade europeiska patentkonventionen. Med europeisk patentansökan avses en patentansökan som görs enligt konventionen.
En ansökan om ett europeiskt patent görs hos det europeiska patentverket. En sådan ansökan får ges in även till patentmyndigheten för att av denna vidarebefordras till det europeiska patentverket. En ansökan som avses i artikel 76 i konventionen (europeisk avdelad ansökan) ska dock alltid ges in till det europeiska patentverket.
Europeiska patent kan ha enhetlig verkan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd. Lag (2014:434).
81 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Europeiskt patent är meddelat, när det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen. Det europeiska patentet har samma rättsverkan som patent meddelat här i riket och följer även i övrigt samma bestämmelser som sådant patent, om ej annat sägs i detta kapitel.
81 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett europeiskt patent är meddelat, när det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan. Ett europeiskt patent har samma rättsverkan som ett patent som har meddelats i Sverige och följer även i övrigt samma bestämmelser som ett sådant patent, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Lag (2014:434).
82 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Ett europeiskt patent har verkan i Sverige endast om sökanden inom tre månader efter den dag då det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patentet till patentmyndigheten har - gett in en översättning, på det sätt som föreskrivs i tredje stycket, av den text med vilken patentet meddelats av det europeiska patentverket, och
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 30/37
- betalat en avgift för offentliggörandet.
Beslutar det europeiska patentverket att ett europeiskt patent skall upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, gäller motsvarande även i fråga om den ändrade texten.
Patentkraven skall alltid ges in i översättning till svenska. Har patentet meddelats på tyska eller franska, skall beskrivningen ges in i översättning till svenska eller engelska.
Översättningen skall hållas tillgänglig för var och en. Den skall dock inte hållas tillgänglig förrän det europeiska patentverket har publicerat den europeiska patentansökan.
Har översättningen getts in och avgiften betalats inom föreskriven tid och har det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patentet eller beslutat att det europeiska patentet skall upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, skall det kungöras av patentmyndigheten. Lag (2007:518).
82 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett europeiskt patent har verkan i Sverige endast om sökanden inom tre månader efter den dag då det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patentet till patentmyndigheten har
– gett in en översättning, på det sätt som föreskrivs i tredje stycket, av den text med vilken patentet meddelats av det europeiska patentverket, och
– betalat en avgift för offentliggörandet.
Om det europeiska patentverket beslutar att ett europeiskt patent ska upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, gäller motsvarande även i fråga om den ändrade texten.
Patentkraven ska alltid ges in i översättning till svenska. Om patentet har meddelats på tyska eller franska, ska beskrivningen ges in i översättning till svenska eller engelska.
Översättningen ska hållas tillgänglig för var och en. Den ska dock inte hållas tillgänglig förrän det europeiska patentverket har publicerat den europeiska patentansökan.
Om översättningen har getts in och avgiften har betalats inom föreskriven tid och det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att meddela patentet eller beslutat att det europeiska patentet ska upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, ska det kungöras av patentmyndigheten.
Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Lag (2014:434).
82 a §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om ett europeiskt patent får enhetlig verkan som avses i 80 § tredje stycket, är sökandens åtgärder enligt 82 § utan verkan. Lag (2014:434).
83 § Har en patenthavare inte inom föreskriven tid vidtagit åtgärd som avses i 82 §, skall vad i 72 § första stycket sägs om patentsökande ha motsvarande tillämpning. Förklaras med stöd av 72 § att sådan åtgärd skall anses vidtagen i rätt tid, skall det kungöras av patentmyndigheten.
Har någon, efter det tiden för att vidta åtgärd enligt 82 § gått ut men innan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, har han den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena. Lag (2006:625).
84 § Har upphävts genom lag (1993:1406).
85 § Om det europeiska patentverket har beslutat att begränsa eller helt eller delvis upphäva ett europeiskt patent, skall detta ha samma verkan som om patentet i motsvarande mån begränsats eller förklarats ogiltigt i Sverige. För att ett begränsningsbeslut skall få verkan i Sverige måste dock förutsättningarna i 82 § vara uppfyllda. Patentmyndigheten skall kungöra beslutet. Lag (2007:516).
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 31/37
86 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ För europeiskt patent skall årsavgift erläggas till patentmyndigheten för varje avgiftsår som börjar efter det under vilket det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen.
Erläggs inte årsavgift för europeiskt patent enligt vad som sägs i första stycket och i 41 och 42 §§, har 51 § motsvarande tillämpning. Den första årsavgiften för europeiskt patent förfaller dock inte till betalning förrän två månader har förflutit från den dag då patentet meddelades. Lag (1983:433).
86 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ För ett europeiskt patent ska årsavgift betalas till patentmyndigheten för varje avgiftsår som börjar efter det avgiftsår under vilket det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan.
Om årsavgift inte betalas för ett europeiskt patent enligt vad som sägs i första stycket och i 41 och 42 §§, tillämpas 51 §. Den första årsavgiften för ett europeiskt patent förfaller dock inte till betalning förrän två månader har gått från den dag då patentet meddelades.
Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Lag (2014:434).
87 § En europeisk patentansökan, för vilken det europeiska patentverket fastställt ingivningsdag, skall i Sverige ha samma verkan som en svensk patentansökan med samma ingivningsdag. Åtnjuter ansökan enligt den europeiska patentkonventionen prioritet från tidigare dag än ingivningsdagen, skall sådan prioritet beaktas.
Vid tillämpning av 2 § andra stycket andra meningen skall publiceringen av en europeisk patentansökan som sker enligt artikel 93 i den europeiska patentkonventionen jämställas med att ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Detta gäller även en publicering som avses i artikel 153.3 eller 153.4 i konventionen, om denna publicering av det europeiska patentverket jämställs med en publicering som sker enligt artikel 93. Lag (2007:516).
88 § Har europeisk patentansökan publicerats enligt den europeiska patentkonventionen och har översättning till svenska av patentkraven i den lydelse de publicerades ingivits till patentmyndigheten samt fastställd avgift erlagts, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla översättningen tillgänglig för envar.
Utnyttjar någon yrkesmässigt uppfinning som sökes skyddad i europeisk patentansökan efter det att kungörelse utfärdats enligt första stycket, äger vad som sägs om patentintrång motsvarande tillämpning om ansökningen leder till patent för Sverige. I sådant fall omfattar patentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patentkraven i den lydelse de publicerades som av patentkraven enligt patentet. Till straff må ej dömas och ersättning för skada må bestämmas endast enligt 58 § andra stycket.
Bestämmelserna i 58 § tredje stycket äga ej tillämpning, om ersättningstalan väckes senast ett år efter det tiden för invändning mot det europeiska patentet utgått eller, om invändning gjorts, senast ett år efter det att det europeiska patentverket beslutat att patentet skall upprätthållas. Lag (1980:105).
89 § Har europeisk patentansökan eller yrkande att sådan ansökan skall omfatta Sverige återkallats eller skall enligt den europeiska patentkonventionen sådan återkallelse anses ha skett och har ansökningen icke återupptagits enligt artikel 121 i konventionen, skall detta ha samma verkan som återkallelse av patentansökan hos patentmyndigheten.
Har europeisk patentansökan avslagits, skall detta ha samma verkan som avslag på patentansökan här i riket.
90 § Om en text har översatts och getts in till patentmyndigheten enligt 82 eller 88 §, gäller textens lydelse på handläggningsspråket vid det europeiska patentverket.
När en översättning som avses i första stycket hålls tillgänglig av patentmyndigheten, ska det
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 32/37
framgå att det är textens lydelse på handläggningsspråket vid det europeiska patentverket som gäller. Lag (2014:434).
91 § Har upphävts genom lag (2014:434)
92 § Om det europeiska patentverket har beslutat att begränsa eller helt eller delvis upphäva ett europeiskt patent eller har beträffande en europeisk patentansökan inträtt sådant förhållande som avses i 89 §, men förklarar det europeiska patentverket enligt den europeiska patentkonventionen patenthavaren eller sökanden återinsatt i tidigare rättigheter, gäller detta även i Sverige.
Har någon, efter det beslutet meddelades eller förhållandet inträdde men innan det europeiska patentverket utfärdat kungörelse om förklaring som avses i första stycket, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, har han eller hon den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena.
Om det europeiska patentverket har undanröjt ett beslut enligt artikel 112 a i den europeiska patentkonventionen, gäller beslutet om undanröjande även i Sverige. Om ett europeiskt patent har blivit gällande i Sverige efter det att det europeiska patentverket beslutat om undanröjande av ett beslut, skall bestämmelserna i andra stycket tillämpas, om utnyttjandet påbörjats eller åtgärder vidtagits innan beslutet om undanröjande kungjordes. Motsvarande gäller om patentskyddets omfattning för ett i Sverige gällande europeiskt patent har utvidgats efter det att det europeiska patentverket beslutat om undanröjande av ett beslut. Lag (2007:516).
93 § Om en europeisk patentansökan som getts in till en nationell patentmyndighet är att anse som återkallad därför att den inte kommit in till det europeiska patentverket inom föreskriven tid, ska patentmyndigheten på framställning av sökanden ta upp den som omvandlad till en ansökan om svenskt patent under förutsättning 1. att framställningen ges in till den nationella myndighet som tog emot patentansökan inom tre månader från det sökanden underrättades om att ansökan ansågs återkallad och dessutom kommer in till patentmyndigheten inom 20 månader från den dag då ansökan gavs in eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioritet begärs, samt 2. att sökanden inom den tid som regeringen bestämmer betalar fastställd ansökningsavgift och ger in översättning till svenska eller engelska av patentansökan eller, om ansökan är skriven på engelska, en kopia av ansökan.
Om patentansökan uppfyller de krav på ansökans form som föreskrivs i den europeiska patentkonventionen och tillämpningsföreskrifterna till denna, ska den godtas i detta avseende. Lag (2014:289).
93 a §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ I avtalet om en enhetlig patentdomstol finns bestämmelser om en domstol som har till uppgift att handlägga tvister om europeiska patent. Lag (2014:434).
93 b §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Staten ska ersätta skada i enlighet med artikel 22.1 och 22.2 i det avtal som anges i 93 a §. Lag (2014:434).
12 kap. Pantsättning
94 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Patent som har meddelats eller har verkan här i riket kan pantsättas enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Pantsättning kan också avse 1. svensk patentansökan, 2. internationell patentansökan som har fullföljts enligt 31 § eller som har tagits upp till handläggning enligt 33 § tredje stycket eller 38 §, eller 3. europeisk patentansökan för vilken översättning enligt 88 § har kommit in till patentmyndigheten
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 33/37
eller som har omvandlats enligt 93 §.
Panträtt i en patentansökan omfattar också en del av ansökningen som blir föremål för delning eller utbrytning. Lag (1987:1330).
94 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett patent som har meddelats eller har verkan i Sverige kan pantsättas enligt bestämmelserna i detta kapitel. I fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket gäller dock inte 95 § första och andra styckena, 96 § första och tredje styckena, 97 § första och tredje styckena samt 99, 100 och 104 §§.
En pantsättning kan också avse 1. en svensk patentansökan, 2. en internationell patentansökan som har fullföljts enligt 31 § eller som har tagits upp till handläggning enligt 33 § tredje stycket eller 38 §, eller 3. en europeisk patentansökan för vilken översättning enligt 88 § har kommit in till patentmyndigheten eller som har omvandlats enligt 93 §.
Panträtt i en patentansökan omfattar också en del av ansökan som blir föremål för delning eller utbrytning. Lag (2014:434).
94 a §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om det europeiska patentverket i det europeiska patentregistret registrerar ett skriftligt avtal om pantsättning av ett europeiskt patent som avses i 80 § tredje stycket, har pantsättningen verkan enligt bestämmelserna i detta kapitel.
I fråga om europeiska patent med enhetlig verkan gäller det som sägs i
– 95 § tredje stycket och 102 § första stycket om patentmyndigheten i stället det europeiska patentverket,
– 96 § andra stycket om patentregistret i stället det europeiska patentregistret, samt
– 101 § första stycket om registrering enligt 95 § i stället registrering i det europeiska patentregistret. Lag (2014:434).
95 § Panträtt i patent eller patentansökan uppkommer genom registrering av ett skriftligt avtal om pantsättning av egendomen. Ansökan om registrering görs hos patentmyndigheten.
Om en registrerad panträtt har övergått på någon annan, skall det på begäran antecknas i patentregistret eller diariet för patentansökningar.
Har panträtt upplåtits till flera var för sig, har den upplåtelse företräde för vilken ansökan om registrering först inkom till patentmyndigheten, om inte annat har avtalats.
Görs samma dag ansökan om registrering av flera upplåtelser, har de sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de har ägt rum, om inte annat har avtalats. Är upplåtelserna samtidiga eller kan det inte utredas i vilken tidsföljd de har skett, har de lika rätt. Lag (1987:1330).
96 § Ansökan om registrering enligt 95 § görs av den som har rätt till patentet eller patentansökningen eller av den till vilken panträtt har upplåtits. Sökanden skall styrka upplåtarens rätt till patentet eller patentansökningen.
Den som i patentregistret anges som patenthavare skall anses ha rätt till patentet, om inte annat framgår i ärendet. Avser ansökan om registrering pantsättning av en patentansökan, skall den som har registrerats hos patentmyndigheten som uppfinnare eller dennes rättsinnehavare anses ha rätt till patentansökningen, om inte annat framgår i ärendet.
Är upplåtaren, när ansökan om registrering görs, på grund av utmätning, konkurs, omyndighet, betalningssäkring, kvarstad eller någon annan anledning inte behörig att förfoga över den pantförskrivna egendomen, får ansökningen inte bifallas. Lag (1987:1330).
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 34/37
97 § Ett avtal om pantsättning av patent kan registreras när patent har meddelats eller, om avtalet avser ett europeiskt patent, när detta enligt 82 § har fått verkan här i riket.
Ett avtal om pantsättning av patentansökan kan registreras när denna har registrerats i patentmyndighetens diarium eller, om avtalet avser en europeisk patentansökan, när kungörelse enligt 88 § har utfärdats.
Om en pantsatt patentansökan leder till att patent meddelas, gäller därefter patentet som pantobjekt. Lag (1987:1330).
98 § Även om registrering har skett, gäller panträtt i den pantsatta egendomen endast om pantavtalet har ingåtts av någon som var rätt ägare till egendomen och behörig att förfoga över den och om avtalet inte heller av någon annan anledning är ogiltigt. Lag (1987:1330).
99 § Panträtten är förfallen, om patentet eller patentansökningen har överförts på någon annan eller annars på grund av bestämmelserna i denna lag inte vidare skall gälla. Lag (1987:1330).
100 § Registreringen skall avföras, om panträtten genom lagakraftvunnen dom har förklarats ogiltig eller om panträtten har förfallit eller annars upphört att gälla. Lag (1987:1330).
101 § Pantsättning av patent eller patentansökan gäller från tiden för ansökan om registrering enligt 95 § mot den som senare förvärvar äganderätt eller annan rätt till egendomen.
Ett licensavtal gäller mot panthavaren, om avtalet har slutits före ansökan om registrering av pantavtalet. Lag (1987:1330).
102 § Bestämmelser i annan lag om handpanträtt vid utmätning eller i konkurs gäller också för panträtt i patent eller patentansökan. När ansökan om registrering enligt 95 § inkommer till patentmyndigheten medför det samma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning.
Säljs pantsatt patent eller patentansökan vid utmätning eller i konkurs, består sådana licensavtal som avses i 101 § andra stycket. Lag (1987:1330).
103 § Pantborgenären får sälja panten och ta ut sin fordran ur köpeskillingen endast om han dessförinnan har underrättat gäldenären och andra kända sakägare om försäljningen och dessa har erhållit skäligt rådrum att bevaka sin rätt.
Vid försäljning enligt denna paragraf består sådana licensavtal som avses i 101 § andra stycket. Lag (1987:1330).
104 § Den som ansöker om registrering enligt detta kapitel skall betala en avgift. Regeringen bestämmer avgiftens storlek. Lag (1987:1330).
13 Kap. Tilläggsskydd
105 §/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Den som ansöker om tilläggsskydd eller förlängd giltighetstid för ett tilläggsskydd enligt rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om tilläggsskydd för läkemedel eller om tilläggsskydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om tilläggsskydd för växtskyddsmedel skall betala fastställd ansökningsavgift.
För tilläggsskyddet skall också betalas årsavgift. Avgiftsåret räknas från den dag då skyddet började gälla och därefter från motsvarande dag. Lag (2007:242).
105 §/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Den som ansöker om tilläggsskydd eller förlängd giltighetstid för ett tilläggsskydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel eller om tillläggsskydd enligt
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 35/37
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel ska betala fastställd ansökningsavgift.
För tilläggsskyddet ska det betalas årsavgift. Avgiftsåret räknas från den dag då skyddet började gälla och därefter från motsvarande dag. Lag (2014:434).
106 § Vad som sägs i 9 kap. om ansvar skall tillämpas på tilläggsskydd. Lag (1994:1511).
107 § har upphävts genom lag (1994:1511).
108 § har upphävts genom lag (1994:1511).
109 § har upphävts genom lag (1994:1511).
110 § har upphävts genom lag (1994:1511).
111 § har upphävts genom lag (1994:1511).
112 § har upphävts genom lag (1994:1511).
113 § har upphävts genom lag (1994:1511).
114 § har upphävts genom lag (1994:1511).
Övergångsbestämmelser 1986:233 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. 2. I fråga om tingsrättens domförhet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas vid huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet samt vid överläggningar och omröstningar i anslutning till sådana huvudförhandlingar. 3. I fråga om hovrättens domförhet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas i mål där den slutliga handläggningen har påbörjats före ikraftträdandet. 4. I fråga om överklagande av beslut som patentbesvärsrätten har meddelat före ikraftträdandet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas.
1986:1156
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om besvärsavgift vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.
1992:1688 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Intill den dag regeringen särskilt bestämmer skall, vid tillämpning av den nya bestämmelsen i 3 § tredje stycket 2), den omständigheten att livsmedel eller läkemedel bringats i omsättning i Finland eller att läkemedel bringats i omsättning i Island inte anses innebära att produkten ifråga bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vad nu sagts gäller dock endast i fråga om produkter som åtnjuter patentskydd i Sverige på annan grund än att de utgör alster som tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande.
1993:1406 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. 2. Om en ansökan om patent har godkänts för utläggning före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser gälla med undantag av vad som anges i punkt 3. 3. Bestämmelsen i 72 § skall tillämpas även i fråga om ett patent som har meddelats och en ansökan som behandlas enligt äldre bestämmelser. 4. Om en ansökan om tilläggsskydd avser ingrediens i ett läkemedel som har godkänts efter den 1 januari 1985 men före ikraftträdandet av denna lag, får ansökan trots vad som sägs i 107 § andra
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 36/37
stycket första meningen göras senast den 30 juni 1994. 5. Om en ansökan om tilläggsskydd avser ingrediens som skyddades av ett patent den 1 januari 1993 men patentets giltighetstid har löpt ut före ikraftträdandet av denna lag, får ansökan trots vad som sägs i 106 § 1 göras senast den 30 juni 1994.
Ett tilläggsskydd som har meddelats efter ansökan enligt första stycket börjar gälla när det har meddelats.
Har någon efter utgången av patentets giltighetstid men innan ansökningen om tilläggsskydd enligt första stycket gjordes i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i landet, får han utan hinder av tilläggsskyddet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. Sådan rätt till utnyttjande har under motsvarande förutsättningar även den som har vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i landet.
Rätt enligt tredje stycket får övergå till någon annan endast tillsammans med den rörelse i vilken den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.
1994:1511 1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 2. I fråga om tilläggsskydd som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
2000:1158
Denna lag träder i fråga om 8 § i kraft den dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 2001.
2004:159 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2004. 2. De nya bestämmelserna skall tillämpas även på patent som har meddelats eller sökts före ikraftträdandet.
2006:625 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. De nya bestämmelserna skall tillämpas på europeiska patent beträffande vilka kungörelse om att patentet meddelats publicerats i den europeiska patenttidningen efter ikraftträdandet.
2007:516 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 a-6 d, 8, 8 b, 8 c, 13-15, 24, 26, 29, 31-33, 40 a-40 d, 46 a, 52-54, 72, 77 och 91 §§, den 1 juli 2007 och i övrigt den dag regeringen bestämmer. 2. De nya bestämmelserna skall, om annat inte följer av punkten 3 eller 4, tillämpas även på patent som har meddelats eller sökts före ikraftträdandet. 3. I fråga om handläggning och avgörande av patentansökningar som gjorts före ikraftträdandet gäller 6 d, 13 och 14 §§ i äldre lydelse. 4. Har någon före den 1 juli 2007 i god tro börjat att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning, för vilken meddelats ett patent vars skyddsomfång begränsas med tillämpning av 40 a-40 c §§ eller 52 § andra stycket, och utgör utnyttjandet intrång i patentet till följd av att de ändrade patentkraven tillförts uppgifter som inte framgick av kraven i deras lydelse före begränsningen, får utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art fortsättas utan hinder av patentet. Detsamma gäller för den som före ikraftträdandet har vidtagit väsentliga åtgärder för ett yrkesmässigt utnyttjande av uppfinningen. Rätten att fortsätta utnyttjandet får övergå till någon annan endast tillsammans med den rörelse där den har uppkommit eller utnyttjandet avsetts komma att ske.
2009:111 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009. 2. Bestämmelserna i 57 c–57 f och 57 h §§ ska inte tillämpas när intrånget, eller försöket eller förberedelsen till intrånget, har begåtts före ikraftträdandet.
2014-12-11 Svensk författningssamling 1967:837 Patentlag (1967:837) - riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patentlag-1967837_sfs-1967-837/ 37/37
2011:580 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på patent som har meddelats eller sökts före ikraftträdandet.
2014:289 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. Äldre bestämmelser gäller för svenska patentansökningar som har gjorts samt internationella patentansökningar som har fullföljts och europeiska patentansökningar som har begärts omvandlade före ikraftträdandet.
2014:434 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 i fråga om 6 b, 90 och 91 §§ samt i övrigt den dag regeringen bestämmer. 2. I fråga om en europeisk patentansökan för vilken det europeiska patentverket har fastställt en ingivningsdag som ligger före ikraftträdandet gäller 90 § i sin äldre lydelse och den upphävda 91 §. Detsamma gäller i fråga om ett europeiskt patent för vilket det europeiska patentverket före ikraftträdandet har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan.
Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 40 00
Frågor om riksdagen Telefon: 020-349 000 E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se