关于知识产权 知识产权培训 树立尊重知识产权的风尚 知识产权外联 部门知识产权 知识产权和热点议题 特定领域知识产权 专利和技术信息 商标信息 工业品外观设计信息 地理标志信息 植物品种信息(UPOV) 知识产权法律、条约和判决 知识产权资源 知识产权报告 专利保护 商标保护 工业品外观设计保护 地理标志保护 植物品种保护(UPOV) 知识产权争议解决 知识产权局业务解决方案 知识产权服务缴费 谈判与决策 发展合作 创新支持 公私伙伴关系 人工智能工具和服务 组织简介 与产权组织合作 问责制 专利 商标 工业品外观设计 地理标志 版权 商业秘密 WIPO学院 讲习班和研讨会 知识产权执法 WIPO ALERT 宣传 世界知识产权日 WIPO杂志 案例研究和成功故事 知识产权新闻 产权组织奖 企业 高校 土著人民 司法机构 遗传资源、传统知识和传统文化表现形式 经济学 金融 无形资产 性别平等 全球卫生 气候变化 竞争政策 可持续发展目标 前沿技术 移动应用 体育 旅游 PATENTSCOPE 专利分析 国际专利分类 ARDI - 研究促进创新 ASPI - 专业化专利信息 全球品牌数据库 马德里监视器 Article 6ter Express数据库 尼斯分类 维也纳分类 全球外观设计数据库 国际外观设计公报 Hague Express数据库 洛迦诺分类 Lisbon Express数据库 全球品牌数据库地理标志信息 PLUTO植物品种数据库 GENIE数据库 产权组织管理的条约 WIPO Lex - 知识产权法律、条约和判决 产权组织标准 知识产权统计 WIPO Pearl(术语) 产权组织出版物 国家知识产权概况 产权组织知识中心 产权组织技术趋势 全球创新指数 世界知识产权报告 PCT - 国际专利体系 ePCT 布达佩斯 - 国际微生物保藏体系 马德里 - 国际商标体系 eMadrid 第六条之三(徽章、旗帜、国徽) 海牙 - 国际外观设计体系 eHague 里斯本 - 国际地理标志体系 eLisbon UPOV PRISMA UPOV e-PVP Administration UPOV e-PVP DUS Exchange 调解 仲裁 专家裁决 域名争议 检索和审查集中式接入(CASE) 数字查询服务(DAS) WIPO Pay 产权组织往来账户 产权组织各大会 常设委员会 会议日历 WIPO Webcast 产权组织正式文件 发展议程 技术援助 知识产权培训机构 COVID-19支持 国家知识产权战略 政策和立法咨询 合作枢纽 技术与创新支持中心(TISC) 技术转移 发明人援助计划(IAP) WIPO GREEN 产权组织的PAT-INFORMED 无障碍图书联合会 产权组织服务创作者 WIPO Translate 语音转文字 分类助手 成员国 观察员 总干事 部门活动 驻外办事处 职位空缺 采购 成果和预算 财务报告 监督
Arabic English Spanish French Russian Chinese
法律 条约 判决 按管辖区浏览

专利法(1967:837)(最新修改至2018年第273号法), 瑞典

返回
被取代文本。  转至WIPO Lex中的最新版本
详情 详情 版本年份 2018 日期 生效: 1968年6月1日 议定: 1967年12月1日 文本类型 主要知识产权法 主题 专利(发明), 实用新型., 植物品种保护, 知识产权及相关法律的执行, 知识产权监管机构 This consolidated version of the Patents Act takes into account amendments up to 'Act (2018:273) Amending the Patents Act (1967:837)', which was adopted on April 26, 2018, was published in the Official Gazette on May 2, 2018, and entered into force on May 25, 2018.

The said amending Act (2018:273) introduces amendments to Articles 57d and 57g under Chapter 9 entitled 'Liability and Obligation to Pay Compensation, etc.' of this consolidated version.

可用资料

主要文本 相关文本
主要文本 主要文本 英语 Patents Act (1967:837) (as amended up to Act (2018:273))         瑞典语 Patentlag (1967:837) (i ändrad lydelse upp till Lag (2018:273))        
 
下载PDF open_in_new
The Patents Act

 

 

 

The Ministry of Justice                                      November 2018

Stockholm

 

 

THE PATENTS ACT

(Swedish Statute Book, SFS, 1967:837, as last amended by SFS 2018:273).

 

Unofficial translation

 

 

Chapter 1. General Provisions

 

Article 1. Anyone who has made an invention which is susceptible of industrial application, or the party to which the right of the inventor has been transferred, is entitled, pursuant to Chapters 1 to 10 of this Act, to obtain, upon an application, a patent for the invention in Sweden and thereby acquire an exclusive right to exploit the invention commercially. Provisions concerning European patents are contained in Chapter 11.

 

The following shall never be regarded as an invention: that which is exclusively

  1. a discovery, scientific theory or mathematical method,
  2. an aesthetic creation,
  3. a scheme, rule or method for performing mental acts, for playing games or for doing business, or a computer program, or
  4. a presentation of information (Act 2007:516)

 

Article 1 a. Patents are not granted in respect of plant varieties or animal breeds. A patent may, however, be granted for an invention that relates to plants or animals if the technical feasibility of the invention is not technically confined to a particular plant variety or animal breed. What is meant by a plant variety is defined in Chapter 1, Article 3, of the Act on the Protection of Plant Varieties Rights (Act 1997:306).

 

Patents are not granted for essentially biological processes for production of plants or animals. As an essentially biological process for production of plants and animals shall be considered any process which in its entirety consists of natural phenomena, such as crossing or selection.  A patent may, however, be granted for an invention relating to a microbiological process or other technical process or a product obtained by means of such a process. As a microbiological process shall be considered any process which is performed upon microbiological material or by means of which such material is used or produced.

 

An invention may be patentable even if it concerns a product consisting of, or containing, biological material or a process through which biological material is being produced, processed or used. A biological material which is isolated from its natural environment or produced by means of a technical process may be the subject of an invention even if it already exists in nature. Biological material includes any material containing genetic information and which is capable of reproducing itself or capable of reproduction in a biological system. (Act 2004:159).

 

Article 1 b. The human body at the various stages of its formation and development, as well as the mere discovery of one of its elements, including a gene sequence or a partial gene sequence, cannot constitute a patentable invention.

 

An isolated element of the human body or an element otherwise produced by means of a technical process, including a gene sequence or a partial gene sequence, may constitute a patentable invention, even if the structure of that element is identical with that of a natural element. (Act 2004:159).

 

Article 1 c. A patent is not granted for an invention where the commercial exploitation would be contrary to public order or morality.

 

An act of exploitation shall not be deemed to be contrary to public order or morality merely because it is prohibited by law or other statutes.

 

For the purposes of the application of the first Paragraph the following shall, inter alia, be considered as contrary to public order or morality,

  1. processes for cloning of human beings;
  2. processes for modifying the genetical identity of human sex cells;
  3. the use of human embryos for industrial or commercial purposes, and
  4. processes for modifying the genetic identity of animals which may cause them suffering without any substantial medical benefit for humans or animals.

 

The provisions of the third Paragraph, item 4, relating to processes for modifying the genetic identity of animals apply, mutatis mutandis, to animals produced by means of such a process. (Act 2004:159).

 

Article 1 d. A patent is not granted for such a process for surgical or therapeutic treatment or for diagnostic purposes which is intended to be exercised on humans or animals. A patent may, however, be granted for products, inter alia substances or compounds of substances, for use in any such process (Act 2007:516).

 

Article 2. A patent is granted only for an invention which is new in relation to what was known before the filing date of the patent application and which also differs essentially therefrom.

 

Everything made available to the public, regardless of whether this has been made in writing, through lectures, exploitation or otherwise, shall be considered as known. The contents of an earlier patent application filed in Sweden before the said date shall also be considered as known if that application becomes available to the public pursuant to Article 22. The condition in the first Paragraph that the invention must differ essentially from what was known before the filing date of the patent application does not, however, apply in respect of the contents of such an application.

 

Provisions stating that, for the application of the second Paragraph, an application referred in Chapter 3 or 11 shall, in certain cases, have the same effect as a patent application made in Sweden are to be found in Articles 29, 38 and 87.

 

The requirement in the first Paragraph that the invention shall be new, does not prevent the granting of a patent for a known substance or a known compound of substances for use in a process referred to in Article 1 d, provided that the use of the substance, or the compound of substances, is not known in any such process. Furthermore, this requirement does not prevent the granting of a patent for a known substance or a known compound of substances for a specific use in a process referred to in Article 1 d, if such a use is not known.

 

A patent may be granted even if the invention was made available to the public within six months prior to the filing of the patent application

  1. in consequence of an evident abuse in relation to the applicant or someone from whom he derives his right, or
  2. because the applicant or someone from whom he derives his right has displayed the invention at an official or officially recognised exhibition referred to in the Convention on International Exhibitions done at Paris on November 22, 1928 (SÖ 1996:30) (Act 2011:580).

 

Article 3. The exclusive right conferred by a patent implies, with the exceptions stated below, that no one may, without the consent of the holder of the patent, exploit the invention by

  1. making, offering, putting on the market or using a product protected by the patent or importing or possessing such a product for any of these purposes,
  2. using a process which is protected by the patent knowing, or, if he or she knows or it being obvious from the circumstances that the process cannot be used without the consent of the holder of the patent, offering the process for use in Sweden,
  3. offering, putting on the market, or using a product prepared by a process protected by the patent or importing or possessing the product for any of these purposes.

 

The exclusive right also implies that no one may, without the consent of the holder of the patent, exploit the invention by offering or supplying to a party not entitled to exploit the invention such means for carrying out the invention in Sweden which relate to an essential element of the invention, if the party offering or supplying the means knows, or it is obvious from the circumstances, that the said means are suited and intended for use in the carrying out of the invention. If the means consists of a product that is generally available in commerce, this only applies if the party offering or supplying the means attempts to induce the receiver to commit the acts referred to in the first Paragraph. In applying the provisions of this Paragraph, parties using the invention in a manner specified in the third Paragraph, items 1, 3, 4 or 5, shall not be considered as entitled to use the invention.

 

The following acts are exempted from the exclusive right:

  1. acts of exploitation which are not commercial,
  2. acts of exploitation of a product protected by the patent which is put on the market within the European Economic Area by the holder of the patent or with his consent; as regards biological material this applies also to acts of exploitation in the form of reproduction or multiplication of a product when the reproduction or multiplication is a necessary element of the exploitation for which the biological material has been put on the market, provided that the product obtained is not later used for further reproduction or multiplication,
  3. use of the invention for experiments which relate to the invention itself,
  4. studies, tests, examinations and practical measures which concern a reference medicine  to the extent that these are necessary for obtaining an approval for the sale of a medicine pursuant to Chapter 4, Article 12 of the Act (2015:315) on Medicinal Products or for other proceedings for approval based on Article 10.1–10.4 of the Directive 2001/83/EC of the European Parliament and of the Council of 6 November 2001 on the Community Code relating to Medicinal Products for Human Use, in its version pursuant to  Directive 2004/27/EC of the European Parliament and of the Council, or Article 13.1 of Directive 2001/82/EC of the European Parliament and of the Council of 6 November 2001 on the Community Code Relating to Veterinary Medicinal Products, in its version pursuant to Regulation (EC) 596/2009 of the European Parliament and of the Council  or Article 13.2 -13.5 of Directive 2001/82/EC in its wording pursuant to Directive 2004/28/of the European Parliament and of the Council,
  5. acts of preparation in pharmacies of medicines in accordance with a prescription by a physician in an individual case or acts relating to medicines prepared in such cases (Act 2015:317)

 

Article 3 a. The exclusive right conferred by a patent on a biological material which, as a result of the invention, possesses specific characteristics extends to any biological material in an identical or a divergent form possessing those same characteristics derived from the biological material through reproduction or multiplication.

 

The protection conferred by a patent in respect of a process enabling the preparation of a biological material which, as a result of the invention, possesses specific characteristics also extends to, in addition to the biological material possessing those characteristics directly obtained through this process, any other biological material in an identical or a divergent form with the same characteristics obtained through reproduction or multiplication from the biological material first prepared.

 

The exclusive right conferred by a patent to a product containing, or consisting of, genetic information extends, with the exception of what cannot constitute a patentable invention pursuant to Article 1 b, first Paragraph, to all material in which the product is incorporated and in which the genetic information is contained and performs its function. (Act 2004:159)

 

Article 3 b. If the patent holder or someone with his consent assigns plant propagating material to a farmer for agricultural use, the farmer may, notwithstanding Articles 3 and 3 a, use the harvest for reproduction or multiplication in his own agricultural activity. The extent of, and the conditions for, this derogation from the exclusive right of the patent holder is evident from those in Article 14 of the Council Regulation (EC) No 2100/94 of 27 July, 1994 on the Community Plant Variety Right and the Implementing Regulations issued pursuant to that Article.

 

If the patent holder or someone with his consent assigns breeding stock or other animal reproductive material to a farmer, the farmer may, notwithstanding Articles 3 and 3 a, use the livestock or the other reproductive material for agricultural purposes within his agricultural activity. The farmer may, however, not sell protected animals or other material within the framework of, or for the purpose of, a commercial reproduction activity.

 

The right of the farmer under the second Paragraph must not be exercised to a wider extent than what is reasonable in view of the needs of the farmer and the interests of the patent holder. (Act 2004:159).

 

Article 4. Anyone who, at the time when the application for a patent was filed, was using the invention commercially in this country may, notwithstanding the patent, continue such use while retaining its general character, provided that the use did not constitute an evident abuse in relation to the patent applicant or someone from whom he derives his right. The right to such use shall, on corresponding conditions, also be due to anyone who has made substantial preparations for commercial use of the invention in this country.

 

The right pursuant to the first Paragraph may only be transferred to others together with the business where it originated or where the use was intended to take place.

 

Article 5. Notwithstanding a patent, an invention may be used on a foreign vessel, aircraft, or other foreign means of communication for its own needs when it temporarily enters this country in regular traffic or otherwise.

 

The Government may prescribe that spare parts and accessories to an aircraft may, notwithstanding a patent, be imported into this country and used here for the repair of an aircraft domiciled in a foreign country in which corresponding privileges are granted to a Swedish aircraft (Act 1977:700).

 

Article 5 a. (Entering into force on the date determined by the Government). When the Court referred to in Article 93 a examines cases relating to European patents referred to in Article 80, third Paragraph, Articles 25 to 30 of the Agreement on a Uniform Patent Court apply as national law in this country as regards which acts are covered by the exclusive rights and the limitations on the right. The Articles apply in the version of the original text. The original texts have equal validity.

 

Articles 25-30 in their original version together with a translation into Swedish are included as an Annex to this Act. (Act 2014:434).

 

Article 6.  An application for a patent on an invention which was, within twelve months prior to the filing date according to Articles 8 c or 8 d mentioned in an earlier application for a patent in Sweden, shall, for the purpose of application of Article 2, first, second and fourth Paragraphs, and Article 4, be considered to have been filed simultaneously with the earlier application, if the applicant so claims in accordance with Articles 6 a to 6 e (priority). The same applies in respect of an application for a patent on an invention which was, within twelve months prior to the filing date, mentioned in an earlier application for a patent, an inventors’ certificate or protection as a utility model either in a foreign State party to the Paris Convention of March 20, 1883, for the Protection of Industrial Property (SÖ 1970:60) or in a State or a Territory party to the Agreement Establishing the World Trade Organization (WTO). Such priority may be enjoyed also from an application for protection relating to any other State or any other Territory, if a corresponding priority from a Swedish patent application is enjoyed where the earlier application was filed and if the legislation in force there essentially corresponds with the Paris Convention for the Protection of Industrial Property. (Act 2014:289).

 

Article 6 a. If the applicant wishes to claim priority from an earlier application, a request to this effect shall be filed within 16 months from the filing date for the application claimed as giving rise to priority, or, if that point in time is later, within four months from the filing date for the latest application according to Article 8 c or 8 d. When priority is claimed, the applicant shall provide information about where and when the application was filed to which reference is made and, if this is an international application, at which Receiving Authority it was filed. The applicant shall also, as soon as possible, indicate the number of the earlier application.

 

The applicant may, within the time and under the conditions prescribed in the first Paragraph, make an amendment in respect of the claim for priority by a communication to this effect to the Patent Authority. If the amendment implies that the filing date for the application claimed as giving rise to priority becomes a date earlier than the filing date originally referred to, the new filing date shall apply for the application of the first Paragraph.

 

In respect of an international patent application pursuant to Chapter 3, priority shall be claimed in the application or within the time prescribed in the fourth Paragraph. The applicant shall at the same time provide information about where and when the application was filed to which reference was made and its number and, if this is an international application, at which Receiving Authority it was filed.

 

In respect of an application referred to in the third Paragraph, the applicant may make an amendment of the claim for priority through a communication to this effect to the Receiving Authority or to the International Bureau mentioned in Article 35. If the amendment implies that the applicant claims priority from an application other than the one originally referred to, the applicant shall, in the communication, provide information about the application as prescribed in the third Paragraph. Such a communication shall be filed within 16 months from the filing date for the application referred to as a basis for priority. If the amendment implies that the filing date becomes an earlier date than the filing date originally claimed, the communication shall be made within 16 months from the new filing date. The applicant has, however, always an opportunity to file a communication about an amendment within four months from the international filing date.

 

If several inventions are described in the basic documents and the application is divided in accordance with regulations prescribed pursuant to Article 11, a claim for priority in respect of the original application shall apply also to any new application resulting from the division.

 

A request or a communication pursuant to the first to fourth Paragraphs, cannot be made if the applicant has requested an earlier publication according to Article 22, third Paragraph. (Act 2014:289).

 

Article 6 b. An applicant who has claimed priority shall within 16 months from the date from which priority is claimed file, at the Patent Authority, the following documents relating to the earlier application.

1.      A certificate indicating the name of the applicant and the filing date, issued by the Authority that has received the application.

2.      A copy of the application certified by the same Authority.

 

If the certificate or the copy has not been received within the time prescribed in the first Paragraph, the Patent Authority shall notify the applicant and give him an opportunity to file the documents within two months from the date of the notification.

 

The certificate or the copy does not have to be filed if the earlier application has been filed at the Patent Authority. (Act 2014:434).

 

Article 6 c. In respect of an international patent application pursuant to Chapter 3, the provisions of the second to fourth Paragraphs apply to the applicant’s obligations according to Article 6 b.

 

The applicant shall file the certificate referred to in Article 6 b, first Paragraph, item 1, only if the Patent Authority invites the applicant to do so.

 

Instead, the applicant may, in accordance with Rule 17.1 of the Regulations under the Patent Cooperation Treaty done at Washington on June 19, 1970, file the copy of the earlier application at the International Bureau mentioned in Article 35 or at the Receiving Authority, or request it to be transferred to the International Bureau according to the same Rule.

 

If a copy of an earlier application has been received by the International Bureau in accordance with the Rule referred to in the third Paragraph, the Patent Authority may request a copy and a translation of such a copy only in conformity with Rule 17.2 of the Regulations referred to in the third Paragraph. (Act 2007:516).

 

Article 6 d. Priority may only be based on the first application in which the invention was mentioned.

 

If the person who filed the first application or his or her successor in title has later, at the same Authority, filed an application relating to the same invention, the later application may be claimed as a basis for priority. This applies, however, only if the prior application has, when the later application is filed,

  1. been withdrawn, removed from the files or rejected without having been published, and
  2. does not leave any right outstanding that is based on it or has served as the basis for any right of priority.

 

If someone has been granted a right of priority based on a subsequent application pursuant to the second Paragraph, the prior application may no longer be invoked as a basis for priority. (Act 2007:516).

 

Article 6 e. An applicant may obtain priority also for a part of an application.

 

For one and the same application priority may be claimed from several prior applications. This applies also in case the applications relate to different countries. (Act 2000:1158).

 

Article 6 f. The Government or, pursuant to an authorization by the Government, the Patent Authority prescribes concerning

  1. in which form a claim for priority shall be made,
  2. in which form evidence and copies referred to in Article 6 b shall be filed.

 

The Government or, following an authorization by the Government, the Patent Authority may issue provisions on exceptions in certain cases from the obligation under Articles 6 b – 6 c to file evidence and copies (Act 2000:1158).

 

Article 6 g. If the provisions in Articles 6 a – 6 e are not complied with, the right of priority does not apply. (Act 2000:1158).

 

Chapter 2. The Processing of Swedish Patent Cases (Act 1993:1406)

 

Article 7. The Patent Authority in this Act refers to the Patent Authority in this country unless otherwise stated.

 

The Patent Authority in this country is the Patent and Registration Office. (Act 1978:149).

 

Article 8. An application for a patent shall be filed at the Patent Authority or, in cases referred to in Chapter 3, at the Patent Authority in a foreign State or at an International Organization.

 

The application shall include a description of the invention, comprising also drawings if such are necessary, and specified indications about what is claimed to be protected by the patent (patent claims). The fact that the invention relates to a chemical compound does not imply that a specified use must be indicated in the patent claim. The application shall include an indication about how the invention is susceptible of industrial application, if this does not follow from the character of the invention. If the invention relates a gene sequence or a partial sequence of a gene, the application must, however, always indicate in what way the invention is susceptible of industrial application. The description shall be sufficiently clear for it to be carried out with the guidance thereof by a person skilled in the art. An invention relating to a biological material, or involves the use of such material, shall, in the cases referred to in Article 8 b, be considered disclosed with sufficient clarity only if the conditions in the said Article are also fulfilled.

 

The application shall also contain an abstract of the description and the patent claims. The abstract is intended merely to provide technical information about the contents of the patent application and no account must be attached to it for any other purpose.

 

The applicant shall state the inventor’s name and address in the application. If a patent is applied for by someone other than the inventor, the applicant shall, in the application, state the basis for his right to the invention. The Patent Authority shall accept this statement, if there is no specific reason to question its correctness. The Patent Authority shall notify the person whom the applicant has indicated as the inventor about the application where this is not evidently unnecessary.

 

The applicant shall pay an application fee. For the application, an annual fee shall also be paid for each fee year beginning before the application has been finally decided on.

 

A fee year under to this Act comprises one year and is calculated from the date of filing pursuant to Article 8 c or Article 8 d. and thereafter from the corresponding date according to the calendar. (Act 2014:289)

 

Article 8 a. The description, the patent claims and the abstract contained in a patent application shall be drawn up in Swedish or in English, unless otherwise follows from a regulation.

 

The application shall indicate if the patent shall be granted in a Swedish or in an English version. (Act 2014:289)

  

Article 8 b. If an invention relates to a biological material which is neither available to the public nor can be described in the application documents so as to enable a person skilled in the art to carry out the invention with the guidance thereof, or if the invention implies the use of such material, the biological material shall be deposited no later than on the date of the filing of the application. The biological material shall thereafter be continuously kept deposited so that anyone who is entitled under this Act to receive samples of the material can have his sample delivered in Sweden. The Government prescribes where deposits may be made.

 

If a deposited biological material ceases to be viable or if samples from the material for another reason cannot be supplied, it may be replaced by a new deposit of the same biological material within the time and in the manner prescribed by the Government. If this has been done, the new deposit shall be considered to have been made on the date when the earlier deposit was made (Act 2014:289).

 

Article 8 c. The filing date for a patent application shall be the date when the following information has been filed:

  1. an explicit or implicit indication that what has been filed is an application for a patent,
  2. information making it possible for the Patent Authority to determine who the applicant is and how to contact him, and
  3. indications that appear to be
    a) a description of the invention, or
    b) drawings relating to the invention, or
  4. a reference to a patent application filed earlier, and, if this application has not been filed at the Patent Authority, a copy of the application and an indication of its filing date, number and the Patent Authority at which it has been filed.

 

If the requirements for determining a filing date pursuant to the first Paragraph have not been fulfilled and the Patent Authority has in its possession information that makes it possible to contact the applicant, the Patent Authority shall without delay invite the applicant to remedy the deficiencies within two months from the date of the invitation.

 

If the deficiencies have not been remedied within the prescribed time, no patent application shall be deemed to have been filed and the case be removed from the files. The same applies if it has not been possible to issue an invitation and the deficiencies have not been remedied within two months from the date when any of the information items according to the first Paragraph was filed. Information about the consequences that would result if the deficiencies are not been remedied shall be included in the invitation.

 

If the deficiencies have been remedied within the time prescribed in the third Paragraph, the filing date for the patent application shall be the date when all the deficiencies have been remedied, unless otherwise follows from Article 8 d. (Act 2014:289).

 

Article 8 d. If, in the course of the examination pursuant to Article 8 b, the Patent Authority finds that a part of the description or of a drawing to which reference is made in the description or in the patent claims, is missing, the applicant shall be invited to complete the documentation within two months from the date of the invitation. If a completion of such missing parts is provided within the time prescribed in the invitation, the filing date shall be the later date when the completion was provided, unless otherwise follows from the second and third Paragraphs. The same applies if an invitation has not been issued and a completion has been provided within two months from the date when any of the information items according to Article 8 b, first Paragraph, was filed.

 

If parts completing an application are withdrawn within one month from their filing pursuant to the first Paragraph, the original filing date for the application shall apply.

 

If the parts completing an application have been filed in accordance with the first Paragraph, the original filing date shall apply, if

1.  priority from an earlier application is claimed and the completing parts are evident in their entirety from the earlier application, and

2.  the applicant requests it and he or she files a copy of the earlier application within the time prescribed in the first Paragraph.

It is not necessary to file a copy referred to in the third Paragraph, item 2, if the earlier application was filed at the Patent Authority. (Act 2014:289).

 

Article 9. If the applicant so requests and pays a special fee, the Patent Authority shall, on the conditions determined by the Government, allow the application to become subject to such a novelty search by an International Searching Authority referred to in Article 15.5 of the Patent Cooperation Treaty done at Washington on June 19, 1970.

 

Article 10. Patents for two or more mutually independent inventions may not be applied for in one and the same application.

 

Article 11. If a patent is sought for an invention disclosed in a patent application filed earlier by the applicant and not finally decided upon, the later application shall, on conditions determined by the Government, be deemed to have been filed at the time when the documents disclosing the invention were filed at the Patent Authority, if the applicant so requests (Act 1977:700).

 

Article 12. The Patent Authority may invite an applicant who does not have his domicile in Sweden to appoint a representative who shall be entitled to receive communications served in the case and who has his domicile in this country, and to notify the Authority about the representative. If the applicant disregards the invitation, the serving of communications may be carried out through the transmission by mail to the applicant under his latest known mailing address. The serving shall be considered as carried out when this has been done. (Act 2000:1158).

 

Article 13. An application for a patent must not be amended in such a way that patent is claimed for something that did not appear from the application on the filing date. (Act 2007:516).  

 

Article 14. (Repealed through Act 2007:516).

 

Article 15. If the applicant has not, in cases other than those referred to in Articles 8 c and 8 d, complied with the requirements regarding the application, or if the Patent Authority finds other obstacles to the approval of the application, the applicant shall be invited to submit, within a specified term, observations or make corrections. The Patent Authority may, however, without consulting the applicant, make such amendments as in the abstract as it considers necessary.

 

If the applicant fails, within the term prescribed, to submit observations or take measures to remedy any deficiency indicated, the application shall be removed from the files. Information about this shall be included in the invitation.

 

An application which has been removed from the files shall be reinstated, if the applicant, within four months from the expiry of the prescribed term, submits observations or takes measures to remedy any deficiency indicated and within the same term pays the prescribed reinstatement fee.

 

If the applicant does not pay the annual fee pursuant to Articles 8, 41 and 42, the application shall be removed from the files without any preceding invitation. An application which has been removed from the files for this reason must not be reinstated. (Act 2014:289)

 

Article 16.  If, after the applicant has submitted his observations, there are still obstacles to the approval of the application, and the applicant has been given an opportunity to submit observations concerning the obstacle, the application shall be rejected, unless there are reasons for issuing a new invitation to the applicant.

 

Article 17. If somebody claims before the Patent Authority that the proper title to the invention belongs to him and not to the applicant, and if the case is considered doubtful, the Patent Authority may invite him to bring an action before a Court within a specified time at the risk of the claim being disregarded in the further examination of the patent application.

 

If a litigation relating to the proper title to the invention is pending before a Court, the patent application may be declared in abeyance until the litigation is finally settled by the Court.

 

Article 18. If someone proves before the Patent Authority that the proper title to the invention belongs to him and not to the applicant, the Patent Authority shall transfer the application to him, if he so claims. The transferee shall pay a new application fee.

 

If a claim for a transfer is made, the application may not be removed from the files, rejected or approved until the claim has been finally decided upon.

 

Article 19. If the application is complete and no obstacles to a patent exist, the Patent Authority shall notify the applicant that a patent can be granted.

 

The applicant shall pay a prescribed grant fee within two months from the date of the notification and, if the patent claims are drawn up in English, file a translation into Swedish of the patent claims. If this is not done, the application shall be removed from the files. The processing of an application which has been removed from the files shall be resumed if the applicant within four months from the expiry of the two months fulfils his obligations and, in addition, pays a prescribed resumption fee.

 

If a patent is sought by an inventor who has considerable difficulties in paying the grant fee, the Patent Authority may exempt him from this fee, if he files a written request to that effect within two months from the date of the notification. If the Patent Authority rejects the request by the inventor, a fee paid within two months thereafter shall be deemed to have been paid within the proper time limit. (Act 2014:289)

 

Article 20. If the applicant has fulfilled the requirements of Article 19 and there is still no obstacle to a patent, the Patent Authority shall approve the application. The decision shall be announced.

 

When the decision to approve the patent application has been announced, a patent is granted. A patent granted shall be recorded in the Patent Register kept by the Patent Authority. A Patent Certificate shall also be issued.

 

After the patent has been granted, the patent claims must not be amended so that the scope of the patent protection is extended. (Act 1993:1406).

 

Article 21. As from the date when the patent is granted, a patent specification shall be kept available at the Patent Authority. The patent specification shall contain the description, the patent claims and an abstract as well as information concerning the patent holder and the inventor.

 

If the patent claims are drawn up in English, a translation of those into Swedish shall be attached to the patent specification. It shall be evident from the attachment that the patent claims in English are the authentic ones. (Act 2014:289)

 

Article 22. The documents in the case shall be made publicly available to anyone from the date when the patent is granted.

 

After eighteen months from the date when the patent application was filed or, if priority is claimed, the date from which priority is claimed, the documents shall, if they have not already been made available pursuant to the first Paragraph, be made publicly available to anyone. If the application has been removed from the files or rejected, the application shall, however, be made publicly available only if the applicant requests the application to be resumed, or lodges an appeal or files a request pursuant to Article 72 or 73.

 

At the request of the applicant, the documents shall be made publicly available earlier than what follows from the first and second Paragraphs.

 

If the patent claims are drawn up in English and a translation of those into Swedish has been filed in the case, it shall, when the documents are being made available pursuant to the second or third Paragraph, be indicated on the translation that the patent claims in their English version are the authentic ones.

 

When the documents become publicly available pursuant to the second or third Paragraph, this shall be announced. If a translation referred to in the fourth Paragraph is filed after the announcement has been published, a specific announcement about the translation shall be published if the applicant pays a prescribed fee for this.

 

If a document contains a trade secret and if it does not concern an invention for which a patent is sought or has been granted, the Patent Authority may, upon request and if there are special reasons for this, decide that the document shall not be delivered to the public. If such a request has been filed, the document must not be delivered to the public until the request has been refused through a decision that has gained legal force.

 

If a biological material has been deposited pursuant to Article 8 b, anyone has, subject to the limitations prescribed in this and the following Paragraphs, the right to obtain a sample of the material after the documents have been made publicly available pursuant to the first, second or third Paragraph. This applies regardless of whether the patent has expired or been invalidated. A sample must not be delivered to anyone who, pursuant to provisions in law or other statute, is not entitled to handle the deposited material. Furthermore, a sample must not be delivered to anyone whose handling of the sample may be assumed to involve an evident risk in view of the harmful properties of the material.

 

Until a patent has been granted or the patent application has been finally decided upon without having resulted in a patent, samples from a deposit may be delivered only to a special expert, if the applicant so requests. If the patent application is rejected or is withdrawn, the corresponding applies for a period of 20 years from the date when the application was filed. The Government prescribes the time within which the request may be made and who may be called as an expert by a person wishing to obtain a sample.

 

Anyone who wishes to obtain a sample shall make a written request in this respect to the Patent Authority and file a commitment with the contents prescribed by the Government to prevent misuse of the sample. If a sample may be delivered only to a special expert, the commitment shall instead be filed by him or her. (Act 2014:289)

 

Article 23. If the Patent Authority dismisses or rejects an application which has been made available to anyone, this decision shall be announced when it has gained legal force. (Act 1993:1406).

 

Article 24. Anyone other than the patent holder is entitled to file an opposition against a patent that has been granted. Any opposition shall be filed in writing at the Patent Authority within nine months from the date when the patent was granted.

 

The Patent Authority shall notify the patent holder about the opposition and give him an opportunity to submit observations.

 

If the patent has been granted with description, patent claims and abstract drawn up in English, the Patent Authority may invite the patent holder to file a translation of the description and the abstract into Swedish. The invitation shall be issued indicating that the Patent Authority may otherwise have a translation made at the expense of the patent holder.

 

If the opposition is withdrawn, the opposition proceeding may nevertheless be completed if there are special reasons for this. (Act 2014:289)

 

Article 25. The Patent Authority shall, following an opposition, revoke the patent if it

1.      was granted notwithstanding the fact that the requirements under Articles 1 and 2 are not fulfilled,

2.      relates to an invention that is not so clearly described that a person skilled in the art is able to carry it out with the guidance of the description, or

3.      includes something that was not evident from the application as filed.

 

The Patent Authority shall reject the opposition if there is no obstacle pursuant to the first Paragraph to maintaining the patent.

 

If the patent holder has, during the opposition proceedings, made such amendments that there are no obstacles pursuant to the first Paragraph to maintaining the patent in its amended form, the Patent Authority shall declare that the patent is maintained in its amended form. If the patent claims are drawn up in English, the patent may be maintained in its amended form only if the patent holder has filed a translation into Swedish of the patent claims in their amended version. The translation shall be attached to the decision and it shall be evident from the attachment that the patent claims in their English version are the authentic ones.

 

When the decision by the Patent Authority relating to an opposition has gained legal force, it shall be announced. If the decision involves that the patent is amended, a new patent specification shall be held available at the Patent Authority and a new Patent Certificate be issued. (Act 2014:289)

 

Article 26. A final decision by the Patent Authority concerning an application for a patent and a final decision pursuant to Article 8 c, third Paragraph, may be appealed by the applicant. A final decision relating to an opposition to a patent may be appealed by the patent holder and the opposing party.

 

A decision whereby a request for reinstatement according to Article 15, third Paragraph, or Article 19, second Paragraph, has been rejected or a request for a transfer according to Article 18, has been sustained may be appealed by the applicant. A decision by which a request for transfer according to Article 18 has been rejected, may be appealed by the party making the request.

 

A decision by which a request for an order under Article 22, sixth Paragraph, has been rejected may be appealed by the party making the request.

 

Article 27. (Repealed through Act 2016:192).

 

Chapter 3. International Patent Applications

 

Article 28. The notion “international patent application” refers to an application made pursuant to the Patent Cooperation Treaty done at Washington on June 19, 1970.

 

An international patent application is filed at a Patent Authority or an International Organisation which is, according to the Patent Cooperation Treaty and its Regulations, authorised to receive such applications (Receiving Authority). The Swedish Patent Authority shall be Receiving Authority in accordance with what the Government prescribes. The applicant shall pay the prescribed fee for an international patent application filed at the Swedish Patent Authority.

 

The provisions of Articles 29 to 38 apply to international patent applications designating Sweden. If, however, a European patent for Sweden is sought through the application, Chapter 11 shall apply (Act 2007:700).

 

Article 29.  An international patent application for which the Receiving Authority has accorded an international filing date, shall in Sweden have the same effect as a Swedish patent application with the same filing date. The provisions of Article 2, second Paragraph, second sentence, shall, however, apply only if the application has been pursued in accordance with Article 31. (Act 2007:516).

 

Article 30. An international patent application shall be deemed to be withdrawn in relation to Sweden in the cases referred to in Article 24(1) (i) and (ii) of the Patent Cooperation Treaty.

 

Article 31. If the applicant wants to pursue an international patent application in Sweden, the applicant shall within 31 months from the international filing date, or, if priority is claimed, the date from which priority is claimed, file, at the Patent Authority, a translation into Swedish or English of the international patent application to the extent prescribed by the Government or, if the application is drawn up in Swedish or English, a copy of the application. The applicant shall within the same period, pay a fee to the Patent Authority.

 

If the applicant has paid the fee within the period prescribed in the first Paragraph, the translation or the copy required may be filed within an additional respite of two months, provided that an additional fee is paid within the latter respite.

 

If the applicant does not comply with the provisions in this Article, the application shall be deemed to be withdrawn as far as Sweden is concerned. (Act 2014:289)

 

Article 32. (Repealed through Act 2007:516).

 

Article 33. If an international patent application has been pursued according to Article 31, the provisions in Chapter 2 concerning the application and its processing shall apply unless otherwise provided in this Article or in Articles 34 to 37. The application may only upon a request by the applicant be taken up for consideration before the expiry of the respite that applies according to Article 31, first Paragraph.

 

An invitation under Article 12 may not be issued before the point in time when the Patent Authority has the right to commence the consideration of the application.

 

The provisions of Article 22, second and third Paragraphs, become applicable already before the application has been pursued as soon as the applicant has met his obligation under Article 31 to file a translation of the application or, if the application is drawn up in Swedish or English, as soon as the applicant has filed a copy of it at the Patent Authority.

 

In respect of an international patent application shall, for the purpose of application of Articles 48, 56 and 60, the provisions included there concerning the making available under Article 22 of the documents in the application case, refer instead to the making available of the documents under Article 22 with application of the third Paragraph.

 

If a patent application fulfils the requirements as to form and content prescribed in the Patent Cooperation Treaty and its Regulations, it shall be accepted in these respects. (Act 2014:289).

 

Article 34. In respect of an international patent application, a patent must not be granted or a decision on rejection be taken before the expiry of the time limit prescribed by the Government, unless the applicant agrees to an earlier decision concerning the application. (Act 1993:1406).

 

Article 35. In respect of an international patent application the Patent Authority must not, without the consent of the applicant, grant a patent or make the application publicly available before the International Bureau of the World Intellectual Property Organization has published the application or twenty months have passed from the international filing date or, if priority is claimed, the date from which priority is claimed. (Act 1993:1406).

 

Article 36.  If a part of an international patent application has not been the subject of an international search or an international preliminary patentability examination because the application was found to encompass mutually independent inventions and the applicant did not pay, within the prescribed time limit, the additional fee pursuant to the Patent Cooperation Treaty, the Patent Authority shall consider if the finding was correct. If the Patent Authority concludes that the finding was correct, the part of the application which was not the subject of such a search or such an examination shall be considered withdrawn at the Patent Authority if the applicant does not pay the prescribed fee within two months from the point in time when the Patent Authority sent a notification to him about its decision. If the Patent Authority concludes that the finding was not correct, the Patent Authority shall proceed with the examination of the application in its entirety.

 

A decision pursuant to the first Paragraph, whereby the Patent Authority has concluded that the patent application encompasses mutually independent inventions, may be appealed by the applicant.

 

If the Court finds the decision by the Patent Authority to be correct, the respite for the payment of a fee referred to in the first Paragraph, second sentence, shall be computed from the point in time when the Patent Authority sent to the applicant a notification of the decision of the Court that has gained legal force. (Act 2016:192).

 

Article 37. If a part of an international patent application has not been the subject of an international preliminary patentability examination because the applicant has restricted the patent claims after having been invited by an Authority entrusted with such an examination to either restrict the claims or pay additional fees, the part of the application which has not been examined shall be deemed to be withdrawn at the Patent Authority unless the applicant pays the prescribed fee to the Authority within two months after the Authority sent him a notification about what thus applies.

 

Article 38. If the Receiving Authority has refused to accord an international filing date for an international patent application or has declared that the application shall be deemed to be withdrawn or that the request for the application to designate Sweden shall be deemed to be withdrawn, the Patent Authority shall, at the request of the applicant, consider whether this decision was correct. The same shall apply in respect of a decision by the International Bureau that the application shall be deemed to be withdrawn.

 

A request for review pursuant to the first Paragraph shall be filed at the International Bureau within the respite prescribed by the Government. Within the same time, the applicant shall file at the Patent Authority a translation of the application to the extent prescribed by the Government and pay the prescribed application fee.

 

If the Patent Authority concludes that the decision of the Receiving Authority or the International Bureau was not correct, the Patent Authority shall process the application pursuant to Chapter 2. If an international filing date has not been accorded by the Receiving Authority, the application shall be deemed to have been filed on the date which the Patent Authority deems should have been accorded as the international filing date. If the application fulfils the requirements as to form and content prescribed in the Patent Cooperation Treaty and its Regulations, it shall be accepted in these respects.

 

The provision in Article 2, second Paragraph, item 2, applies to an application which has been taken up for processing pursuant to the third Paragraph, if the application becomes publicly available pursuant to Article 22. (Act 1983:433).

 

Chapter 4. The Scope and Term of a Patent

 

Article 39. The scope of the patent protection is determined by the patent claims. For the understanding of the patent claims, guidance may be sought from the description.

 

Article 40. A patent granted may be kept in force until twenty years have passed from the date when the patent application was filed.

 

A prescribed annual fee shall be paid for a patent for each fee year commencing after the grant. If the patent has been granted before annual fees for the patent application have commenced to become due under Article 41, the patent holder shall, however, when the annual fee for the patent becomes due for the first time, pay also the annual fee for any fee year commencing before the grant.

 

Provisions concerning supplementary protection are included in Chapter 13. (Act 1996:889).

 

Chapter 4 a. Limitation of Patents, etc.

 

Article 40 a. (Ceases to apply on the date determined by the Government). A patent holder may file a request at the Patent Authority to the effect that

  1. one or more patent claims and, where this is necessary, the description be amended so that the extent of the patent protection be limited (patent limitation), or
  2. the patent be revoked.

 

If the patent claims are drawn up in English, the patent holder shall, together with a request under the first Paragraph, item 1, file a translation into Swedish of the patent claims in the version to which the request refers.

 

A request pursuant to the first Paragraph shall be rejected if, at the time of the request, an opposition proceeding pursuant to Article 24 or pursuant to Article 99 of the Convention on the Granting of European Patents, done at Munich on October 5, 1973, (the European Patent Convention) or a case for invalidation pursuant to Article 52 relating to the patent are in progress. If the patent holder has requested, or requests, that the patent be limited or revoked pursuant to Article 105 a of the European Patent Convention, any request under the first Paragraph shall be declared in abeyance until the European Patent Office has issued a final decision in the matter.

 

A request pursuant to the first Paragraph must not be approved without the consent of the right-owners concerned where the patent is put under legal seizure, or sequestered or impounded, or a dispute on the transfer of the patent is pending in a Court.

 

The patent holder shall pay a special fee for a request pursuant to the first Paragraph. (Act 2014:289).

 

Article 40 a. (Enters into force on the date decided by the Government). A patent holder may file a request to the Patent Authority to the effect that

  1. one or more patent claims and, where this is necessary, the description be amended so that the extent of the patent protection be limited (patent limitation), or
  2. the patent be revoked.

 

If the patent claims are drawn up in English, the patent holder shall, together with a request under the first Paragraph, item 1, file a translation into Swedish of the patent claims in the version to which the request refers.

 

A request pursuant to the first Paragraph shall be rejected if, at the time of the request, an opposition proceeding pursuant to Article 24 or pursuant to Article 99 of the Convention on the Granting of European Patents, done at Munich on October 5, 1973 (the European Patent Convention) or a case for invalidation pursuant to Article 52 relating to the patent are in progress. If the patent holder has requested, or requests, that the patent be limited or revoked pursuant to Article 105 of the European Patent Convention, any request pursuant to the first Paragraph shall be declared in abeyance until the European Patent Office has rendered a final decision in the matter.

 

A request pursuant to the first Paragraph must not be approved without the consent of the right-owners concerned as long at the patent is put under legal seizure, or impounded, or a dispute on the transfer of the patent is pending in a Court.

 

The patent holder shall pay a special fee for a request pursuant to the first Paragraph.

 

This Article does not apply in respect of European patents referred to in Article 80, third Paragraph. It applies, however, in respect of additional protection referred to in Article 105 even if the basic patent is a European patent with unitary effect. (Act 2014:434)

 

Article 40 b. If the patent holder has not complied with the provisions of Article 40 a or if a request for the limitation of a patent is not in conformity with the provisions of Article 52, first Paragraph, items 2 to 4, on invalidity, the patent holder shall be invited to submit a correction within a specified time.

 

If the patent holder does not reply or if the request cannot be approved even after the patent holder has submitted observations, the request shall be rejected, if

  1. the patent holder has been given an opportunity to submit observations concerning the obstacle, and
  2. there is no reason to issue a new invitation to the patent holder. (Act 2007:516).

 

Article 40 c. If the Patent Authority finds that there are no obstacles to the approval of a request pursuant to Article 40 a, the patent shall be limited or revoked in conformity with the request. A translation referred to in Article 40 a, second Paragraph, shall be attached to the decision and it shall be evident from the attachment that the patent claims in their English version are the authentic ones. The Patent Authority shall announce the decision. If the patent has been limited, the Patent Authority shall issue a new Patent Certificate and make a new patent document available.

 

The decision by the Patent Authority shall have effect from the date of the filing of the patent application. (Act 2014:289).

 

Article 40 d. In cases relating to infringement of a patent or revocation of a patent, the patent holder has an obligation to inform the Court about the fact that a request for a limitation or a revocation of the patent has been filed. (Act 2007:516).

 

Chapter 5. Payment of Annual Fees

 

Article 41. The annual fee shall be due for payment on the last day of the calendar month during which the fee year begins. The annual fees for the first two fee years shall, however, be due only at the same time as the fee for the third fee year. Annual fees must not be paid earlier than six months before they become due for payment.

 

For a later application referred to in Article 11, the annual fees for fee years which commenced before the date on which the later application was filed or which begin within two months from the said date shall not in any case be due before two months have passed from the said date. For an international patent application, the annual fees for fee years commencing before the date when the application was pursued in accordance with Article 31 or was taken up for processing pursuant to Article 38, or which commence within two months from the said date, shall not in any case be due before two months have passed from the date when the application was pursued or was taken up for processing.

 

An annual fee may, together with the prescribed increase, be paid within six months after the date when it becomes due. (Act 1983:433)

 

Article 42. If the inventor is the applicant or the holder of the patent and if he has considerable difficulty in paying the annual fees, the Patent Authority may give him a respite for the payment if he makes a request to that effect not later than when the annual fees become due for the first time. Respites may be given for up to three years at a time but not more than until three years have passed from the grant of the patent. Any request for an extension of the respite shall be made before a respite already granted has expired.

 

If a request for respite or for an extension of the respite is refused, a fee that is paid within two months thereafter shall be considered to have been paid in time.

 

Annual fees, for the payment of which a respite has been granted under the first Paragraph, may be paid together with the same increase as referred to in Article 41, third Paragraph, within six months after the point in time until which a respite has been obtained. (Act 1983:433).

 

Chapter 6. Licenses, Assignments, etc.

 

Article 43. If the patent holder has granted another party the right to exploit an invention commercially (license), the licensee may assign his right to others only if an agreement to that effect has been concluded.

 

Article 44. (Ceases to apply on the date determined by the Government). If a patent has been transferred to another party or a license has been granted, this fact shall, upon request, be recorded in the Register of Patents.

 

If it has been proved that a license recorded in the Register has ceased to be valid, the recording of the license shall be cancelled.

 

The provisions of the first and second Paragraphs apply, mutatis mutandis, in respect of compulsory licenses and rights referred to in Article 53, second Paragraph.

 

In cases or matters concerning a patent, the party which has last been recorded in the Register of Patents in such capacity shall be deemed to be the patent holder.

 

Article 44. (Enters into force on the date determined by the Government). If a patent had been transferred to another party or a license has been granted, this fact shall, upon request, be recorded in the Register of Patents.

 

If it has been proved that a license recorded in the Register has ceased to be valid, the recording of the license shall, upon request, be cancelled.

 

The first and second Paragraphs apply also to any right referred to in Article 53, second Paragraph, and to any compulsory license, however not to a compulsory license to exploit an invention protected by a European patent referred to in Article 80, third Paragraph.

 

In cases or matters concerning a patent, the party that has last been recorded as patent holder in the Register of Patents be deemed to be the patent holder. (Act 2016:726).

 

Article 45. A compulsory license to exploit an invention in Sweden may be granted if

  1. three years have passed from the point in time when the patent was granted and four years from the filing of the patent application,
  2. the invention is not exploited to a reasonable extent in Sweden, and
  3. any acceptable reason is lacking why the invention is not being exploited.

 

For the purposes of application of the first Paragraph, item 2, the import of the invention to Sweden from a State within the European Economic Area or a State or a Territory party to the Agreement on the Establishment of the World Trade Organization (WTO) shall be put on an equal footing with exploitation of an invention. (Act 2004:159)

 

Article 46. A holder of a patent for an invention the exploitation of which is depending on a patent belonging to someone else may be granted a compulsory license to exploit the invention protected by the other patent. Such a license may be granted only if the applicant proves that the first-mentioned invention constitutes an important technical progress of considerable economic interest compared with the other invention.

 

If a compulsory license is granted pursuant to the first Paragraph, the holder of the patent in which a compulsory license has been granted is entitled to obtain, on reasonable conditions, a compulsory license (cross-license) to exploit the other invention. (Act 2004:159).

 

Article 46 a. A plant breeder who cannot obtain or exploit a plant variety right or a Community plant variety right without infringing a patent granted earlier, may obtain a compulsory license to exploit the invention protected by the patent, if such a license is necessary for the plant variety to be exploited. Such a license may be granted only if the applicant proves that the plant variety constitutes an important technical progress of considerable economic interest compared with the invention.

 

Of a patent holder obtains a compulsory license in a plant variety right or a Community plant variety right, the holder of the plant variety right is entitled to obtain, on reasonable conditions, a compulsory license (cross-license) to exploit the invention of the patent holder.

 

Provisions on the possibility for the holder of a patent on a biotechnical invention to obtain, under certain conditions, a compulsory license to exploit a protected plant variety are contained in Chapter 7, Article 3 a, of the Act on the Protection of Plant Variety Rights (1997:306) and, in so far as concerns a Community plant variety right, in Article 29 of the Council Regulation (EEC) No 2100/94 of 27 July 1994 on the Community Plant Variety Right. (Act 2007:516).

 

Article 47. If a public interest of exceptional importance so requires, anyone who desires to commercially exploit an invention for which another party holds a patent may obtain a compulsory license to do so.

 

Article 48. Any party which in this country was commercially exploiting an invention which is the subject of a patent application at the time when the application documents were made available pursuant to Article 22, may, if the application results in a patent, obtain a compulsory license for the exploitation, if exceptionally strong reasons exist and it had no knowledge of the application and had not reasonably been able to obtain such knowledge. Under corresponding conditions such a right shall also be granted to anyone who has made substantial preparations for commercial exploitation of the invention in this country. A compulsory license may also apply for a time before the patent was granted.

 

Article 49. A compulsory license may only be granted to a party that can be assumed to exploit the invention in an acceptable manner and in conformity with the license. The applicant must also prove that he or she has unsuccessfully turned to the patent holder for obtaining a contractual license on reasonable conditions.

 

A compulsory license does not prevent the patent holder from exploiting the invention himself or to grant licenses. A compulsory license may be assigned to someone else only together with a business where it is exploited or was intended to be exploited. In respect of compulsory licenses referred to in Article 46, first Paragraph, and Article 46 a, first Paragraph, it also applies that the license may be assigned only together with the patent or the plant variety right on which the license is based. (Act 2004:159).

 

Article 50. A compulsory license is granted by the Court, which also decides to what extent the invention may be exploited and establishes the remuneration and other terms for the license. When substantially changed circumstances call for it, the Court may, upon demand, revoke the license or establish new conditions for it.

 

Chapter 7. Lapse of a Patent, etc.

 

Article 51. If the annual fee for a patent is not paid pursuant to the provisions of Articles 40, 41 and 42, the patent shall become invalid as of the beginning of the fee year for which the fee has not been paid. (Act 1983:433).

 

Article 52.  Pursuant to a claim, the Court shall invalidate a patent if

1.      it has been granted notwithstanding the fact that the requirements under Articles 1 and 2 are not fulfilled,

2.      it relates to an invention which is not described in a way sufficiently clear for a person skilled in the art to carry out the invention with the guidance thereof,

3.      it contains something that did not appear in the application on the filing date, or

4.      the scope of the patent protection has been expanded after the grant of the patent.

 

If only a certain part of a patent is invalid, the scope of the patent protection shall be limited correspondingly, through an amendment of the patent claims, if

  1. the patent holder claims it,

2.      this is in conformity with the first Paragraph, items 2 to 4, and

3.      the patent holder has, if the patent claims are drawn up in English, filed a translation into Swedish of the patent claims in their amended version.

 

A translation referred to in the second Paragraph, item 3, shall be attached to the judgment and it shall be evident from the attachment that the patent claims in their English version are the authentic ones.

 

A patent must not be invalidated on the ground that the party which has been granted the patent is entitled only to a certain part of it.

 

Except in cases provided for in the sixth Paragraph, an action may be brought by anyone who suffers damage from the patent and, if this is called for in the public interest, by a Public Authority designated by the Government.

 

An action based on the allegation that the patent has been granted to a party other than the one entitled to the patent under Article 1 may only be brought by the party claiming to be entitled to it. The suit shall be brought within one year after the party claiming to be entitled to such a right obtained knowledge about the grant of the patent and about other facts on which the action is based. If the patent holder was in good faith when the patent was granted or when it was transferred to him, the action may, however, be brought no later than three years from the grant of the patent. (Act 2014:289).

 

Article 53. If a patent has been granted for a party other than the one entitled to the patent according to Article 1, the Court shall, upon a claim by the party entitled to the patent, transfer it to him or her. The provisions of Article 52, sixth Paragraph, shall apply in respect of the time within which an action shall be brought.

 

If the party deprived of the patent has, in good faith, commenced the exploitation of the invention commercially in Sweden or made substantial preparations for it, he or she is entitled to continue, against a reasonable remuneration and on other reasonable terms, the exploitation commenced or implement the exploitation as planned, while retaining its general character. Such a right has, under corresponding conditions, also anyone who holds a license which is recorded in the Register of Patents.

 

A right referred to in the second Paragraph may be transferred to someone else only together with the business in which the right has been exploited or was intended to be exploited. (Act 2014:289).

 

Article 54. (Ceases to apply on the date decided by the Government). If the patent holder renounces the patent in writing to the Patent Authority, the Authority shall declare that the patent has been terminated in its entirety.

 

If the patent is seized for debt, sequestered or impounded, or if a litigation is pending at a Court concerning the transfer of the patent, the patent must not be declared terminated as long as the seizure, the sequestration or the impounding is still valid, or the dispute has not been finally decided. (Act 2007:516).

 

Article 54. (Enters into force on the date decided by the Government). If the patent holder renounces the patent in writing to the Patent Authority, the Authority shall declare that the patent has been terminated in its entirety.

 

If the patent is seized for debt, sequestered or impounded, or if a litigation is pending at a Court concerning the transfer of the patent, the patent must not be declared terminated as long as the seizure, the sequestration or the impounding is still valid, or the dispute has not been finally decided.

 

The Article does not apply to European patents referred to in Article 80, third Paragraph. It does however apply to supplementary protection referred to in Article 105, even if the basic patent is a European patent with uniform effect. (Act 2014:434).

 

Article 55. If a patent has become invalid or has been declared terminated or has, through a judgment that has gained legal force, been declared invalid, amended or transferred, the Patent Authority shall publish an announcement about this fact.

 

If the patent has been amended through a judgment that has gained legal force, a new patent document shall be made available at the Patent Authority and a new Patent Certificate be issued. (Act 2014:289).

 

Chapter 8. Obligation to Provide Information

 

Article 56.  If a patent applicant invokes the application against another party before the documents in the case have been made available to the public pursuant to Article 22, the applicant is obliged to consent, upon request, to give the other party access to the documents. If the patent application includes a deposit of biological material referred to in Article 8 b, the consent shall also include the right to obtain a sample of the material. The provisions of Article 22, seventh Paragraph, third and fourth sentences, and eighth and ninth Paragraphs apply when a party wants to obtain a sample pursuant to of such a consent.

 

Anyone who indicates, either by turning himself directly to another party, or in an advertisement, or by inscription on a product or its packaging, or in any other way, that a patent has been applied for, or granted, without at the same time informing about the number of the application or of the patent, shall, upon request, provide the said information without delay. If it has not been expressly stated that a patent has been applied for, or granted, but the circumstances create the impression that such is the case, then, upon request, information shall be given without delay on whether a patent has been applied for or granted. (Act 2014:289).

 

Chapter 9. Liability and Obligation to Pay Compensation, etc.

 

Article 57. If someone infringes the exclusive right conferred by a patent (patent infringement) and if the act is committed wilfully or by gross negligence, he or she shall be sentenced to fines or imprisonment for not more than two years. Someone who has violated an injunction issued under penalty of a fine pursuant to Article 57 b, must not be held liable under criminal law for the infringement covered by the injunction.

 

Attempts to commit criminal violations referred to in the first Paragraph, and preparations for such acts, are punishable pursuant to Chapter 23 of the Criminal Code.

 

The Public Prosecutor may initiate a prosecution for criminal violations referred to in the first or second Paragraph only if the injured party files a complaint and a prosecution is called for in the public interest. (Act 2005:289).

 

Article 57 a. Property in relation to which a criminal violation exists pursuant to Article 57 shall be declared forfeited if this is not obviously unreasonable. Instead of the property itself its value may be declared forfeited.  Also profits arising from such a violation shall be declared forfeited if this is not obviously unreasonable. The same applies to what someone received as a compensation for costs related to such a violation, or the value of what has been received, if the act of receiving constitutes a criminal violation pursuant to Article 57.

 

Property that has been used as an implement in a criminal violation under Article 57 may be declared forfeited, where this needed to prevent criminal violations or there are otherwise special reasons. The same applies to property intended to be used as an implement in a criminal violation under Article 57, if the violation has been completed or the act constituted a punishable attempt or a punishable preparation. Instead of the property itself, its value may be declared forfeited. (Act 2005:289).

 

Article 57 b. Upon a claim by the patent holder or by a party that, pursuant to a license, has the right to exploit the invention, the Court may issue an injunction prohibiting, under penalty of a fine, a party that commits, or contributes to, a patent infringement to continue that act.

 

If the plaintiff shows a probable cause that an act constituting an infringement, or a contribution thereto, takes place, and if it can reasonably be expected that the defendant, through the continuation of the act, or the contribution thereto, diminishes the value of the exclusive right in the patent, the Court may issue an injunction, under penalty of a fine, for the time until the case has been finally adjudicated or otherwise is decided. No injunction may be issued before the defendant has been given an opportunity to respond, unless a delay would entail a risk for damage.

 

The provisions in the first and second Paragraphs apply also to acts constituting attempts, and to preparatory acts.

 

An injunction mentioned in the second Paragraph may be issued only if the plaintiff deposits a security at the Court for the damage that may be caused to the defendant. If the plaintiff is not capable of depositing such a security, the Court may liberate him or her from it. In respect of the type of security, the provisions of Chapter 2, Article 25, of the Enforcement Code apply. The security shall be examined by the Court unless the defendant has accepted it.

 

When the case is adjudicated, the Court shall consider whether a prohibition issued pursuant to the second Paragraph shall continue to apply.

 

In respect of appeals against decisions under the second or fourth Paragraph and in respect of the proceedings in higher Courts, the provisions on appeal against decisions in Chapter 15 of the Code of Judicial Procedure apply.

 

An action for the imposition of a fine may be brought by the party that applied for the prohibition. (Act 2016:192).

 

Article 57 c. If the applicant shows a probable cause that someone has committed a patent infringement, the Court may order, under penalty of a fine, one or several of the parties referred to in the second Paragraph to provide information to the applicant about the origin and distribution networks for the goods or services which the infringement concerns (order to provide information). Such an order may be issued upon a claim by the holder of the patent or by a party that, pursuant to license, has the right to exploit the invention. Such an order may be issued only if it can be assumed that the information would facilitate the inquiry into an infringement relating to the goods or services.

 

The obligation to provide information relates to any party that

      1. has committed, or contributed to, the infringement,

2. has on a commercial scale been exploiting goods that the infringement concerns,

3. has on a commercial scale been exploiting a service that the infringement concerns,

4. has on a commercial scale made available an electronic communication service or another service that has been used or the infringement, or

5. has been indicated by a party referred to in items 2 to 4 as being involved in the production or distribution of the goods or the making available of the service that the infringement concerns.

 

The information on the origin or distribution network of goods or services may include, in particular,

1. the names and addresses of producers, distributors, suppliers and others who have previously held the goods or made available the services,

2. the names and addresses of intended wholesalers and retailers, and

3. information about how much has been produced, delivered, received or ordered and the price that has been fixed for the goods or services.

 

The provisions in the first to third Paragraphs apply also to acts constituting attempts, and to preparatory acts. (Act 2009:111).

 

Article 57 d.  An order to provide information may be issued only if the reasons speaking in favour of the measure outweigh the inconvenience or other harm that the measure would cause to the party affected by it or to any other opposite interest.

 

The obligation to provide information pursuant to Article 57 c does not include information the revelation of which would disclose that the provider of the information or any person closely related to him or her as referred to in Chapter 36, Article 3, of the Code of Judicial Procedure has committed a criminal offence.

 

The Regulation (EU) 2016/679 of the European Parliament and of the Council of 27 April 2016 on the Protection of natural persons with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data and repealing Directive 95/46 EC (General Data Protection Regulation) contains provisions limiting the use that may be made of personal data. (Act 2018:273).

 

Article 57 e. (Ceases to apply on the date determined by the Government). If the claim for an order to provide information is directed against someone who is the applicant´s opposite party in an infringement case, the provisions on court procedures for that case shall apply. Decisions on orders to provide information may be appealed separately.

 

If the claim for an order to provide information is directed against a party other than the one referred to in the first Paragraph, the provisions in the Act (1996:242) on Court Matters apply. The Court may decide that each party shall bear its own litigation costs.

 

An action for the imposition of a fine may be brought by the party that has applied for the order. (Act 2016:192).

 

Article 57 e. (Enters into force on the date decided by the Government. If the claim for an order to provide information is directed against someone who is the applicant´s opposite party in an infringement case, the provisions on court procedures for that case shall apply. A decision on an order to provide information may be appealed separately.

 

If the claim for an order to provide information is directed against a party other than the one referred to in the first Paragraph, the provisions in the Act (1996:242) on Court Matters shall apply. The Court may decide that each party shall bear its own litigation costs.

 

An action for the imposition of a fine may be brought by the party that has applied for the order. (Act 2016:229).

 

Article 57 f. Anyone who, pursuant to Article 57 c, second Paragraph, items 2 to 5, has been ordered to provide information pursuant to the first Paragraph of the same Article, is entitled to a reasonable compensation for costs and inconvenience. The compensation shall be paid by the party that has applied for the order to provide information.

 

Anyone who makes available an electronic communication service and who has, pursuant to an order to provide information, delivered information referred to in Chapter 6, Article 20, of the Act (2003:389) on Electronic Communications, shall send a written notice on this to the party whom the information concerns not earlier than one month and not later than three months from the delivery of the information. Costs for the notice shall be compensated for in accordance with the first Paragraph. (Act 2009:111)

 

Article 57 g.  In addition to what is provided in Chapter 8, Articles 8 and 9, of the Act (2018;218) with Additional Provisions to the EU General Data Protection Regulation, personal data on violations of the law constituting criminal offences pursuant to Article 57 may be processed if this is necessary for a legal claim to be established, asserted or defended. (Act 2018:273).

 

Article 57 h.  Upon a claim by the plaintiff, the Court may, in infringement cases, order the party that has committed, or contributed to, the infringement to defray appropriate measures to disseminate information about the judgment in the case.

 

The provisions in the first Paragraph apply also to acts constituting attempts, and preparatory acts, relating to infringements. (Act 2009:111).

 

Article 58.  Anyone who wilfully or by negligence commits a patent infringement shall pay a reasonable compensation for the exploitation of the invention and compensation for the further damage caused by the infringement.  When the amount of the compensation is established, special consideration shall be given to

1. lost profits,

2. profits made by the party committing the infringement,

3. damage caused to the reputation of the invention,

4. moral damage, and

5. the interest of the patent holder in that infringements are not committed.

 

Anyone who without intent or negligence commits a patent infringement shall pay a compensation for the exploitation of the invention if and to the extent reasonable.

 

A claim for compensation for a patent infringement may concern only damage caused during the last five years before the claim was brought. If no claim is brought within that time, the right to compensation is lost. (Act 2009:111).

 

Article 59. Upon a claim by a party suffering a patent infringement, the Court may, in so far as is reasonable, decide that a patent-protected product which has been manufactured without the consent of the patent holder shall be recalled from the channels of commerce, changed, taken into custody for the remainder of the patent term or be destroyed or that some other measure shall be taken in respect of it. The same applies to implements that have been, or have been intended to be, used for the infringement.

 

Property referred to in the first Paragraph may be seized, if it may reasonably be assumed that a criminal violation pursuant to Article 57 has been committed.  In respect of such seizure, the provisions on seizure in criminal cases in general apply.

 

Notwithstanding the provisions in the first Paragraph, the Court may, if there are exceptional reasons, pursuant to a claim, decide that a proprietor of property referred to in the first Paragraph may have disposal of the property for the remainder of the patent term, or part of it, against a reasonable compensation and on other reasonable conditions. Such a decision may be issued only if the proprietor acted in good faith.

 

The provisions of the first to third Paragraphs apply also to acts constituting attempts, and to preparatory acts.

 

A decision on a measure pursuant to the first Paragraph must not imply that the party suffering a patent infringement shall pay a compensation to the party against which the measure is directed.

 

Measures pursuant to the first Paragraph shall be defrayed by the defendant if there are no specific reasons against it.

 

No decision referred to in this Article shall be issued, if forfeiture or a measure for the prevention of wrongful acts shall be decided pursuant to Article 57 a or the Criminal Code. (Act 2009:111).

 

Article 59 a. If it can reasonably be assumed that someone has committed, or contributed to, an infringement, the Court may, in order to preserve evidence relating to the infringement, order that an investigation be undertaken in respect of that party to search for objects or documents that may be assumed to be of importance for the inquiry into the infringement (infringement investigation).

 

An order for an infringement investigation may be issued only where the reasons speaking in favour of the measure outweigh the inconvenience or other harm that the measure would cause to the party against which it is directed or to any other opposite interest.

 

The provisions in the first and second Paragraphs apply also to acts constituting attempts, and to preparatory acts. (Act 2009:111).

 

Article 59 b. (Ceases to apply on the date determined by the Government). A matter relating to an infringement investigation may be taken up for consideration only upon a claim by the patent holder or anyone who, pursuant to a license, has a right to exploit the invention. If legal proceedings have not yet commenced, the claim shall be submitted in writing.

 

The opposite party shall be given an opportunity to respond before an order for an investigation is issued. If a delay would entail a risk that objects or documents of importance for the inquiry into the infringement would be removed, destroyed or distorted, the Court may, however, immediately issue an order to be valid until otherwise decided.

 

In other respects, any matter relating to an infringement investigation which arises before legal proceedings have been commenced shall be processed in the same way as if the matter had arisen during legal proceedings. (Act 2016:192).

 

Article 59 b. (Enters into force on the date decided by the Government). A matter relating to an infringement investigation may be taken up for consideration only upon a claim by the patent holder or anyone who, pursuant to a license, has a right to exploit the invention. If legal proceedings have not yet commenced, the claim shall be submitted in writing.

 

The opposite party shall be given an opportunity to respond before an order for an investigation is issued. If a delay would entail a risk that objects of importance for the inquiry into the infringement would be removed, destroyed or distorted, the Court may, however, immediately issue an order to be valid until otherwise decided.

 

In other respects, any matter relating to an infringement investigation shall be processed in the same way as if the matter had arisen in the context of legal proceedings. (Act 2016:229).

 

Article 59 c. An order for an infringement investigation may be issued only if the applicant deposits a security at the Court for the damage that may be caused to the opposite party. If the applicant is not capable of depositing a security, the Court may liberate him from it. In respect of the type of the security, the provisions of Chapter 2, Article 25, of the Enforcement Code shall apply. The security shall be examined by the Court, unless the opposite party has accepted it.

 

In respect of appeals against the decision by the Court relating to an infringement investigation and as regards the proceedings in higher Courts the provisions on appeal against decisions prescribed in Chapter 15 of the Code of Judicial Procedure apply. (Act 1998: 1456).

 

Article 59 d. An order for an infringement investigation shall contain information about

1.             the purpose of the investigation,

2.             the objects and documents that may be searched for, and

3.             the premises that may be searched.

 

If necessary, the Court shall set also other conditions for the execution of the order. (Act 1998:1456).

 

Article 59 e. An order for an infringement investigation is immediately enforceable. If an application for its execution has not been filed within one month from the order, it becomes invalid.

 

If the applicant does not, within one month from the conclusion of the execution, file an action or commence in some other manner a proceeding relating to the matter, any measure undertaken in the context of the execution of the infringement investigation shall be invalidated to the extent possible. The same applies if an order for an infringement investigation is invalidated after the execution has been concluded. (Act 1998:1456).

 

Article 59 f. An order for an infringement investigation is executed by the Enforcement Authority in accordance with the conditions prescribed by the Court and in applying Chapters 1 to 3, Chapter 17, Articles 1 to 5, and Chapter 18, of the Enforcement Code. The applicant´s opposite party shall be informed about the execution only if the order for an infringement investigation has been issued after hearing the opposite party. The Authority has the right to take photographs and to make video and sound recordings of such objects for which it is authorised to search. The Authority also has the right to make copies of, and extracts from, such documents for which it is authorised to search.

 

An infringement investigation must not concern written documents referred in Chapter 27, Article 2, of the Code of Judicial Procedure. (Act 2006:682).

 

Article 59 g. The opposite party has the right to summon an attorney when an order for infringement investigation is to be executed. The execution must not commence before the attorney has arrived. This does not, however, apply if

1.             the investigation is thereby unnecessarily delayed, or

2.             there is otherwise a risk that the purpose of the measure will not be achieved.

 

At the execution, the Enforcement Authority is authorised to engage, as necessary, the services of an expert.

 

The Authority may permit the applicant or a representative of the applicant to attend the investigation for providing information. If such a permission is granted, the Authority shall see to it that the applicant or the representative is not being informed about the findings at the investigation more than can be justified by the execution. (Act 2006:682).

 

Article 59 h. Photographs and video and sound recordings of objects as well as copies of, and extracts from, documents shall be listed and shall be held available for the applicant and the opposite party. (Act 1998:1456).

 

Article 60. If someone, after the documents in the application case have been made available pursuant to Article 22, commercially exploits an invention for which a patent is sought, the provisions on patent infringement shall apply to the extent that the application results in a patent. For the period before the patent was granted pursuant to Article 20, the patent protection extends, however, only to what is apparent both from the patent claims as worded when the application became available to the public and from the patent claims according to the patent. No punishment may be imposed, no forfeiture may take place, and compensation for damages resulting from exploitation taking place before the patent was granted may be adjudicated only pursuant to Article 58, second Paragraph.

 

If the patent claims are drawn up in English, the provisions of the first Paragraph apply only if a translation of the patent claims into Swedish is available in the application case and, if the translation has been filed after an announcement under Article 22, fifth Paragraph, first sentence, has been made, the Patent Authority has issued a specific announcement concerning the translation.

 

The provisions of Article 58, third Paragraph, shall not apply if the action for compensation was brought at the latest one year after the term for opposition expired or, if an opposition has been filed, at the latest one year after the Patent Authority decided that the patent is to be maintained. (Act 2014:289).

 

Article 61. (Ceases to apply on the date determined by the Government). If a patent has been revoked or declared invalid by a decision or a judgment that has gained legal force, the Court may not adjudicate a punishment, decide on a seizure, issue a prohibition under penalty of a fine, adjudicate a fine or a compensation or decide on any other measure pursuant to Articles 57 to 60.

 

If a patent infringement action is brought and the party against which the action is directed asserts that the patent is invalid, the question of invalidity may be considered only after an action to this effect has been initiated. The Court shall order the party asserting that the patent is invalid to bring such action within a specified time.

 

If a patent infringement action and a patent invalidity action are brought in the same court proceeding and if it would be suitable for the inquiry that the issue of patent infringement be dealt with separately, a separate judgment may, at the request of one of the parties, passed on this issue. If a separate judgment is passed, the Court may decide that the case relating to the invalidity shall be held in abeyance until the judgment has gained legal force. (Act 2009:111).

 

Article 61. (Enters into force on the date determined by the Government). If a patent has been revoked or declared invalid by a decision or a judgment that has gained legal force, the Court may not adjudicate a punishment, decide on a seizure, issue a prohibition under penalty of a fine, adjudicate a fine or a compensation, or decide on any other measure pursuant to Articles 57 to 60.

 

If a patent infringement action is brought and the party against which the action is directed asserts that the patent is invalid, the question of invalidity may be considered only after an action to this effect has been initiated. The Court shall order the party asserting that the patent is invalid to bring such action within a specified time. This Paragraph does not apply in criminal cases.

 

If a patent infringement claim and a patent invalidity action are brought in the same court proceeding and if it would be suitable for to the inquiry that the issue of patent infringement be dealt with separately, a separate judgment may, at the request of one of the parties, be passed on this issue. If a separate judgment is passed, the Court may decide that the case relating to the invalidity shall be held in abeyance until the judgement has gained legal force. (Act 2016:726). 

 

Article 62.  Anyone who wilfully or by negligence which is not of a minor nature omits to carry out what is required by him under Article 56, shall be sentenced by fines.

 

Such a penalty shall also be imposed on a party that, in cases referred to in the same Article, wilfully or by negligence which is not of a minor nature provides erroneous information, unless punishment for such acts is provided for in the Penal Code.

 

Anyone who wilfully or with negligence omits to carry out his obligations under Article 56 or, in cases referred to there, provides erroneous information shall pay a compensation for the damage caused. If the negligence is of a minor nature, the compensation may be adjusted accordingly.

 

Prosecution actions for offenses referred to in the first and second Paragraphs may be brought by the Public Prosecutor only if the injured party has filed a complaint and a prosecution is called for in the public interest. (Act 1991:296).

 

Article 63.  A patent holder or a party that is, pursuant to a license, authorised to exploit the invention, may bring a claim for a declaratory judgement to establish whether he enjoys protection against another party on the basis of the patent, if there is uncertainty in this respect and this is prejudicial to him.

 

A party that carries out, or intends to carry out, an activity may, on the same conditions, bring an action against the patent holder to establish whether a specific patent constitutes an obstacle to the said activity.

 

If it is alleged in the cases mentioned in the first Paragraph that the patent is invalid, the provisions of Article 61, second Paragraph, shall apply, mutatis mutandis.

 

Article 64. (Ceases to apply on the date determined by the Government). Anyone who intends to bring an action relating to invalidation of a patent, transfer of a patent or grant of a compulsory license shall report this to the Patent Authority and notify anyone who, according to the Register of Patents, holds a license or a pledge in the patent. If a licensee intends to bring an action relating to a patent infringement or to a declaratory judgment under Article 63, first Paragraph, he shall notify the patent holder about this fact. The same applies if a holder of a pledge intends to bring an action relating to a patent infringement.

 

The obligation to provide information provided for in the first Paragraph shall be deemed to have been fulfilled when the information has been sent in a prepaid registered letter to the address recorded in the Register of Patents.

 

If it is not shown, when the action is brought, that a report or a notification has been made pursuant to the provisions in the first Paragraph, the plaintiff shall be given a respite to do so. If he does not avail himself of this respite, his action shall not be taken up for consideration. (Act 1987:1330).

 

Article 64. (Enters into force on the date determined by the Government).  Anyone who intends to bring an action relating to invalidation of a patent, transfer of a patent or grant of a compulsory license shall report this to the Patent Authority and notify anyone who, according to the Register of Patents, holds a license or a pledge in the patent. If a licensee intends to bring an action relating to a patent infringement or to a declaratory judgment under Article 63, first Paragraph, he shall notify the patent holder about this fact. The same applies if the holder of a pledge intends to bring an action relating to a patent infringement.

 

The obligation to provide information provided for in the first Paragraph shall be deemed to have been fulfilled when the information has been sent in a prepaid registered letter to the address recorded in the Register of Patents.

 

If it is not shown, then the claim is brought, that a report or a notification has been sent pursuant to the provisions in the first Paragraph, the plaintiff shall be given a respite to do so. If he does not avail himself of this respite, his claim shall not be taken up for consideration.

 

This Article does not apply to a party that intends to file an action at the Court referred to in Article 93 a or a claim at a Swedish Court concerning a European patent referred to in Article 80, third Paragraph. (Act 2014:434).

 

Article 65. (Ceases to apply on the date determined by the Government). The Patent and Market Court has exclusive jurisdiction in cases and court matters referred to in this Act. The same applies to cases relating to a better title to an invention for which a patent is sought.

 

The provisions in the Code of Judicial Procedure about limitation of the competence of a Court in litigations which shall be processed otherwise than before a Court do not apply to claims for orders to provide information or infringement investigation. (Act 2016:192).

 

Article 65 (Enters into force on the date determined by the Government). The Patent and Market Court has exclusive jurisdiction in cases and court matters referred to in this Act unless otherwise follows from Article 65 a. The same applies in cases relating to a better title to an invention for which a patent is sought.

 

The provisions in the Code of Judicial Procedure about limitation of the competence of a Court in litigations which shall be processed otherwise than before a Court do not apply to claims for orders to provide information or infringement investigation. (Act 2016:434).

 

Article 65 a. (Enters into force on the date determined by the Government). If the Court referred to in Article 93 a has exclusive competence pursuant to the Agreement referred to in that Article, the action must not be taken up for consideration in a Swedish Court. (Act 2014:434).

 

Article 66. Final decisions by the Patent Authority and decisions pursuant to Articles 26, second and third Paragraphs, 36. 42, 72 or 73 may be appealed to the Patent and Market Court within two months from the date of the decision.

 

The provisions in Article 22, sixth Paragraph, apply to documents filed at the Patent and Market Court, the Patent and Market Appellate Court or the Supreme Court.

 

In addition to what follows from Chapter 5, Article 1, of the Code of Judicial Procedure sessions in court matters under this Act shall be held behind closed doors if the patent application under consideration in the court matter is not publicly available pursuant to Article 22.

 

An appeal to the Patent and Market Appellate Court or the Supreme Court must not concern other patent claims than those which have been examined in the appealed decision. (Act 2016:192).

 

Article 67. (Repealed through Act 2016:192).

 

Article 68. (Repealed through Act 2016:192).

 

Article 68 a. In a civil litigation pursuant to Article 65, the Court may, if a translation into Swedish of the patent document in its entirety is not available at the Patent Authority, invite the patent holder or any other party bringing an action pursuant to a right derived from the patent holder to file a translation in Swedish of the patent document. If the party thus invited is the plaintiff in the case, the invitation shall be issued indicating that the action may otherwise be dismissed. If the invited party is the defendant in the case, the invitation shall instead be issued indicating that the Court will otherwise prepare a translation of the patent document at the expense of the party. (Act 2014:289)

 

Article 69. (Repealed through Act 2016:192).

 

Article 70. A copy of the judgment or final decision in cases referred to in Article 65 shall be transmitted to the Patent Authority.

 

Article 70 a. (Enters into force on the date determined by the Government). Decisions delivered by the Court referred to in Article 93 a are enforceable in this country in the same way as a corresponding Swedish decision. (Act 2014:434).  

 

Chapter 10. Special Provisions.

 

Article 71. (Ceases to apply on the date determined by the Government). A patent holder who does not have his domicile in this country shall have a representative with residence here who is empowered to receive for him service of writs of summons, invitations and other documents in legal cases and matters concerning the patent,  with the exception of writs of summons in criminal cases and orders for the party to appear personally before a Court. The representative shall be notified to the Register of Patents and recorded there.

 

If the patent holder has not notified a representative as referred to in the first Paragraph, the service may instead be carried out by sending the document to be served in a prepaid letter to his address as recorded in the Register of Patents. If there is no complete address recorded in the Register, the service may be carried out by making the document available at the Patent Authority and by announcing the said service and the essential contents of the document in a publication determined by the Government. The service shall be deemed to have been performed when the actions mentioned above have been carried out.

 

The Government may, on condition of reciprocity, prescribe that the provisions in the first and second Paragraphs shall not apply in relation to a patent holder who is domiciled in a specified foreign State or who has a representative in that foreign State who is notified to the Register of Patents in this country and who is empowered in the manner prescribed in the first Paragraph. (Act 1977:700).

 

Article 71. (Enters into force on the date determined by the Government). A patent holder who does not have his domicile in this country shall have a representative with residence here who is empowered to receive for him service of writs of summons, invitations and other documents in legal cases and matters concerning the patent, with the exception of writs of summons in criminal cases and orders for the party to appear personally before the Court. The representative shall be notified to the Register of Patents and recorded there.

 

If the patent holder has not notified a representative as referred to in the first Paragraph, the service may instead be carried out by sending the document to be served in a prepaid letter to his address as recorded in the Register of Patents. If there is no complete address recorded in the Register, the service may be carried out by making the document available at the Patent Authority and by announcing the said service and the essential contents of the document in a publication prescribed by the Government. The service shall be deemed to have been performed when the actions mentioned above have been carried out.

 

The Government may, on condition of reciprocity, prescribe that the provisions in the first and second Paragraphs shall not apply in relation to a patent holder who is domiciled in a specified foreign State or who has a representative in that foreign State who is notified to the Register of Patents in this country and who is empowered in the manner prescribed in the first Paragraph.

 

The Article does not apply to holders of European patents referred to in Article 80, third Paragraph. (Act 2014:434).

 

Article 72. If the applicant or the patent holder has, despite having observed all due care required by the circumstances, suffered a loss of rights because he or she has not taken a measure at the Patent Authority within the time limit prescribed in this Act or under the authority of this Act and then he or she takes the measure within two months from the removal of the cause of the non-compliance, but at the latest within one year from the expiry of the respite, the Patent Authority shall declare the measure to have been taken in due time. If the applicant or the patent holder wishes to obtain such a declaration, he or she shall within the time limit prescribed above, file a request to that effect at the Patent Authority and pay a fee.

 

With respect to the respite referred to in Article 6, a declaration pursuant to the first Paragraph may be made only if the application for which priority is claimed has been filed at the latest within two months from the expiry of the respite and a request for a declaration has been made and the fee has been paid within the same period.

 

With respect to an international patent application that has been pursued in Sweden in accordance with Article 31, the first and second Paragraphs apply also if the applicant has suffered a loss of rights because he or she has not observed a respite in relation to the Receiving Authority, the International Searching Authority, the International Preliminary Examining Authority or the International Bureau. The measure that has not been taken within the respite shall in the cases referred to here be performed at the Patent Authority. (Act 2007:516).

 

Article 73. If, in cases referred to in Article 31 or 38, a document or a fee which has been sent by mail has not arrived at the Patent Authority within the prescribed time,  but if the action intended by the mail has been completed within two months from the point in time when the applicant realized or should have realized that the respite had been exceeded, but in no case later than one year after the expiry of the respite, the Patent Authority shall declare that the act shall be deemed to have been completed within the proper time, provided that

1.             the interruption of the postal services occurred on any of the ten days preceding the expiration of the respite because of war, revolution, civil disorder, strike, natural disaster or other similar circumstance in the locality where the sender is staying or has his place of business, and the document or fee was mailed to the Patent Authority within five days after the resumption of the postal service, or

2.             the document or fee was mailed to the Patent Authority by registered mail no later than five days before the expiry of the respite, but only if the mail was sent by air mail where this was possible or the sender had reason to assume that the mailing by surface mail should have arrived at the Patent Authority within two days from the mailing date.

 

If the applicant wishes to obtain a declaration pursuant to the first Paragraph, he shall file a written request to that effect at the Patent Authority within the time prescribed there for the action. (Act 1983:433).

 

Article 74. If a request under Article 72 or 73 has been approved and as a result thereof the processing of a patent application which has been dismissed or rejected after having been made available under Article 22 is resumed, or a patent that has become invalid is considered maintained, an announcement to that effect shall be published.

 

If someone after the expiry of the time for restoration of the dismissed application or the decision on rejection has gained legal force, or the patent has become invalid, but before the said announcement has been published, has commenced in good faith the commercial exploitation of the invention in this country, he may, notwithstanding the patent, continue such exploitation while retaining its general character. Such a right to exploitation shall also be granted on corresponding conditions to someone who has made substantial preparations for commercial exploitation of the invention in this country,

 

The right under the preceding Paragraph may only be transferred to others together with the business activity in which it originated or in which the exploitation was intended to take place.

 

Article 75. (Repealed through Act 2016:192).

 

Article 76. Fees under this Act are established by the Government. In respect of annual fees, the Government may prescribe that one or more of the first fee years shall be exempt from fees. (Act 1983:433).

 

Article 77. The Government or the Authority designated by the Government issues provisions concerning the implementation of this Act. Diaries kept by the Authority shall be available to the public to the extent prescribed by the Government.

 

The Government may issue provisions to the effect that documents in matters relating to patent applications may be delivered to an Authority in another State.

 

Furthermore, the Government may also issue provisions to the effect

1.             that the examination of patent applications may, upon request by the Patent Authority, be carried out at an Authority in another State or at an international institution, and

2.             that a party applying for a patent on an invention for which he or she has applied for a patent in another State, shall be obliged to report what the Patent Authority in that State has communicated to him or her concerning  the examination of the patentability of the invention.

 

Provisions concerning the obligation to provide reports pursuant to the third Paragraph, item 2, may, however, not be issued in respect of a patent application referred to in Chapter 3, if it has been the subject of an international preliminary examination and a report concerning that examination has been filed at the Patent Authority. (Act 2007:516).

 

Article 78. If the country is at war or in danger of war, the Government may, if called for in the public interest, prescribe that the right to a specific invention shall be surrendered to the State or to another party designated by the Government. A reasonable compensation shall be paid for the right to the invention thus surrendered. If no agreement on the compensation can be reached with the party entitled to compensation, the Court shall establish the compensation.

 

If a party other than the State has availed itself of the right to an invention pursuant to the first Paragraph and if that party does not fulfil its obligations in respect of the compensation, the State is obliged to immediately pay the said compensation, upon request by the party entitled to the compensation.

 

Article 79. Special provisions apply to inventions of importance for the defence of the country.

 

Chapter 11. European Patents

 

Article 80. (Ceases to apply on the date determined by the Government). A European patent is a patent granted by the European Patent Office under the European Patent Convention, done at Munich on October 5, 1973. A European patent application is a patent application filed under the said Convention.

 

An application for a European patent shall be filed at the European Patent Office. Such an application may also be filed at the Patent Authority to be transmitted by it to the European Patent Office. An application referred to in Article 76 of the said Convention (European divisional application) shall, however, always be filed at the European Patent Office.

 

The provisions of Articles 81 to 93 apply to a European patent for Sweden and a European patent application designating Sweden.

 

Article 80. (Enters into force on the date determined by the Government). A European patent is a patent granted by the European Patent Office under the European Patent Convention, done at Munich on October 5, 1973. A European patent application is a patent application filed under the said Convention.

 

An application for a European patent shall be filed at the European Patent Office. Such an application may also be filed at the Patent Authority to be transmitted by it to the European Patent Office. An application referred to in Article 76 of the said Convention (European divisional application) shall, however, always be filed at the European Patent Office.

                                            

European patents may have a unitary effect pursuant to Regulation (EU) No 1257/2012 of the European Parliament and the Council of 17 December 2012 implementing enhanced cooperation in the area of the creation of unitary patent protection. (Act 2014:434).

 

Article 81. (Ceases to apply on the date determined by the Government). A European patent is granted when the European Patent Office has announced its decision to approve the patent application. The European patent has the same legal effect as a patent granted in this country and is also in other respects subject to the same provisions as such a patent, unless otherwise provided in this Chapter.

 

Article 81. (Enters into force on the date determined by the Government). A European patent is granted when the European Patent Office has announced its decision to approve the patent application. The European patent has the same legal effect as a patent granted in Sweden and is also in other respects subject to the same provisions as such a patent, unless otherwise provided in this Act. (Act 2014:434). 

                                                   

Article 82. (Ceases to apply on the date determined by the Government). A European patent has effect in Sweden only if the applicant, within three months from the date when the European Patent Office announced its decision to grant the patent has, at the Patent Authority,

-          filed a translation, in the manner prescribed in the third Paragraph, of the text in which the patent has been granted by the European Patent Office and

-          paid a fee for the announcement.

 

If the European Patent Office decides that a European patent shall be maintained in an amended version or be limited, the same applies also in respect of the amended text.

 

The patent claims shall always be filed in translation into Swedish. If the patent has been granted in German or French, the description shall be filed in translation into Swedish or English.

 

The translation shall be made available to anyone. It shall, however, not be made available before the European Patent Office has published the European patent application.

 

If the translation has been filed and the fee has been paid within the prescribed time and the European Patent Office has announced its decision to grant the patent or decided that the European patent shall be maintained in an amended version or be limited, this fact shall be announced by the Patent Authority. (Act 2007:518).

 

Article 82. (Enters into force on the date determined by the Government).   A European patent has effect in Sweden only if the applicant, within three months from the date when the European Patent Office announced its decision to grant the patent has, at the Patent Authority,

-          filed a translation, in the manner prescribed in the third Paragraph, of the text in which the patent has been granted by the European Patent Office and

-          paid a fee for the announcement.

 

If the European Patent Office decides that a European patent shall be maintained in an amended version or be limited, the same applies also in respect of the amended text.

 

The patent claims shall always be filed in a translation into Swedish. If the patent has been granted in German or French, the description shall be filed in translation into Swedish or English

 

The translation shall be made available to anyone. It shall, however, not be made available before the European Patent Office has published the European patent application.

 

If the translation has been filed and the fee has been paid within the time prescribed and the European Patent Office has announced its decision to grant the patent or decided that the European patent shall be maintained in an amended version or be limited, this fact shall be announced by the Patent Authority.

 

This Article does not apply to European patents referred to in Article 80, third Paragraph. (Act 2014:434).

 

Article 82 a. (Enters into force on the date decided by the Government). If a European patent is given unitary effect referred to in Article 80, third Paragraph, the measures of the applicant pursuant to Article 82 are without effect. (Act 2014:434).

 

Article 82 b. (Enters into force on the date determined by the Government). If a request by the patent holder for a unitary effect referred to in Article 80, third Paragraph, has been rejected, the time limit for the filing of a translation and the payment of a fee pursuant to Article 82 be calculated from the date when the decision on the rejection has obtained legal force, on condition that the request has been filed at the European Patent Office within the proper time. (Act 2016:726).

 

Article 83. If the patent holder has not, within the prescribed time limit, completed the measure referred to in Article 82, the provisions of Article 72, first Paragraph, relating to patent applicants shall apply mutatis mutandis. If it is declared, pursuant to Article 72, that such a measure shall be deemed to have been completed within the proper time limit, the Patent Authority shall announce this fact.

 

If someone has, after the time limit for completion of the measures under Article 82 has expired but before the announcement has been published, commenced in good faith the commercial exploitation of the invention in Sweden or made substantial preparations for it, he shall enjoy the rights provided for in Article 74, second and third Paragraphs. (Act 2006:625).

 

Article 84. (Repealed through Act 1993:1406).

 

Article 85. If the European Patent Office has decided to limit or, wholly or in part, invalidate a European patent, this measure shall have the same effect as if the patent had been limited or declared invalid to the corresponding extent in Sweden. In order for a decision on limitation to have effect in Sweden, the requirements under Article 82 have, however, to be fulfilled. The Patent Authority shall announce the decision. (Act 2007:516)

 

Article 86. (Ceases to apply on the date determined by the Government). Annual fees for European patents shall be paid to the Patent Authority for each fee year commencing after the one in which the European Patent Office announced its decision to approve the patent application.

 

If the annual fee for a European patent is not paid pursuant to the provisions in the first Paragraph and in Articles 41 and 42, Article 51 shall apply mutatis mutandis. The first annual fee for a European patent is not, however, due for payment before two months have passed from the date on which the patent was granted. (Act 1983:433).

 

Article 86. (Enters into force on the date determined by the Government). Annual fees for a European patent shall be paid to the Patent Authority for each fee year commencing after the fee year in which the European Patent Office announced its decision to approve the patent application.

 

If the annual fee for a European patent is not paid pursuant to the provisions in the first Paragraph and in Articles 41 and 42, Article 51 applies. The first annual fee for a European patent is not, however, due for payment before three months have passed from the date when the patent was granted, or, if the patent owner within the proper time limit has, at the European Patent Office, requested unitary effect referred to in Article 80, third Paragraph, but the request has been rejected, from the date when the decision on the rejection obtained legal effect.

 

This Article does not apply to European patents referred to in Article 80, third Paragraph. (Act 2016:727).

 

Article 87. A European patent application for which the European Patent Office has accorded a filing date, shall in Sweden have the same effect as a Swedish patent application with the same filing date. If the application enjoys, under the European Patent Convention, priority from an earlier date than the filing date, such priority shall be taken into consideration.

 

For the purposes of the application of Article 2, second Paragraph, second sentence, the publication of a European patent application pursuant to Article 93 of the European Patent Convention shall be equivalent to the application being made available to the public pursuant to Article 22. This applies also to any publication referred to in Articles 153.3 or 153.4 of the Convention if this publication by the European Patent Office is considered as equivalent to a publication pursuant to Article 93. (Act 2007:516).

 

Article 88. If a European patent application has been published pursuant to the European Patent Convention and a translation into Swedish of the patent claims as worded when published has been filed at the Patent Authority and the prescribed fee has been paid, the Patent Authority shall publish an announcement to this effect and make the translation available to anyone.

 

If someone commercially exploits an invention for which patent protection is sought in a European patent application after the announcement pursuant to the first Paragraph has been published, the provisions concerning patent infringement shall apply mutatis mutandis if the application results in a patent for Sweden. In such a case, the patent protection shall, however, extend only to what emerges from both the patent claims as worded when published and the claims according to the patent. Punishment shall not be imposed and compensation for damages may only be determined pursuant to Article 58, second Paragraph.

 

The provisions of Article 58, third Paragraph, do not apply if the action for compensation is brought at the latest one year after the time for opposition against the European patent expired, or, if an opposition has been filed, at the latest one year after the decision by the European Patent Office to maintain the patent. (Act 1980:105).

 

Article 89. If a European patent application or a claim that such an application shall designate Sweden has been withdrawn or if, under the European Patent Convention, such a withdrawal shall be deemed to have been made, and the processing of the application has not been resumed pursuant to Article 121 of the Convention, this shall have the same effect as a withdrawal of a patent application at the Patent Authority.

 

If a European patent application has been rejected, this shall have the same effect as a rejection of a patent application in this country.

 

Article 90. If a text has been translated and filed at the Patent Authority pursuant to Article 82 or 88, the wording of the text in the language of the proceedings before the European Patent Office is the authentic one.

 

When a translation referred to in the first Paragraph is made available by the Patent Authority, it shall be evident that the wording of the language of the proceedings at the European Patent Office is the authentic one. (Act 2014:434)

 

Article 91.  (Repealed through Act 2014:434)

 

Article 92. If the European Patent Office has decided to limit or to revoke, wholly or in part, a European patent or if, in respect of a European patent application, circumstances referred to in Article 89 have occurred, but the European Patent Office declares that, under the European Patent Convention, the patent holder or the applicant shall be granted restitutio in integrum, this applies also in Sweden.

 

If anyone, after the decision was issued or the circumstances occurred, but before the European Patent Office published an announcement concerning the declaration referred to in the first Paragraph, has, in good faith, commenced the commercial exploitation of the invention in Sweden, or made substantial preparations therefore, he or she shall enjoy the right referred to in Article 74, second and third Paragraphs.

 

If the European Patent Office has set aside a decision pursuant to Article 112 a of the European Patent Convention, the decision on the setting aside applies also in Sweden. If a European patent has become valid in Sweden after the European Patent Office has decided to set aside a decision, the provisions of the second Paragraph apply, if the exploitation commenced or preparations were made before the announcement of the decision on the setting aside was published. The corresponding applies if the patent protection for a European patent with validity in Sweden has been extended after the European Patent Office has decided the setting aside of a decision. (Act 2007:516).

 

Article 93. If a European patent application filed at a national Patent Authority is deemed to be withdrawn because the European Patent Office did not receive it within the prescribed time, the Patent Authority shall, pursuant to a request by the applicant, take up the application for processing as converted into an application for a Swedish patent, provided

1.      that the request is filed at the National Authority receiving the patent application within three months from the point in time when the applicant was notified that the application was deemed to be withdrawn and, furthermore, is received by the Patent Authority within 20 months from the date of filing of the application or, if priority is claimed, the date from which priority is claimed, and

2.      that the applicant pays, within the time determined by the Government, the prescribed application fee and files a translation into Swedish or English of the patent application, or, if the application is drawn up in English, a copy of the application.

 

If the patent application fulfils the requirements in respect of the form of the application prescribed in the European Patent Convention and its Implementing Regulations, it shall be accepted in this respect. (Act 2014:289).

 

Article 93 a. (Enters into force on the date determined by the Government). The Agreement on a Unitary Patent Court contains provisions on a Court competent for processing disputes relating to European patents. (Act 2014:434).

 

Article 93 b (Enters into force on the date determined by the Government). The Government shall compensate damages in accordance with Articles 22.1 and 22.2 in the Agreement referred to in Article 93 a. (Act 2014:434).

 

Chapter 12. Pledge.

 

Article 94.  (Ceases to apply on the date determined by the Government). Patents which have been granted or which have effect in this country may be pledged pursuant to the provisions in this Chapter.

 

Pledges may also concern

1.             a Swedish patent application,

2.             an international patent application pursued under Article 31 or taken up for processing in accordance with Article 33, third Paragraph, or Article 38, or

3.             a European patent application of which a translation pursuant to Article 88 has been received by the Patent Authority or which has been converted under Article 93.

 

A pledge in a patent application also extends to a part of the application that becomes the subject of a division or a breaking out. (Act 1987:1330).

 

Article 94. (Enters into force on the date determined by the Government). A patent which has been granted or which has effect in Sweden may be pledged pursuant to the provisions in this Chapter. However, in respect of European patents referred to in Article 80, third Paragraph, Articles 95, first and second Paragraphs, 96, first and third Paragraphs, 97, first and third Paragraphs, and 99, 100 and 104 do not apply.

 

A pledge may also concern

  1. a Swedish patent application,
  2. an international patent application which has been pursued under Article 31 or which has been taken up for processing in accordance with Article 33, third Paragraph, or Article 38, or
  3. a European patent application of which a translation pursuant to Article 88 has been received by the Patent Authority or which has been converted under Article 93.

 

Pledge in a patent application also extends to a part of the application which becomes the subject of a division or a breaking out. (Act 2014:434).

 

Article 94 a. (Enters into force on the date determined by the Government). If the European Patent Office in the European Register of Patents records a written agreement on a pledge in a European patent referred to in Article 80, third Paragraph, the pledge has effect in conformity with the provisions in this Chapter.

 

In respect of European patents with unitary effect, the provisions in

-          Articles 95, third Paragraph, and 102, first Paragraph, about the Patent Authority refer instead to the European Patent Office,

-          Article 96, second Paragraph, about the Register of Patents refer instead to the European Register of Patents, and

-          Article 101, first Paragraph, about registration pursuant to Article 95 refer instead to registration in the European Register of Patents. (Act 2014:434).

 

Article 95. A pledge of a patent or a patent application comes into being by registration of a written contract pledging the property. The application for registration shall be filed at the Patent Authority.

 

If a registered pledge has been transferred to another party, this fact shall, upon request, be recorded in the Register of Patents or the Diary of Patent Applications.

                                                             

If a pledge has been granted to several parties individually, precedence shall be given to the grant for which the application for registration was first received by the Patent Authority, unless otherwise agreed.

 

If applications for registration of several pledges are filed on the same day, precedence shall be given to them in accordance with the chronological order in which they took place, unless otherwise agreed. If the contracts are simultaneous or it cannot be determined in which chronological order they took place, they shall have the same right. (Act 1987:1330).

 

Article 96. An application for registration under Article 95 shall be filed by the party having the right to the patent or the patent application or by the party to whom a pledge has been granted. The applicant shall prove the right of the pledger to the patent or the patent application.

 

The holder of the patent recorded in the Register of Patents shall be deemed to have the right to the patent unless otherwise is shown in the case. If the application for registration relates to a pledge of a patent application, the party registered as the inventor or his assignee shall be deemed to have the right to the patent application, unless otherwise is shown in the case.

 

If, when the application for registration is filed, the pledger is not qualified to dispose of the pledged property due to distraint, bankruptcy, legal incapacity, impounding, sequestration or for some other reason, the application must not be approved. (Act 1987:1330).

 

Article 97. A contract whereby a patent is pledged may be recorded when the patent has been granted or, if the contract relates to a European patent, when it has come into effect in this country pursuant to Article 82.

 

A contract whereby a patent application is pledged may be recorded when the patent application has been recorded in the Diary at the Patent Authority, or, if the contract relates to a European patent application, when an announcement under Article 88 has been published.

 

If a pledged patent application results in the granting of a patent, the patent shall thereafter constitute the pledged property. (Act 1987:1330).

 

Article 98. Even if a registration has been carried out, the pledge in the pledged property only applies if the contract was concluded by a party which was the proper owner of the property and entitled to dispose of it and if the contract is not invalid for any other reason. (Act 1987:1330).

 

Article 99. The pledge becomes invalid if the patent or the patent application has been transferred to another party or is otherwise no longer valid due to the provisions of this Act. (Act 1987:1330).

 

Article 100. The registration shall be removed from the files if the pledge, through a judgment which has gained legal force has been declared invalid or if the pledge has lapsed or otherwise has ceased to be valid. (Act 1987:1330).

 

Article 101. The pledge of a patent or a patent application has effect from the time of the application for registration under Article 95 against anyone else who later acquires ownership of, or any other right in, the property.

 

A licence agreement is valid against the pledgee if the agreement was concluded before the application for registration of the pledge contract. (Act 1987:1330).

 

Article 102. The provisions in other laws concerning pledges upon distraint or upon bankruptcy also apply to pledges of patents or patent applications. The receipt by the Patent Authority of an application for registration under Article 95 has the same legal effects as when a pledgee takes possession of a movable object.

 

If a pledged patent or a patent application is being sold upon distraint or bankruptcy, licence agreements referred to in Article 101, second Paragraph, remain in force. (Act 1987:1330).

 

Article 103. The pledgee may sell the pledge and obtain his claim from the proceeds only if he has previously informed the debtor and other known interested parties about the sale and they have been given sufficient opportunity to look after their interests.

 

After a sale pursuant to this Article, license agreements referred to in Article 101, second Paragraph, remain in force. (Act 1987:1330).

 

Article 104. Anyone who applies for registration pursuant to this Chapter shall pay a fee. The Government establishes the amount of the fee. (Act 1987:1330).

 

Chapter 13. Supplementary Protection.

 

Article 105. (Ceases to apply on the date determined by the Government). A party which applies for supplementary protection or extension of the period for a supplementary protection pursuant to Council Regulation (EEC) No 1768/92 of 18 June 1992 on the creation of a supplementary protection certificate for medicinal products or for supplementary protection pursuant to Regulation (EC) No 1610/96 of  the European Parliament and of the Council of 23 July 1996 concerning the creation of a supplementary protection certificate for plant protection products shall pay a fixed application fee. (Act 2007:242).

 

Furthermore, an annual fee shall be paid for the supplementary protection. The fee year is computed from the date when the protection commenced to be valid and thereafter from the corresponding date. (Act 2007: 242).

 

Article 105. (Enters into force on the date determined by the Government). A party which applies for supplementary protection or extension of the period for supplementary protection pursuant to Regulation (EC) No 469/2009 of the European Parliament and of the Council of 6 May 2009 concerning the supplementary protection certificate for medicinal products, or for supplementary protection pursuant to Regulation (EC) No 1610/96 of the European Parliament and of the Council of 23 July 1996 concerning the creation of a supplementary protection certificate for plant protection products shall pay a fixed application fee.

 

An annual fee shall be paid for the supplementary protection. The fee year is computed from the date when the protection commenced to be valid and thereafter from the corresponding date. (Act 2014:434).

 

Article 106. The provisions in Chapter 9 on liability shall apply to supplementary protection. (Act 1994:1511)

 

Articles 107 to 114. (Repealed through Act 1994:1511).  

 

Entry Into Force and Transitional Provisions. ((Not translated)

 

­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­

 

 
下载PDF open_in_new
 Patentlag (1967:837) (i ändrad lydelse upp till förordning (273:2018)

Patentlag (1967:837) t.o.m. SFS 2018:273 SFS nr: 1967:837 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L3 Utfärdad: 1967-12-01 Omtryck: SFS 1983:433 Ändrad: t.o.m. SFS 2018:273 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll:

 1 Kap. Allmänna bestämmelser  2 Kap. Handläggning av svenska patentärenden  3 Kap. Internationell patentansökan  4 Kap. Patents omfattning och giltighetstid  4 a kap. Patentbegränsning m.m.  5 Kap. Betalning av årsavgifter  6 Kap. Licens, överlåtelse m. m.  7 Kap. Patents upphörande m. m.  8 Kap. Uppgiftsskyldighet  9 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m. m.  10 Kap. Särskilda bestämmelser  11 Kap. Europeiskt patent  12 kap. Pantsättning  13 Kap. Tilläggsskydd  Övergångsbestämmelser

1 Kap. Allmänna bestämmelser

1 § Den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt har övergått kan, enligt 1-10 kap. denna lag, efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Bestämmelser om europeiskt patent finns i 11 kap. Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod, 2. en konstnärlig skapelse, 3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet

eller ett datorprogram, eller 4. en presentation av information. Lag (2007:516).

1 a § Patent meddelas inte på växtsorter eller djurraser. Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser växter eller djur, om uppfinningens genomförbarhet inte är tekniskt begränsad till en viss växtsort eller djurras. Vad som avses med växtsort framgår av 1 kap. 3 § växtförädlarrättslagen (1997:306).

Patent meddelas inte på ett väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Med väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur avses ett förfarande som i sin helhet består i naturliga företeelser, som korsning eller urval. Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser ett mikrobiologiskt förfarande eller ett annat tekniskt förfarande eller ett genom sådant förfarande framställt alster. Med mikrobiologiskt förfarande avses ett förfarande som utförs på mikrobiologiskt material eller genom vilket sådant material används eller framställs.

En uppfinning kan vara patenterbar även om den avser ett alster som består av eller innehåller biologiskt material eller ett förfarande genom vilket biologiskt material framställs, bearbetas eller används. Ett biologiskt material som isoleras från sin naturliga miljö, eller framställs genom ett tekniskt förfarande, kan vara föremål för en uppfinning även om det redan förekommer i naturen. Biologiskt material omfattar material som innehåller genetisk information och som kan reproducera sig självt eller kan reproduceras i ett biologiskt system. Lag (2004:159).

1 b § Människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier, liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan inte utgöra en patenterbar uppfinning.

En isolerad beståndsdel av människokroppen eller en på annat sätt genom ett tekniskt förfarande framställd beståndsdel, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan utgöra en patenterbar uppfinning även om denna beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel. Lag (2004:159).

1 c § Patent meddelas inte på en uppfinning vars yrkesmässiga utnyttjande skulle strida mot allmän ordning eller goda seder.

Ett utnyttjande skall inte anses strida mot allmän ordning eller goda seder endast på den grunden att det är förbjudet i lag eller annan författning.

Vid tillämpningen av första stycket skall bland annat följande anses strida mot allmän ordning eller goda seder,

1. förfaranden för kloning av mänskliga varelser, 2. förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller, 3. användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål, samt 4. sådana förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos djur som kan förorsaka

dem lidande, utan att det medför några påtagliga medicinska fördelar för människor eller djur.

Vad som i tredje stycket 4 sägs om ett förfarande för ändring i den genetiska identiteten hos djur har motsvarande tillämpning på djur som framställs genom ett sådant förfarande. Lag (2004:159).

1 d § Patent meddelas inte på sådant förfarande för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur. Patent kan dock meddelas på alster, bland annat ämnen och blandningar av ämnen, för användning vid ett förfarande av detta slag. Lag (2007:516).

2 § Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika väsentligen skiljer sig därifrån.

Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i en tidigare patentansökan som före nämnda dag gjorts i Sverige anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Villkoret i första stycket, att uppfinningen väsentligen ska skilja sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökan, gäller dock inte i förhållande till innehållet i en sådan ansökan.

Bestämmelser om att, vid tillämpning av andra stycket, ansökan som avses i 3 eller 11 kap. i vissa fall har samma verkan som en patentansökan som gjorts i Sverige finns i 29, 38 och 87 §§.

Villkoret i första stycket, att uppfinningen ska vara ny, hindrar inte att patent meddelas på ett känt ämne eller en känd blandning av ämnen för användning vid ett förfarande som avses i 1 d §, om användningen av ämnet eller blandningen av ämnen inte är känd vid något sådant förfarande. Villkoret hindrar inte heller att patent meddelas på ett känt ämne eller en känd blandning av ämnen för en specifik användning vid ett förfarande som avses i 1 d §, om en sådan användning inte är känd.

Patent får meddelas även om uppfinningen inom sex månader innan patentansökan gjordes blivit allmänt tillgänglig

1. till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt, eller

2. genom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på sådan officiell eller officiellt erkänd internationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om internationella utställningar (SÖ 1996:30). Lag (2011:580).

3 § Den ensamrätt som ett patent ger innebär, med de undantag som anges nedan, att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att

1. tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål,

2. använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige,

3. bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål.

Ensamrätten innebär också att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhandahålla någon som inte har rätt att utnyttja uppfinningen sådant medel för att utöva den i Sverige som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att medlet är lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en vara som allmänt förekommer i handeln, gäller detta dock endast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet försöker påverka mottagaren till en sådan handling som avses i första stycket. Vid tilllämpningen av bestämmelserna i detta stycke ska den som utnyttjar uppfinningen på det sätt som sägs i tredje stycket 1, 3, 4 eller 5 inte anses ha rätt att utnyttja uppfinningen.

Från ensamrätten undantas 1. utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt, 2. utnyttjanden av ett patentskyddat alster som har förts ut på marknaden inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet av patenthavaren eller med dennes samtycke; i fråga om biologiskt material gäller detta även utnyttjanden i form av reproduktion eller mångfaldigande av alster när reproduktionen eller mångfaldigandet är ett nödvändigt led i den användning för vilken det biologiska materialet har förts ut på marknaden, under förutsättning att det erhållna alstret inte senare används för ytterligare reproduktion eller mångfaldigande,

3. utnyttjanden av en uppfinning för experiment som avser själva uppfinningen, 4. studier, prövningar, undersökningar och praktiska åtgärder som hänför sig till ett

referensläkemedel, i den utsträckning dessa är nödvändiga för att få ett godkännande för försäljning av ett läkemedel med tillämpning av 4 kap. 13 § läkemedelslagen (2015:315) eller i andra förfaranden för godkännande som baseras på artikel 10.1-10.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG, eller artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 596/2009, eller artikel 13.2-13.5 i direktiv 2001/82/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/28/EG,

5. beredningar på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilt fall eller åtgärder med läkemedel som har beretts i sådana fall. Lag (2015:317).

3 a § Den ensamrätt som ett patent ger för ett biologiskt material, som på grund av uppfinningen har bestämda egenskaper, omfattar allt biologiskt material i identisk eller differentierad form med dessa egenskaper som erhålls ur det biologiska materialet genom reproduktion eller mångfaldigande.

Den ensamrätt som ett patent ger för ett förfarande som gör det möjligt att framställa ett biologiskt material, som på grund av uppfinningen har bestämda egenskaper, omfattar, förutom det biologiska material med dessa egenskaper som direkt framställs genom detta förfarande, allt annat biologiskt material i identisk eller differentierad form med samma egenskaper som genom reproduktion eller mångfaldigande erhålls från det först framställda biologiska materialet.

Den ensamrätt som ett patent ger för ett alster som innehåller eller består av genetisk information omfattar, med undantag för sådant som enligt 1 b § första stycket inte kan utgöra en patenterbar uppfinning, allt material i vilket alstret införlivas och i vilket den genetiska informationen innefattas och utövar sin funktion. Lag (2004:159).

3 b § Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke vegetabiliskt reproduktionsmaterial till en jordbrukare för att utnyttjas i jordbruket, får jordbrukaren, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda skörden för reproduktion eller mångfaldigande i det egna jordbruket. Omfattningen av och villkoren för detta undantag från patenthavarens ensamrätt framgår av artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt5 och av de tillämpningsföreskrifter som har meddelats med stöd av artikeln.

Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke avelsdjur eller annat animaliskt reproduktionsmaterial till en jordbrukare, får denne, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda djuret eller det andra materialet för jordbruksändamål i sin jordbruksverksamhet. Jordbrukaren får dock inte sälja skyddade djur eller annat material inom ramen för eller i syfte att bedriva yrkesmässig reproduktionsverksamhet.

Jordbrukarens rätt enligt andra stycket får inte utövas i vidare omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till jordbrukarens behov och patenthavarens intressen. Lag (2004:159).

4 § Den som utnyttjade uppfinning yrkesmässigt här i riket när ansökan om patent därå gjordes må utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art, om utnyttjandet icke innefattade uppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt. Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket.

Rätt enligt första stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.

5 § Utan hinder av patent må uppfinningen utnyttjas på utländskt fartyg, luftfartyg eller annat utländskt samfärdsmedel för dess behov, när det tillfälligt inkommer till riket vid regelbunden trafik eller eljest.

Regeringen äger förordna, att reservdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av patent må införas till riket och användas här för reparation av luftfartyg, hemmahörande i främmande stat i vilken motsvarande förmåner medgivas för svenska luftfartyg. Lag (1977:700).

5 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ När den domstol som avses i 93 a § prövar mål om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket, gäller artiklarna 25-30 i avtalet om en enhetlig patentdomstol som lag här i landet i fråga om vilka handlingar som omfattas av ensamrätten och ensamrättens begränsningar. Artiklarna gäller i originaltexternas lydelse. Originaltexterna har samma giltighet.

Artiklarna 25-30 i originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som en bilaga till denna lag. Lag (2014:434).

6 § En ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före ingivningsdagen enligt 8 c eller 8 d § har angetts i en tidigare ansökan om patent i Sverige, ska vid tillämpningen av 2 § första, andra och fjärde styckena samt 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökan, om sökanden begär det i enlighet med 6 a-6 e §§ (prioritet). Detsamma gäller en ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före ingivningsdagen har angetts i en tidigare ansökan om patent, uppfinnarcertifikat eller skydd som nyttighetsmodell antingen i en främmande stat som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten (SÖ 1970:60), eller i en stat som är ansluten eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO). Sådan prioritet får åtnjutas också från en ansökan om skydd som avser någon annan stat eller något annat område, om motsvarande prioritet från en svensk patentansökan medges där den tidigare ansökan gjorts och om där gällande lagstiftning i huvudsak överensstämmer med Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten. Lag (2014:289).

6 a § Om sökanden vill begära prioritet från en tidigare ansökan, ska begäran ges in inom 16 månader från ingivningsdagen för den ansökan som åberopas som prioritetsgrundande eller, om den tidpunkten infaller senare, inom fyra månader från ingivningsdagen enligt 8 c eller 8 d

§ för den senaste ansökan. När prioritet begärs ska sökanden lämna uppgifter om var och när den åberopade ansökan gjordes samt, om denna är en internationell ansökan, vilken mottagande myndighet den gavs in till. Sökanden ska också, så snart som möjligt, uppge numret på den tidigare ansökan.

Sökanden får inom den tid och under de förutsättningar som anges i första stycket göra en ändring i en begäran om prioritet genom en anmälan om detta till patentmyndigheten. Om ändringen innebär att ingivningsdagen för den ansökan som åberopas som prioritetsgrundande blir en tidigare dag än den ursprungligen åberopade ingivningsdagen, ska den nya ingivningsdagen gälla vid tillämpningen av första stycket.

Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., ska prioritet begäras i ansökan eller inom den tid som anges i fjärde stycket. Sökanden ska samtidigt lämna uppgifter om var och när den åberopade ansökan gjordes och dess nummer samt, om denna är en internationell ansökan, vilken mottagande myndighet den gavs in till.

För en sådan ansökan som avses i tredje stycket gäller att sökanden får göra en ändring i en begäran om prioritet genom en anmälan om detta till den mottagande myndigheten eller den internationella byrån som anges i 35 §. Om ändringen innebär att sökanden begär prioritet från en annan ansökan än den som ursprungligen åberopats, ska sökanden i anmälan lämna de uppgifter om ansökan som anges i tredje stycket. En sådan anmälan ska ges in inom 16 månader från ingivningsdagen för den ansökan som åberopas som prioritetsgrundande. Om ändringen innebär att ingivningsdagen blir en tidigare dag än den ursprungligen åberopade ingivningsdagen, ska anmälan göras inom 16 månader från den nya ingivningsdagen. Sökanden har dock alltid möjlighet att göra en anmälan om ändring inom fyra månader från den internationella ingivningsdagen.

Om flera uppfinningar är beskrivna i grundhandlingarna och ansökan delas enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 11 §, ska en begäran om prioritet för den ursprungliga ansökan också gälla för en ny ansökan som uppkommer genom delningen.

En begäran eller anmälan enligt första-fjärde styckena får inte göras, om sökanden begärt tidigare offentliggörande enligt 22 § tredje stycket. Lag (2014:289).

6 b § En sökande som har begärt prioritet ska inom 16 månader från den dag från vilken prioritet begärs ge in följande handlingar till patentmyndigheten i fråga om den tidigare ansökan.

1. Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av den myndighet som har mottagit ansökan.

2. En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan.

Om beviset eller kopian inte har kommit in inom den tid som anges i första stycket, ska patentmyndigheten underrätta sökanden och ge denne möjlighet att ge in handlingarna inom två månader från dagen för underrättelsen.

Beviset eller kopian behöver inte ges in, om den tidigare ansökan har getts in till patentmyndigheten. Lag (2014:434).

6 c § Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., gäller andra-fjärde styckena såvitt avser en sökandes skyldigheter enligt 6 b §.

Sökanden skall ge in det bevis som avses i 6 b § första stycket 1 endast om patentmyndigheten förelägger sökanden att göra det.

Sökanden får i stället enligt regel 17.1 i tillämpningsföreskrifterna till den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete ge in kopian av den tidigare ansökan till den i 35 § angivna internationella byrån eller till den mottagande myndigheten, eller begära att den överförs till den internationella byrån enligt samma regel.

Om en kopia av den tidigare ansökan har kommit in till den internationella byrån enligt den regel som anges i tredje stycket, får patentmyndigheten kräva en kopia och en översättning av en sådan kopia endast i enlighet med regel 17.2 i de tillämpningsföreskrifter som anges i tredje stycket. Lag (2007:516).

6 d § Prioritet kan grundas endast på den första ansökan som uppfinningen har angetts i.

Om den som har gjort den första ansökan eller hans eller hennes rättsinnehavare senare till samma myndighet har gett in en ansökan som avser samma uppfinning, får den senare ansökan åberopas som prioritetsgrundande. Detta gäller dock bara om den tidigare ansökan när den senare ansökan ges in

1. har återkallats, avskrivits eller avslagits utan att ha blivit allmänt tillgänglig och 2. inte kvarlämnar någon rätt som grundas på den eller har utgjort grund för någon rätt till

prioritet.

Om någon har fått prioritet på grund av en senare ansökan enligt andra stycket, får den tidigare ansökan inte längre åberopas som grund för prioritet. Lag (2007:516).

6 e § En sökande kan få prioritet för en del av en ansökan.

Prioritet kan för en och samma ansökan åberopas från flera tidigare ansökningar. Detta gäller även om de tidigare ansökningarna avser olika länder. Lag (2000:1158).

6 f § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten föreskriver 1. i vilken form en begäran om prioritet skall framställas, 2. i vilken form bevis och kopior som avses i 6 b § skall ges in.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten får föreskriva om undantag i vissa fall från skyldigheten enligt 6 b-6 c §§ att ge in bevis och kopior. Lag (2000:1158).

6 g § Om föreskrifterna i 6 a-6 e §§ inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet. Lag (2000:1158).

2 Kap. Handläggning av svenska patentärenden

7 § Med patentmyndigheten avses i denna lag patentmyndigheten här i riket, om ej annat sägs. Patentmyndigheten här i riket är patent- och registreringsverket. Lag (1978:149).

8 § En ansökan om patent ska göras hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en internationell organisation.

Ansökan ska innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om det som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att uppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd användning måste anges i patentkravet. Ansökan ska innehålla uppgift om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av uppfinningens art. Om uppfinningen avser en gensekvens eller delsekvens av en gen, ska det dock alltid anges i ansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. Beskrivningen av uppfinningen ska vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfinning som avser ett biologiskt material eller innebär användning av ett sådant material ska i de fall som anges i 8 b § anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda.

Ansökan ska dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen och patentkraven. Sammandraget är endast avsett att ge teknisk information om innehållet i patentansökan och får inte tillmätas betydelse i något annat avseende.

Sökanden ska lämna uppgift om uppfinnarens namn och adress i ansökan. Om patent söks av någon annan än uppfinnaren, ska sökanden ange grunden för sin rätt till uppfinningen i ansökan. Patentmyndigheten ska godta uppgiften, om det inte finns särskild anledning att ifrågasätta att den är riktig. Patentmyndigheten ska sända en underrättelse om ansökan till den som sökanden angett som uppfinnare, om inte detta är uppenbart obehövligt.

Sökanden ska betala en ansökningsavgift. För ansökan ska sökanden också betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar innan ansökan slutligt har avgjorts.

Ett avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas från ingivningsdagen enligt 8 c eller 8 d § och därefter från motsvarande dag efter kalendern. Lag (2014:289).

8 a § Beskrivning, patentkrav och sammandrag i en patentansökan ska vara skrivna på svenska eller engelska, om inte något annat följer av förordning.

I ansökan ska det anges om patent ska meddelas i svensk eller engelsk lydelse. Lag (2014:289).

8 b § Om en uppfinning avser ett biologiskt material som varken är allmänt tillgängligt eller i ansökningshandlingarna kan beskrivas så att en fackman med ledning av dessa kan utöva uppfinningen, eller om uppfinningen innebär användning av ett sådant material, skall det biologiska materialet deponeras senast den dag då ansökan görs. Det biologiska materialet skall därefter fortlöpande finnas deponerat så att den som enligt denna lag är berättigad att få prov från materialet kan få sitt prov levererat i Sverige. Regeringen föreskriver var depositioner får göras.

Upphör ett deponerat biologiskt material att vara livsdugligt eller kan av annan orsak prov inte tillhandahållas från materialet, får det ersättas med en ny deposition av samma biologiska material inom den tid och i den ordning som regeringen föreskriver. Har så skett, skall den

nya depositionen anses gjord redan den dag då den tidigare depositionen gjordes. Lag (2014:289).

8 c § Ingivningsdagen för en patentansökan är den dag då följande uppgifter getts in: 1. en uttrycklig eller underförstådd uppgift om att det som getts in är en ansökan om patent, 2. uppgifter som gör det möjligt för patentmyndigheten att avgöra vem sökanden är och att

kontakta denne, och 3. något som framstår som

a) en beskrivning av uppfinningen eller b) ritningar som avser uppfinningen, eller

4. en hänvisning till en tidigare gjord patentansökan och, om denna ansökan inte gjorts till patentmyndigheten, en kopia av ansökan samt uppgift om dess ingivningsdag, nummer och vilken patentmyndighet den har getts in till.

Om kraven för att besluta en ingivningsdag enligt första stycket inte är uppfyllda och patentmyndigheten har uppgifter som gör det möjligt att kontakta sökanden, ska patentmyndigheten utan dröjsmål förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom två månader från dagen för föreläggandet.

Om bristerna inte har avhjälpts inom den förelagda tiden, ska någon patentansökan inte anses ingiven och ärendet avskrivas. Detsamma gäller om ett föreläggande inte har kunnat ges och bristerna inte har avhjälpts inom två månader från den dag då någon av uppgifterna enligt första stycket gavs in. Upplysning om konsekvenserna av att bristerna inte avhjälpts ska lämnas i föreläggandet.

Om bristerna har avhjälpts inom den tid som anges i tredje stycket, ska som ingivningsdag för patentansökan gälla den dag då samtliga brister har avhjälpts, om något annat inte följer av 8 d §. Lag (2014:289).

8 d § Om patentmyndigheten vid prövningen enligt 8 c § finner att det saknas en del av beskrivningen eller en ritning till vilken det hänvisas i beskrivningen eller patentkraven, ska sökanden föreläggas att komplettera handlingarna inom två månader från dagen för föreläggandet. Om en komplettering med sådana utelämnade delar sker inom den förelagda tiden, ska som ingivningsdag gälla den senare dag då kompletteringen gjorts, om inte något annat följer av andra och tredje styckena. Detsamma gäller om ett föreläggande inte har getts och en komplettering gjorts inom två månader från den dag då någon av uppgifterna enligt 8 c § första stycket gavs in.

Om kompletterade delar av en ansökan återtas inom en månad från det de gavs in i enlighet med första stycket, ska den ursprungliga ingivningsdagen för ansökan gälla.

Om kompletterade delar av en ansökan har getts in i enlighet med första stycket, ska den ursprungliga ingivningsdagen gälla, om

1. prioritet från en tidigare ansökan åberopas och de kompletterande delarna i sin helhet framgår av den tidigare ansökan och

2. sökanden begär det och han eller hon ger in en kopia av den tidigare ansökan inom den tid som anges i första stycket.

En kopia som avses i tredje stycket 2 behöver inte ges in, om den tidigare ansökan har getts in till patentmyndigheten. Lag (2014:289).

9 § Om sökanden begär det och erlägger särskild avgift, skall patentmyndigheten på de villkor regeringen bestämmer låta ansökningen bli föremål för sådan nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet som avses i artikel 15.5 i den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete.

10 § I samma ansökan må icke sökas patent på två eller flera uppfinningar, som äro oberoende av varandra.

11 § Sökes patent på uppfinning som framgår av tidigare av sökanden ingiven patentansökan vilken icke slutligt avgjorts, skall den senare ansökningen på de villkor regeringen bestämmer anses gjord vid den tidpunkt då de handlingar av vilka uppfinningen framgår inkommo till patentmyndigheten, om sökanden yrkar det. Lag (1977:700).

12 § Patentmyndigheten får förelägga en sökande som inte har hemvist i Sverige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivning i ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hos myndigheten. Om sökanden inte följer föreläggandet, får delgivning ske genom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste kända adress. Delgivning skall anses ha skett när detta har blivit fullgjort. Lag (2000:1158).

13 § En ansökan om patent får inte ändras så, att patent söks på något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen. Lag (2007:516).

14 § Har upphävts genom lag (2007:516).

15 § Om sökanden, i andra fall än som avses i 8 c och 8 d §§, inte har följt vad som är föreskrivet om ansökan eller om patentmyndigheten finner att det finns något annat som hindrar bifall till ansökan, ska sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. I sammandraget får patentmyndigheten dock, utan att höra sökanden, göra de ändringar som den finner nödvändiga.

Om sökanden inte inom förelagd tid kommer in med yttrande eller vidtar åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, ska ansökan avskrivas. En upplysning om detta ska lämnas i föreläggandet.

En avskriven ansökan ska återupptas, om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid kommer in med yttrande eller vidtar åtgärd för att avhjälpa bristerna och inom samma tid betalar en återupptagningsavgift.

Om sökanden inte betalar årsavgift enligt 8, 41 och 42 §§, ska ansökan avskrivas utan föregående föreläggande. En ansökan som har avskrivits på denna grund får inte återupptas. Lag (2014:289).

16 § Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för bifall till ansökningen och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökningen avslås, om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.

17 § Påstår någon inför patentmyndigheten bättre rätt till uppfinningen än sökanden och finnes saken tveksam, må patentmyndigheten förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid äventyr att påståendet lämnas utan avseende vid patentansökningens fortsatta prövning.

Är tvist om bättre rätt till uppfinningen anhängig vid domstol, må patentansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slutligt avgöres.

18 § Visar någon inför patentmyndigheten att han äger bättre rätt till uppfinningen än sökanden, skall patentmyndigheten överföra ansökningen på honom, om han yrkar det. Den som får patentansökan överförd på sig skall erlägga ny ansökningsavgift.

Yrkas överföring, må ansökningen icke avskrivas, avslås eller bifallas förrän yrkandet slutligt prövats.

19 § Om ansökan är fullständig och det inte finns hinder mot patent, ska patentmyndigheten underrätta sökanden om att patent kan meddelas.

Inom två månader från dagen för underrättelsen ska sökanden betala en fastställd meddelandeavgift och, om patentkraven är skrivna på engelska, ge in en översättning till svenska av patentkraven. Om detta inte sker, ska ansökan avskrivas. En avskriven ansökan ska återupptas, om sökanden inom fyra månader efter utgången av de två månaderna fullgör sina skyldigheter och dessutom betalar en fastställd återupptagningsavgift.

Söks patent av en uppfinnare som har avsevärda svårigheter att betala meddelandeavgiften, får patentmyndigheten befria sökanden från denna, om sökanden skriftligen begär det inom två månader från dagen för underrättelsen. Om patentmyndigheten avslår uppfinnarens begäran, ska en avgift som betalas inom två månader därefter anses betald i rätt tid. Lag (2014:289).

20 § Om sökanden har fullgjort vad som krävs enligt 19 § och det fortfarande inte finns hinder mot patent, skall patentmyndigheten bifalla ansökningen. Beslutet skall kungöras.

När beslutet att bifalla patentansökningen har kungjorts, är ett patent meddelat. Ett meddelat patent skall antecknas i patentregistret som förs av patentmyndigheten. Ett patentbrev skall också utfärdas.

Sedan patentet har meddelats får patentkraven inte ändras så att patentskyddets omfattning utvidgas. Lag (1993:1406).

21 § Från och med den dag då patentet meddelas ska en patentskrift finnas tillgänglig hos patentmyndigheten. Patentskriften ska innehålla beskrivning, patentkrav och sammandrag samt uppgift om patenthavaren och uppfinnaren.

Om patentkraven är skrivna på engelska, ska en översättning av dessa till svenska biläggas patentskriften. Det ska framgå av bilagan att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller. Lag (2014:289).

22 § Från och med den dag då patentet meddelas ska handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för var och en.

Efter 18 månader från den dag då patentansökan gjordes, eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs, ska handlingarna, om de inte redan har gjorts tillgängliga enligt första stycket, hållas tillgängliga för var och en. Om ansökan har avskrivits eller avslagits, ska handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökan återupptas, överklagar eller gör en framställning enligt 72 eller 73 §.

På begäran av sökanden ska handlingarna hållas tillgängliga tidigare än vad som följer av första och andra styckena.

Om patentkraven är skrivna på engelska och en översättning av dessa till svenska har getts in i ärendet ska det, när handlingarna hålls tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, anges på översättningen att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller.

När handlingarna blir tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, ska det kungöras. Om en översättning som avses i fjärde stycket ges in efter det att kungörelse har skett, ska en särskild kungörelse angående översättningen utfärdas om sökanden betalar fastställd avgift för detta.

Innehåller en handling en företagshemlighet och rör den inte en uppfinning på vilken patent söks eller har meddelats, får patentmyndigheten på yrkande besluta, om det finns särskilda skäl för det, att handlingen inte får lämnas ut. Om ett sådant yrkande har framställts, får handlingen inte lämnas ut förrän yrkandet har ogillats genom ett beslut som har vunnit laga kraft.

Om ett biologiskt material har deponerats enligt 8 b §, har var och en, med de begränsningar som föreskrivs i detta och följande stycken, rätt att få prov från materialet sedan handlingarna har blivit allmänt tillgängliga enligt första, andra eller tredje stycket. Detta gäller oavsett om patentet har upphört eller förklarats ogiltigt. Prov får inte lämnas ut till någon som till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte får ta befattning med det deponerade materialet. Prov får inte heller lämnas ut till någon vars befattning med provet kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till materialets skadebringande egenskaper.

Till dess att patent har meddelats eller patentansökan har avgjorts slutligt utan att ha lett till patent gäller att prov från en deposition får lämnas endast till en särskild sakkunnig, om sökanden begär det. Om patentansökan avslås eller återkallas, gäller motsvarande under en period av 20 år från den dag ansökan lämnades in. Regeringen meddelar föreskrifter om inom vilken tid en begäran om begränsning får göras och vem som får anlitas som sakkunnig av den som vill få prov.

Den som vill få ett prov ska begära det skriftligen hos patentmyndigheten och lämna en förbindelse med det innehåll som regeringen föreskriver för att förebygga missbruk av provet. Om ett prov får lämnas ut endast till en särskild sakkunnig, ska förbindelsen i stället lämnas av denne. Lag (2014:289).

23 § Om patentmyndigheten avskriver eller avslår en ansökan som har blivit tillgänglig för var och en, skall beslutet kungöras när det har vunnit laga kraft. Lag (1993:1406).

24 § Andra än patenthavaren får göra invändning mot ett meddelat patent. En invändning ska göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månader från den dag då patentet meddelades.

Patentmyndigheten ska underrätta patenthavaren om invändningen och ge denne tillfälle att yttra sig.

Om patentet meddelats med beskrivning, patentkrav och sammandrag skrivna på engelska, får patentmyndigheten förelägga patenthavaren att ge in en översättning av beskrivningen och sammandraget till svenska. Föreläggandet ska ges vid påföljd att patentmyndigheten annars kan låta göra en sådan översättning på patenthavarens bekostnad.

Om invändningen återkallas, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om det finns särskilda skäl. Lag (2014:289).

25 § Patentmyndigheten ska efter invändning upphäva patentet, om det 1. har meddelats trots att villkoren i 1-2 §§ inte är uppfyllda, 2. avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av

beskrivningen kan utöva uppfinningen, eller 3. omfattar något som inte framgick av ansökan när den gjordes.

Patentmyndigheten ska avslå invändningen, om det inte finns något hinder enligt första stycket mot att patentet upprätthålls.

Om patenthavaren under invändningsförfarandet har gjort sådana ändringar att hinder inte finns enligt första stycket mot att patentet upprätthålls i sin ändrade lydelse, ska patentmyndigheten förklara att patentet upprätthålls i den ändrade lydelsen. Om patentkraven är skrivna på engelska, får patentet upprätthållas i ändrad lydelse endast om patenthavaren gett in en översättning till svenska av patentkraven i den ändrade lydelsen. Översättningen ska biläggas beslutet och det ska framgå av bilagan att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller.

När patentmyndighetens beslut om en invändning har vunnit laga kraft, ska det kungöras. Om beslutet innebär att patentet ändras, ska en ny patentskrift finnas tillgänglig hos patentmyndigheten och ett nytt patentbrev utfärdas. Lag (2014:289).

26 § Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent och ett slutligt beslut enligt 8 c § tredje stycket får överklagas av sökanden. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren.

Ett beslut genom vilket en begäran om återupptagning enligt 15 § tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett yrkande om överföring enligt 18 § har bifallits får överklagas av sökanden. Ett beslut genom vilket ett yrkande om överföring enligt 18 § har avslagits får överklagas av den som har framställt yrkandet.

Ett beslut genom vilket ett yrkande som avses i 22 § sjätte stycket har avslagits får överklagas av den som har framställt yrkandet. Lag (2016:192).

27 § Har upphävts genom lag (2016:192).

3 Kap. Internationell patentansökan

28 § Med internationell patentansökan avses ansökan som göres enligt den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete.

Internationell patentansökan inges till patentmyndighet eller internationell organisation som enligt konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna är behörig att mottaga sådan ansökan (mottagande myndighet). Den svenska patentmyndigheten är mottagande myndighet i enlighet med vad regeringen föreskriver. För internationell patentansökan, som inges till den svenska patentmyndigheten, skall sökanden erlägga fastställd avgift.

Bestämmelserna i 29--38 §§ gälla internationell patentansökan som omfattar Sverige. Sökes genom sådan ansökan europeiskt patent för Sverige, gäller dock 11 kap. Lag (1977:700).

29 § En internationell patentansökan, för vilken den mottagande myndigheten fastställt en internationell ingivningsdag, skall i Sverige ha samma verkan som en svensk patentansökan med samma ingivningsdag. Det som sägs i 2 § andra stycket andra meningen skall dock gälla endast om ansökan fullföljts enligt 31 §. Lag (2007:516).

30 § Internationell patentansökan skall anses återkallad såvitt avser Sverige i de fall som avses i artikel 24.1. i och ii i konventionen om patentsamarbete.

31 § Om sökanden vill fullfölja en internationell patentansökan i Sverige, ska sökanden inom 31 månader från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritet begärs, den dag från vilken prioriteten begärs till patentmyndigheten ge in en översättning till svenska eller engelska av den internationella patentansökan i den omfattning regeringen föreskriver eller, om ansökan är skriven på svenska eller engelska, en kopia av ansökan. Sökanden ska inom samma tid betala en avgift till patentmyndigheten.

Om sökanden har betalat avgift inom den frist som föreskrivs i första stycket, får den översättning eller kopia som krävs ges in inom en ytterligare frist om två månader, förutsatt att en tilläggsavgift betalas inom den senare fristen.

Om sökanden inte följer föreskrifterna i denna paragraf, ska ansökan anses återkallad såvitt avser Sverige. Lag (2014:289).

32 § Har upphävts genom lag (2007:516).

33 § Om en internationell patentansökan har fullföljts enligt 31 §, gäller 2 kap. i fråga om ansökan och dess handläggning, om inte annat sägs i denna paragraf eller i 34-37 §§. Ansökan får endast på framställning av sökanden tas upp till prövning före utgången av den frist som gäller enligt 31 § första stycket.

Ett föreläggande enligt 12 § får inte meddelas före den tidpunkt då patentmyndigheten har rätt att ta upp ansökan till prövning.

Bestämmelserna i 22 § andra och tredje styckena blir tillämpliga redan innan ansökan har fullföljts så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet enligt 31 § att ge in en översättning av ansökan eller, om ansökan är skriven på svenska eller engelska, så snart sökanden har gett in en kopia av den till patentmyndigheten.

I fråga om en internationell patentansökan ska vid tillämpning av 48, 56 och 60 §§ vad som där sägs om att handlingarna i ansökningsärendet har blivit tillgängliga enligt 22 § i stället avse att handlingarna har blivit tillgängliga enligt 22 § med iakttagande av tredje stycket.

Om patentansökan uppfyller de krav när det gäller form och innehåll som föreskrivs i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna, ska den godtas i dessa avseenden. Lag (2014:289).

34 § I fråga om en internationell patentansökan får inte patent meddelas eller beslut om avslag fattas förrän efter utgången av den frist som regeringen föreskriver, om inte sökanden samtycker till att ansökningen avgörs innan dess. Lag (1993:1406).

35 § I fråga om en internationell patentansökan får patentmyndigheten inte utan sökandens samtycke meddela patent eller offentliggöra ansökningen förrän Världsorganisationen för den intellektuella äganderättens internationella byrå har publicerat ansökningen eller tjugo månader har förflutit från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs. Lag (1993:1406).

36 § Om en del av en internationell patentansökan inte har varit föremål för internationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande patenterbarhetsprövning på grund av att ansökningen har bedömts omfatta av varandra oberoende uppfinningar och att sökanden inte inom föreskriven tid har betalat tilläggsavgift enligt konventionen om patentsamarbete, ska patentmyndigheten pröva om bedömningen var riktig. Om patentmyndigheten finner att bedömningen var riktig, ska den del av ansökningen som inte har varit föremål för sådan granskning eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det att myndigheten sände en underrättelse till honom eller henne om sitt ställningstagande. Om patentmyndigheten finner att bedömningen inte var riktig, ska myndigheten fortsätta handläggningen av ansökningen i dess helhet.

Ett beslut enligt första stycket genom vilket patentmyndigheten har funnit att en patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinningar får överklagas av sökanden.

Om domstolen finner att patentmyndighetens beslut är riktigt, räknas fristen för att betala en sådan avgift som avses i första stycket andra meningen från det att patentmyndigheten sände en underrättelse till sökanden om att domstolens beslut har fått laga kraft. Lag (2016:192).

37 § Har del av internationell patentansökan icke varit föremål för internationell förberedande patenterbarhetsprövning på grund av att sökanden inskränkt patentkraven efter anmodan av myndighet för sådan prövning att antingen inskränka kraven eller betala tilläggsavgifter, skall den icke prövade delen av ansökningen anses återkallad hos patentmyndigheten, om ej sökanden erlägger föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det myndigheten avsände underrättelse till honom om vad sålunda gäller.

38 § Har mottagande myndighet vägrat att fastställa internationell ingivningsdag för internationell patentansökan eller förklarat, att ansökningen skall anses återkallad eller att yrkande om att ansökningen skall omfatta Sverige skall anses återkallat, skall patentmyndigheten på begäran av sökanden pröva om detta beslut var riktigt. Detsamma skall gälla i fråga om beslut av internationella byrån att ansökningen skall anses återkallad.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas till internationella byrån inom den frist som regeringen föreskriver. Sökanden skall inom samma tid till patentmyndigheten inge översättning av ansökningen i den omfattning regeringen förordnar samt erlägga fastställd ansökningsavgift.

Finner patentmyndigheten att den mottagande myndighetens eller internationella byråns beslut ej var riktigt, skall patentmyndigheten handlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivningsdag ej fastställts av mottagande myndighet, skall ansökningen anses gjord den dag som patentmyndigheten finner borde ha fastställts såsom internationell ingivningsdag. Uppfyller ansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

Bestämmelsen i 2 § andra stycket andra punkten äger tillämpning på ansökan som upptagits till handläggning enligt tredje stycket, om ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Lag (1983:433).

4 Kap. Patents omfattning och giltighetstid

39 § Patentskyddets omfattning bestämmes av patentkraven. För förståelse av patentkraven må ledning hämtas från beskrivningen.

40 § Ett meddelat patent kan upprätthållas intill dess tjugo år har förflutit från den dag då patentansökningen gjordes.

För ett patent skall betalas fastställd årsavgift för varje avgiftsår som börjar efter meddelandet. Om patentet har meddelats innan årsavgifter för patentansökningen har börjat förfalla enligt 41 §, skall dock patenthavaren, när årsavgift för patentet för första gången förfaller till betal- ning, betala årsavgift också för avgiftsår som har börjat före patentmeddelandet.

Bestämmelser om tilläggsskydd finns i 13 kap. Lag (1996:889).

4 a kap. Patentbegränsning m.m.

40 a § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ En patenthavare får hos patentmyndigheten begära

1. att ett eller flera patentkrav och, om det behövs, beskrivningen ändras så att patentskyddets omfattning begränsas (patentbegränsning), eller

2. att patentet upphävs.

Om patentkraven är skrivna på engelska, ska patenthavaren vid en begäran enligt första stycket 1 ge in en översättning till svenska av patentkraven i den lydelse som begärs.

En begäran enligt första stycket ska avslås om det vid tidpunkten för begäran pågår ett invändningsförfarande enligt 24 § eller enligt artikel 99 i den i München den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) eller ett mål om ogiltighet enligt 52 § som avser patentet. Om patenthavaren har begärt eller begär att patentet ska begränsas eller upphävas enligt artikel 105 a i den europeiska patentkonventionen, ska en begäran enligt första stycket förklaras vilande tills det europeiska patentverket meddelat slutligt beslut i frågan.

En begäran enligt första stycket får inte utan berörda rättighetshavares samtycke bifallas så länge patentet är utmätt, belagt med kvarstad, taget i anspråk genom betalningssäkring eller en tvist om överföring av patentet pågår vid en domstol.

För en begäran enligt första stycket ska patenthavaren betala en särskild avgift. Lag (2014:289).

40 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ En patenthavare får hos patentmyndigheten begära

1. att ett eller flera patentkrav och, om det behövs, beskrivningen ändras så att patentskyddets omfattning begränsas (patentbegränsning), eller

2. att patentet upphävs.

Om patentkraven är skrivna på engelska, ska patenthavaren vid en begäran enligt första stycket 1 ge in en översättning till svenska av patentkraven i den lydelse som begärs.

En begäran enligt första stycket ska avslås om det vid tidpunkten för begäran pågår ett invändningsförfarande enligt 24 § eller enligt artikel 99 i den i München den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) eller ett mål om ogiltighet enligt 52 § som avser patentet. Om patenthavaren har begärt eller begär att patentet ska begränsas eller upphävas enligt artikel 105 a i den europeiska patentkonventionen, ska en begäran enligt första stycket förklaras vilande tills det europeiska patentverket meddelat slutligt beslut i frågan.

En begäran enligt första stycket får inte utan berörda rättighetshavares samtycke bifallas så länge patentet är utmätt, belagt med kvarstad, taget i anspråk genom betalningssäkring eller en tvist om överföring av patentet pågår vid en domstol.

För en begäran enligt första stycket ska patenthavaren betala en särskild avgift.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Den tillämpas dock i fråga om tilläggsskydd som avses i 105 §, även om grundpatentet är ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Lag (2014:434).

40 b § Om patenthavaren inte har följt bestämmelserna i 40 a § eller om en begäran om patentbegränsning inte är förenlig med bestämmelserna i 52 § första stycket 2-4 om ogiltighet, skall patenthavaren föreläggas att inom en viss tid vidta rättelse.

Om patenthavaren inte hörs av eller om begäran även efter det att patenthavaren har yttrat sig inte kan bifallas, skall begäran avslås, om

1. patenthavaren har haft tillfälle att yttra sig över hindret och 2. det inte finns anledning att ge patenthavaren ett nytt föreläggande. Lag (2007:516).

40 c § Om patentmyndigheten finner att det inte finns några hinder för att bifalla en begäran enligt 40 a §, ska patentet begränsas eller upphävas i enlighet med begäran. En översättning som avses i 40 a § andra stycket ska biläggas beslutet och det ska framgå av bilagan att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller. Patentmyndigheten ska kungöra beslutet. Om patentet har begränsats, ska patentmyndigheten utfärda ett nytt patentbrev och hålla en ny patentskrift tillgänglig.

Patentmyndighetens beslut har verkan från ingivningsdagen för patentansökan. Lag (2014:289).

40 d § I mål om patentintrång eller patents ogiltighet är patenthavaren skyldig att informera domstolen om att en begäran om begränsning eller upphävande av patentet har gjorts. Lag (2007:516).

5 Kap. Betalning av årsavgifter

41 § Årsavgiften förfaller till betalning sista dagen i den kalendermånad under vilken avgiftsåret börjar. Årsavgifterna för de två första avgiftsåren förfaller dock först samtidigt med avgiften för det tredje avgiftsåret. Årsavgifter får inte erläggas tidigare än sex månader innan de förfaller till betalning.

För en sådan senare ansökan som avses i 11 § förfaller årsavgifterna för avgiftsår, som har börjat före den dag då den senare ansökningen tillkom eller som börjar inom två månader från den dagen, inte i något fall förrän två månader har förflutit från nämnda dag. För en internationell patentansökan förfaller årsavgifterna för avgiftsår, som har börjat före den dag då ansökningen fullföljdes enligt 31 § eller upptogs till behandling enligt 38 § eller som börjar inom två månader från den dagen, inte i något fall förrän två månader har förflutit från den dag då ansökningen fullföljdes eller upptogs till behandling.

Årsavgift får, med den förhöjning som har fastställts, erläggas inom sex månader efter det den förföll till betalning. Lag (1983:433).

42 § Är uppfinnaren sökande eller innehavare av patentet och har han avsevärd svårighet att erlägga årsavgifterna, får patentmyndigheten medge honom anstånd med betalningen, om han gör framställning därom senast när årsavgifterna första gången förfaller till betalning. Anstånd får medges med upp till tre år i sänder, dock längst till dess tre år har förflutit från patentmeddelandet. Framställning om förlängt anstånd skall göras innan meddelat anstånd har gått ut.

Avslås en framställning om anstånd eller förlängt anstånd, skall avgift som erläggs inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.

Årsavgifter, med vilkas erläggande anstånd medgivits enligt första stycket, får med samma förhöjning som avses i 41 § tredje stycket erläggas inom sex månader efter den tidpunkt till vilken anstånd har erhållits. Lag (1983:433).

6 Kap. Licens, överlåtelse m. m.

43 § Har patenthavaren medgivit annan rätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen (licens), äger denne överlåta sin rätt vidare endast om avtal träffats därom.

44 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Har patent övergått på annan eller licens upplåtits, skall på begäran anteckning därom göras i patentregistret.

Visas att i registret antecknad licens upphört att gälla, skall anteckningen om licensen avföras.

Bestämmelserna i första och andra styckena äga motsvarande tillämpning beträffande tvångslicens och rätt som avses i 53 § andra stycket.

I mål eller ärende angående patent anses den som patenthavare, vilken senast blivit införd i patentregistret i sådan egenskap.

44 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om ett patent gått över på någon annan eller en licens upplåtits, ska detta på begäran antecknas i patentregistret.

Om det visas att en i registret antecknad licens upphört att gälla, ska anteckningen om licensen tas bort.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om en rätt som avses i 53 § andra stycket och en tvångslicens, dock inte en tvångslicens att utnyttja en uppfinning som skyddas av ett europeiskt patent som avses i 80 § tredje stycket.

I ett mål eller ärende om patent ska den som senast införts som patenthavare i patentregistret anses vara patenthavare. Lag (2016:726).

45 § En tvångslicens för att utöva en uppfinning i Sverige får meddelas om 1. det har gått tre år från det att patentet meddelades och fyra år från det att patentansökan

gjordes, 2. uppfinningen inte utövas i skälig utsträckning i Sverige, samt 3. det saknas godtagbar anledning till att uppfinningen inte utövas.

Vid tillämpning av första stycket 2 jämställs med utövning av en uppfinning införsel av uppfinningen till Sverige från en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en stat som är ansluten till eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO). Lag (2004:159).

46 § En innehavare av ett patent på en uppfinning, vars utnyttjande är beroende av ett patent som tillhör någon annan, kan få en tvångslicens att utnyttja den uppfinning som skyddas av

det andra patentet. En sådan licens meddelas endast om sökanden visar att den först nämnda uppfinningen utgör ett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse i förhållande till den andra uppfinningen.

Om en tvångslicens meddelas enligt första stycket har innehavaren av det patent i vilket tvångslicens meddelas rätt att på skäliga villkor få en tvångslicens (motlicens) att utnyttja den andra uppfinningen. Lag (2004:159).

46 a § En växtförädlare som inte kan få eller utnyttja en växtförädlarrätt eller en gemenskapens växtförädlarrätt utan att göra intrång i ett tidigare meddelat patent kan få en tvångslicens att utnyttja den uppfinning som skyddas av patentet, om en sådan licens är nödvändig för att växtsorten skall kunna utnyttjas. En sådan licens meddelas endast om sökanden visar att växtsorten utgör ett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse i förhållande till uppfinningen.

Om en patenthavare får en tvångslicens i en växtförädlarrätt eller en gemenskapens växtförädlarrätt har innehavaren av växtförädlarrätten rätt att på skäliga villkor få en tvångslicens (motlicens) att utnyttja patenthavarens uppfinning.

Bestämmelser om möjlighet för innehavare av ett patent på en bioteknisk uppfinning att under vissa förutsättningar få en tvångslicens att utnyttja en skyddad växtsort finns i 7 kap. 3 a § växtförädlarrättslagen (1997:306) och, vad gäller en gemenskapens växtförädlarrätt, i artikel 29 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt. Lag (2007:516).

47 § Om hänsyn till allmänt intresse av synnerlig vikt kräver det, äger den som vill yrkesmässigt utnyttja uppfinning, varå annan har patent, erhålla tvångslicens därtill.

48 § Den som utnyttjade patentsökt uppfinning yrkesmässigt här i riket när handlingarna i ansökningsärendet blevo tillgängliga enligt 22 § äger, om ansökningen leder till patent, erhålla tvångslicens till utnyttjandet, om synnerliga skäl föreligga samt han saknade kännedom om ansökningen och ej heller skäligen kunnat skaffa sig kännedom därom. Sådan rätt tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket. Tvångslicens kan avse även tid innan patentet meddelades.

49 § En tvångslicens får endast beviljas den som kan antas ha förutsättningar att utnyttja uppfinningen på ett godtagbart sätt och i överensstämmelse med licensen. Sökanden måste också visa att han eller hon utan framgång har vänt sig till patenthavaren för att få ett licensavtal på skäliga villkor.

En tvångslicens hindrar inte patenthavaren från att själv utnyttja uppfinningen eller att upplåta licenser. En tvångslicens kan övergå till någon annan endast tillsammans med en rörelse där den utnyttjas eller var avsedd att utnyttjas. För sådana tvångslicenser som avses i 46 § första stycket och 46 a § första stycket gäller dessutom att licensen endast får överlåtas tillsammans med det patent eller den växtförädlarrätt som licensen grundats på. Lag (2004:159).

50 § Tvångslicens meddelas av rätten, som även bestämmer i vilken omfattning uppfinningen må utnyttjas samt fastställer vederlaget och övriga villkor för licensen. När

väsentligt ändrade förhållanden påkalla det, äger rätten på yrkande upphäva licensen eller fastställa nya villkor för denna.

7 Kap. Patents upphörande m. m.

51 § Erläggs inte årsavgift för patent enligt föreskrifterna i 40, 41 och 42 §§, är patentet förfallet från och med ingången av det avgiftsår för vilket avgiften inte har erlagts. Lag (1983:433).

52 § Om det yrkas ska rätten förklara patentet ogiltigt, om 1. det har meddelats trots att villkoren i 1-2 §§ inte är uppfyllda, 2. det avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av

beskrivningen kan utöva uppfinningen, 3. det omfattar något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen, eller 4. patentskyddets omfattning har utvidgats efter det att patentet meddelats.

Om patentet är ogiltigt endast till en viss del, ska patentskyddets omfattning begränsas i motsvarande utsträckning genom en ändring av patentkraven, om

1. patenthavaren yrkar det, 2. det är förenligt med första stycket 2-4, och 3. patenthavaren, när patentkraven är skrivna på engelska, har gett in en översättning till

svenska av patentkraven i den ändrade lydelsen.

En översättning som avses i andra stycket 3 ska biläggas domen och det ska framgå av bilagan att det är patentkravens lydelse på engelska som gäller.

Ett patent får inte förklaras ogiltigt på den grunden att den som har fått patentet har haft rätt till bara en viss andel i det.

Utom i fall som avses i sjätte stycket får talan föras av var och en som lider förfång av patentet och, om det är påkallat ur allmän synpunkt, av den myndighet som regeringen bestämmer.

En talan, som grundas på att patentet har meddelats någon annan än den som har rätt att få patentet enligt 1 §, får föras endast av den som påstår sig ha sådan rätt. Talan ska väckas inom ett år från det att den som påstår sig ha sådan rätt fick kännedom om patentets meddelande och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Om patenthavaren var i god tro när patentet meddelades eller när det övergick till denne, får dock talan inte väckas senare än tre år efter patentets meddelande. Lag (2014:289).

53 § Om patent har meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 §, ska rätten på talan av den berättigade överföra patentet på honom eller henne. Bestämmelserna i 52 § sjätte stycket ska tillämpas när det gäller tiden inom vilken talan ska väckas.

Om den som frånkänns patentet i god tro har börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, får han eller hon mot skäligt vederlag och på skäliga villkor i övrigt fortsätta det påbörjade utnyttjandet eller genomföra det planerade

utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. En sådan rätt har under motsvarande förutsättningar även den som innehar en licens som är antecknad i patentregistret.

En rätt som avses i andra stycket får överlåtas till någon annan endast tillsammans med rörelse i vilken rätten utnyttjas eller har avsetts bli utnyttjad. Lag (2014:289).

54 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Avstår patenthavaren skriftligen hos patentmyndigheten från patentet, skall myndigheten förklara att patentet har upphört i sin helhet.

Är patentet utmätt, belagt med kvarstad eller taget i anspråk genom betalningssäkring eller pågår en tvist om överföring av patentet vid domstol, får patentet inte förklaras ha upphört, så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen består eller tvisten inte blivit slutligt avgjord. Lag (2007:516).

54 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om patenthavaren hos patentmyndigheten skriftligen avstår från patentet, ska myndigheten förklara att patentet har upphört i sin helhet.

Om patentet är utmätt, belagt med kvarstad eller taget i anspråk genom betalningssäkring eller om en tvist pågår vid domstol om överföring av patentet, får patentet inte förklaras ha upphört, så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen består eller tvisten inte har blivit slutligt avgjord.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Den tillämpas dock i fråga om tilläggsskydd som avses i 105 §, även om grundpatentet är ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Lag (2014:434).

55 § Om ett patent har förfallit eller förklarats ha upphört eller om det genom dom som vunnit laga kraft har förklarats ogiltigt, ändrats eller blivit överfört, ska patentmyndigheten utfärda kungörelse om det.

Om patentet har ändrats genom en dom som vunnit laga kraft, ska en ny patentskrift finnas tillgänglig hos patentmyndigheten och ett nytt patentbrev utfärdas. Lag (2014:289).

8 Kap. Uppgiftsskyldighet

56 § Om en patentsökande åberopar sin ansökan gentemot annan innan handlingarna i ärendet har blivit tillgängliga enligt 22 §, är sökanden skyldig att på begäran lämna sitt samtycke till att denne får ta del av handlingarna. Omfattar patentansökan en sådan deposition av biologiskt material som avses i 8 b §, ska samtycket inbegripa också en rätt att få prov från materialet. Bestämmelserna i 22 § sjunde stycket tredje och fjärde meningarna samt åttonde och nionde styckena tillämpas då någon vill få prov med stöd av sådant samtycke.

Den som genom att direkt vända sig till annan, i annons, genom påskrift på en vara eller dess förpackning eller på annat sätt anger att ett patent har sökts eller meddelats utan att samtidigt

lämna upplysning om ansökans eller patentets nummer, ska på begäran utan dröjsmål lämna sådan upplysning. Om det inte uttryckligen anges att patent har sökts eller meddelats men omständigheterna ger intryck av att så är fallet, ska på begäran utan dröjsmål lämnas upplysning om ett patent har sökts eller meddelats. Lag (2014:289).

9 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m. m.

57 § Gör någon intrång i den ensamrätt som patent medför (patentintrång) och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 57 b § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2005:289).

57 a § Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt 57 § skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt 57 §.

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 57 § får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt 57 §, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:289).

57 b § På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med det.

Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till patentet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2

kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. Lag (2016:192).

57 c § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett patentintrång får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna.

Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan

tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller

distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller.

Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har

innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om

vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Lag (2009:111).

57 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Skyldigheten att lämna information enligt 57 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av

sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. Lag (2018:273).

57 e § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.

En talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet. Lag (2016:192).

57 e § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.

En talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet. Lag (2016:229).

57 f § Den som på grund av bestämmelserna i 57 c § andra stycket 2-5 har förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information har rätt till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas av den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande.

Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som till följd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som avses i 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt första stycket. Lag (2009:111).

57 g § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Lag (2018:273).

57 h § På yrkande av käranden får domstolen, i mål om intrång, ålägga den som har gjort eller medverkat till intrånget att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Lag (2009:111).

58 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör patentintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av uppfinningen samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När ersättningens storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst, 2. vinst som den som har begått intrånget har gjort, 3. skada på uppfinningens anseende, 4. ideell skada, och 5. patenthavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör patentintrång ska betala ersättning för utnyttjandet av uppfinningen, om och i den mån det är skäligt.

Talan om ersättning för patentintrång får endast avse skada under de fem senaste åren innan talan väcktes. Om talan inte förs inom den tiden, är rätten till ersättning förlorad. Lag (2009:111).

59 § På yrkande av den som har lidit patentintrång får domstolen, efter vad som är skäligt, besluta att ett patentskyddat alster som har tillverkats utan patenthavarens lov ska återkallas från marknaden, ändras, sättas i förvar för återstoden av patenttiden eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med det. Detsamma gäller i fråga om hjälpmedel som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget.

Egendom som avses i första stycket får tas i beslag, om det skäligen kan antas att ett brott enligt 57 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.

Trots vad som sägs i första stycket får domstolen, om det finns synnerliga skäl, på yrkande besluta att en innehavare av egendom som avses i första stycket ska få förfoga över egendomen under återstoden av patenttiden eller del av den, mot skälig ersättning och på skäliga villkor i övrigt. Ett sådant beslut får meddelas endast om innehavaren har handlat i god tro.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Ett beslut om åtgärd enligt första stycket får inte innebära att den som har lidit patentintrång ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot.

Åtgärder enligt första stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns särskilda skäl mot detta.

Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om förverkande eller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 57 a § eller enligt brottsbalken. Lag (2009:111).

59 a § Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat till ett intrång, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om intrånget besluta att en undersökning får

göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för en utredning om intrånget (intrångsundersökning).

Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Lag (2009:111).

59 b § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Om en rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkommit under en rättegång. Lag (2016:192).

59 b § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Om en rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkommit under en rättegång. Lag (2016:229).

59 c § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten.

I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (1998:1456).

59 d § Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om 1. vilket ändamål undersökningen skall ha,

2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och 3. vilka utrymmen som får genomsökas.

Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för verkställandet. Lag (1998:1456).

59 e § Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det.

Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet genomförts. Lag (1998:1456).

59 f § Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av Kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tilllämpning av 1-3 kap., 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (2006:682).

59 g § När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om

1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller 2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.

Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs.

Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram. Lag (2006:682).

59 h § Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sökanden och motparten. Lag (1998:1456).

60 § Om någon yrkesmässigt utnyttjar en patentsökt uppfinning efter det att handlingarna i ansökningsärendet har blivit tillgängliga enligt 22 §, ska det som sägs om patentintrång tillämpas i den utsträckning som ansökan leder till patent. För tiden innan patentet har meddelats enligt 20 § omfattar patentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patentkraven i deras lydelse när ansökan blev allmänt tillgänglig som av

patentkraven enligt patentet. Straff får inte dömas ut, förverkande får inte ske och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan patentet har meddelats får bestämmas endast enligt 58 § andra stycket.

Om patentkraven är skrivna på engelska, gäller första stycket endast om en översättning av patentkraven till svenska finns tillgänglig i ansökningsärendet och, om översättningen har getts in efter det att kungörelse enligt 22 § femte stycket första meningen har skett, patentmyndigheten har utfärdat en särskild kungörelse angående översättningen.

Det som sägs i 58 § tredje stycket ska inte tillämpas, om ersättningstalan väcks senast ett år efter det att tiden för invändning har gått ut eller, om invändning har gjorts, senast ett år efter det att patentmyndigheten har beslutat att patentet ska upprätthållas. Lag (2014:289).

61 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Om ett patent har upphävts eller förklarats ogiltigt genom ett beslut eller en dom som har vunnit laga kraft, får domstolen inte döma till straff, besluta om förverkande, meddela vitesförbud, döma ut vite eller ersättning eller besluta om annan åtgärd enligt 57-60 §§.

Förs talan rörande patentintrång och gör den mot vilken talan förs gällande att patentet är ogiltigt, får frågan om ogiltighet prövas endast sedan talan om detta har väckts. Domstolen ska förelägga den som gör gällande att patentet är ogiltigt att inom viss tid väcka sådan talan.

Förs i samma rättegång talan om patentintrång och talan om patentets ogiltighet och är det med hänsyn till utredningen lämpligt att frågan huruvida patentintrång föreligger avgörs särskilt för sig, får på begäran av någon av parterna särskild dom ges i den frågan. Om särskild dom ges, får domstolen förordna att målet om ogiltighet ska vila till dess domen har vunnit laga kraft. Lag (2009:111).

61 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om ett patent upphävts eller förklarats ogiltigt genom ett beslut eller en dom som fått laga kraft, får domstolen inte döma till straff, besluta om förverkande, meddela vitesförbud, döma ut vite eller ersättning eller besluta om någon annan åtgärd enligt 57-60 §§.

Om det förs en talan om patentintrång och den mot vilken talan förs gör gällande att patentet är ogiltigt, får frågan om ogiltighet prövas endast sedan talan om detta väckts. Domstolen ska förelägga den som gör gällande att patentet är ogiltigt att inom viss tid väcka en sådan talan. Detta stycke tillämpas inte i brottmål.

Om det i samma rättegång förs talan om patentintrång och talan om patentets ogiltighet och det med hänsyn till utredningen är lämpligt att frågan om huruvida patentintrång föreligger avgörs särskilt för sig, får på begäran av någon av parterna en särskild dom ges i den frågan. Om en särskild dom ges, får domstolen besluta att målet om ogiltighet ska vila till dess domen fått laga kraft. Lag (2016:726).

62 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 56 § döms till böter.

Sådan påföljd skall även ådömas den som i fall som avses i nämnda paragraf uppsåtligen eller av oaktsamhet som ej är ringa lämnar felaktig upplysning, om för gärningen ej är stadgat straff i brottsbalken.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 56 § eller i fall som där avses lämnar felaktig upplysning skall ersätta uppkommen skada. Är oaktsamheten ringa må ersättningen jämkas.

Brott som avses i första och andra styckena må åtalas av allmän åklagare endast om målsägande anger det till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt. Lag (1991:296).

63 § Patenthavare eller den som på grund av licens äger utnyttja uppfinningen må föra talan om fastställelse, huruvida han på grund av patentet åtnjuter skydd gentemot annan, om ovisshet råder om förhållandet och denna länder honom till förfång.

Den som driver eller avser att driva verksamhet äger, under samma villkor, föra talan mot patenthavare om fastställelse, huruvida hinder mot verksamheten föreligger på grund av visst patent.

Göres i mål som avses i första stycket gällande att patentet är ogiltigt, äga bestämmelserna i 61 § andra stycket motsvarande tillämpning.

64 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Den som vill väcka talan om patents ogiltighet, överföring av patent eller meddelande av tvångslicens skall anmäla detta till patentmyndigheten samt underrätta envar som enligt patentregistret innehar licens till eller panträtt i patentet. Vill en licenstagare väcka talan om intrång i patent eller om fastställelse enligt 63 § första stycket, skall han underrätta patenthavaren härom. Detsamma gäller, om en panthavare vill väcka talan med anledning av intrång i patent.

Underrättelseskyldighet enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelse i betald rekommenderad försändelse sänts under den adress som antecknats i patentregistret.

Visas ej, när talan väckes, att anmälan eller underrättelse skett enligt föreskrifterna i första stycket, skall käranden givas tid därtill. Försitter han denna tid, må hans talan icke upptagas till prövning. Lag (1987:1330).

64 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Den som vill väcka talan om ett patents ogiltighet, överföring av ett patent eller meddelande av tvångslicens ska anmäla detta till patentmyndigheten samt underrätta var och en som enligt patentregistret innehar licens till eller panträtt i patentet. Om en licenstagare vill väcka talan om intrång i ett patent eller om fastställelse enligt 63 § första stycket, ska licenstagaren underrätta patenthavaren om detta. Detsamma gäller om en panthavare vill väcka talan med anledning av intrång i patentet.

Underrättelseskyldigheten enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelsen i betald rekommenderad försändelse sänts till den adress som har antecknats i patentregistret.

Om det när talan väcks inte visas att anmälan eller underrättelse har skett enligt första stycket, ska käranden föreläggas att avhjälpa bristen inom viss tid. Följer käranden inte föreläggandet, ska talan avvisas.

Paragrafen gäller inte den som vill väcka talan vid den domstol som avses i 93 a § eller talan vid en svensk domstol i fråga om ett europeiskt patent som avses i 80 § tredje stycket. Lag (2014:434).

65 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärenden enligt denna lag. Detsamma gäller i mål om bättre rätt till patentsökt uppfinning.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning. Lag (2016:192).

65 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärenden enligt denna lag om inte något annat följer av 65 a §. Detsamma gäller i mål om bättre rätt till patentsökt uppfinning.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning. Lag (2016:229).

65 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om den domstol som avses i 93 a § är ensam behörig enligt det avtal som anges i den paragrafen, får talan inte tas upp till prövning av en svensk domstol. Lag (2014:434).

66 § Slutliga beslut av patentmyndigheten och beslut enligt 26 § andra och tredje styckena, 36, 42, 72 eller 73 § får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet.

Bestämmelserna i 22 § sjätte stycket tillämpas på handlingar som kommer in till Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen eller Högsta domstolen.

Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om den patentansökan som prövas i ärendet inte är tillgänglig för var och en enligt 22 §.

Ett överklagande till Patent- och marknadsöverdomstolen eller Högsta domstolen får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom det överklagade beslutet. Lag (2016:192).

67 § Har upphävts genom lag (2016:192).

68 § Har upphävts genom lag (2016:192).

68 a § I tvistemål enligt 65 § får rätten, om patentskriften i sin helhet inte finns tillgänglig på svenska hos patentmyndigheten, förelägga patenthavaren eller annan som för talan på grund av en rätt som härleds från patenthavaren att ge in en översättning till svenska av patentskriften. Om den förelagda parten är kärande i målet, ska föreläggandet ges vid påföljd att talan annars kan komma att avvisas. Är den förelagda parten svarande i målet, ska föreläggandet i stället ges vid påföljd att rätten annars kan låta översätta patentskriften på dennes bekostnad. Lag (2014:289).

69 § Har upphävts genom lag (2016:192).

70 § Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål som avses i 65 § skall sändas till patentmyndigheten.

70 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett avgörande som har meddelats av den domstol som avses i 93 a § verkställs här i landet som ett motsvarande svenskt avgörande. Lag (2014:434).

10 Kap. Särskilda bestämmelser

71 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Patenthavare, som ej har hemvist här i riket, skall ha ett här bosatt ombud, som äger för honom mottaga delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden rörande patentet med undantag av stämning i brottmål och föreläggande för part att infinna sig personligen inför domstol. Ombud skall anmälas till patentregistret och antecknas däri.

Har patenthavaren ej anmält ombud som avses i första stycket, må delgivning i stället ske genom att den handling som skall delges sändes till honom med posten i betalt brev under hans i patentregistret antecknade adress. Är fullständig adress ej antecknad i registret, må delgivning ske genom att handlingen hålles tillgänglig hos patentmyndigheten och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll kungöres i publikation som regeringen bestämmer. Delgivningen anses ha skett när vad nu sagts blivit fullgjort.

Regeringen äger under förutsättning av ömsesidighet förordna, att bestämmelserna i första och andra styckena icke skola äga tillämpning i fråga om patenthavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är anmält till patentregistret här i riket och äger behörighet som anges i första stycket. Lag (1977:700).

71 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ En patenthavare som inte har hemvist i Sverige ska ha ett ombud som är bosatt här. Ombudet ska ha rätt att för patenthavaren ta emot delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden i fråga om patentet med undantag av stämning i brottmål och föreläggande för part att infinna sig personligen inför domstol. Ombudet ska anmälas till patentregistret och antecknas i detta.

Om patenthavaren inte har anmält ett ombud, får delgivning i stället ske genom att den handling som ska delges sänds till patenthavaren med posten i betalt brev till den adress som har antecknats för patenthavaren i patentregistret. Om en fullständig adress inte finns antecknad i registret, får delgivning ske genom att handlingen hålls tillgänglig hos patentmyndigheten och genom att ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll kungörs i den publikation som regeringen meddelar föreskrifter om. Delgivningen anses ha skett när det som nu angetts har fullgjorts.

Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första och andra styckena inte ska tillämpas i fråga om patenthavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är anmält till det svenska patentregistret och har behörighet som anges i första stycket.

Paragrafen gäller inte i fråga om innehavare av europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Lag (2014:434).

72 § Om sökanden eller patenthavaren trots att han eller hon har iakttagit all omsorg som har betingats av omständigheterna har lidit rättsförlust på grund av att han eller hon inte har vidtagit en åtgärd hos patentmyndigheten inom tid som föreskrivs i denna lag eller med stöd av lagen och vidtar han eller hon åtgärden inom två månader från det att förfallet upphörde, dock senast inom ett år från fristens utgång, skall patentmyndigheten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid. Om sökanden eller patenthavaren vill få en sådan förklaring, skall han eller hon inom den tid som nu har angetts för åtgärden begära den hos patentmyndigheten och betala en avgift.

När det gäller den frist som avses i 6 § får en förklaring enligt första stycket ges endast om den ansökan för vilken prioritet åberopas ges in senast inom två månader från fristens utgång samt en begäran om förklaring gjorts och avgiften betalats inom samma tid.

I fråga om en internationell patentansökan som har fullföljts i Sverige enligt 31 § tillämpas första och andra styckena också om sökanden har lidit rättsförlust på grund av att han eller hon inte har iakttagit en frist gentemot den mottagande myndigheten, den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten, myndigheten för internationell förberedande patenterbarhetsprövning eller internationella byrån. Den åtgärd som inte har vidtagits inom fristen skall i de fall som avses här vidtas hos patentmyndigheten. Lag (2007:516).

73 § Har, i fall som avses i 31 eller 38 §, handling eller avgift som avsänts med posten icke inkommit till patentmyndigheten inom föreskriven tid men blir den med försändelsen avsedda åtgärden vidtagen inom två månader från det sökanden insåg eller bort inse att fristen överskridits, dock senast inom ett år från fristens utgång, skall patentmyndigheten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid, om

1) avbrott i postförbindelserna förekommit under någon av de tio dagarna närmast före fristens utgång på grund av krig, revolution, upplopp, strejk, naturkatastrof eller annan liknande omständighet på den ort där avsändaren vistas eller har sin rörelse, samt handlingen eller avgiften avsänts till patentmyndigheten inom fem dagar från det postförbindelserna återupptagits, eller

2) handlingen eller avgiften avsänts till patentmyndigheten i rekommenderad försändelse senast fem dagar före fristens utgång, dock endast om försändelsen sänts med flygpost där så varit möjligt eller avsändaren haft anledning antaga att försändelsen vid ytledes befordran skulle ha anlänt till patentmyndigheten inom två dagar från avsändningsdagen.

Vill patentsökanden vinna förklaring enligt första stycket, skall han göra skriftlig framställning därom hos patentmyndigheten inom tid som där föreskrivits för åtgärden. Lag (1983:433).

74 § Har framställning enligt 72 eller 73 § bifallits och skall till följd därav patentansökan, som avskrivits eller avslagits efter det den blivit tillgänglig enligt 22 §, företagas till fortsatt handläggning eller patent, som förfallit, anses upprätthållet, skall kungörelse därom utfärdas.

Har någon, efter det tiden för återupptaganden av den avskrivna ansökningen utgått eller beslutet om avslag vunnit laga kraft eller patentet förfallit men innan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket, må han utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art.

Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket.

Rätt enligt andra stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.

75 § Har upphävts genom lag (2016:192).

76 § Avgifter enligt denna lag fastställs av regeringen. Därvid får regeringen, såvitt avser årsavgifter, förordna att ett eller flera av de första avgiftsåren skall vara avgiftsfria. Lag (1983:433).

77 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om verkställigheten av denna lag. Diarier hos patentmyndigheten skall vara tillgängliga för allmänheten i den utsträckning regeringen bestämmer.

Regeringen får meddela föreskrifter om att handlingar i ärenden angående ansökan om patent får lämnas ut till en myndighet i annan stat.

Regeringen får också meddela föreskrifter om 1. att granskning av ansökningar om patent, efter framställning av patentmyndigheten, får

äga rum hos en myndighet i annan stat eller hos en internationell institution samt 2. att den som söker patent på en uppfinning, för vilken han eller hon sökt patent i en annan

stat, skall vara skyldig att redovisa vad patentmyndigheten i den staten delgivit honom eller henne om prövningen av uppfinningens patenterbarhet.

Föreskrifter om redovisningsskyldighet enligt tredje stycket 2 får dock inte meddelas i fråga om sådan patentansökan som avses i 3 kap., om den varit föremål för internationell förberedande patenterbarhetsprövning och en rapport om denna prövning getts in till patentmyndigheten. Lag (2007:516).

78 § Befinner sig riket i krig eller krigsfara äger regeringen, om det finnes nödvändigt ur allmän synpunkt, förordna, att rätt till viss uppfinning skall avstås till staten eller till annan som regeringen bestämmer. För rätt till uppfinning, som sålunda tages i anspråk, skall skälig ersättning utges. Träffas icke överenskommelse om ersättningen med den ersättningsberättigade, bestämmes ersättningen av rätten.

Har rätt till uppfinning tagits i anspråk av annan än staten till följd av förordnande enligt första stycket och fullgör denne icke sin ersättningsskyldighet, är staten pliktig att på ansökan av den ersättningsberättigade genast utge ersättningen.

79 § Om uppfinningar av betydelse för rikets försvar gälla särskilda bestämmelser.

11 Kap. Europeiskt patent

80 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Med europeiskt patent avses patent som meddelas av det europeiska patentverket enligt den i Mu'nchen den 5 oktober 1973

avslutade europeiska patentkonventionen. Med europeisk patentansökan avses patentansökan som göres enligt nämnda konvention.

Ansökan om europeiskt patent göres hos det europeiska patentverket. Sådan ansökan må inges även till patentmyndigheten för att av denna vidarebefordras till det europeiska patentverket. Ansökan som avses i artikel 76 i nämnda konvention (europeisk avdelad ansökan) skall dock alltid inges till det europeiska patentverket.

Bestämmelserna i 81--93 §§ gälla europeiskt patent för Sverige och europeisk patentansökan som omfattar Sverige.

80 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Med europeiskt patent avses ett patent som meddelas av det europeiska patentverket enligt den i München den 5 oktober 1973 avslutade europeiska patentkonventionen. Med europeisk patentansökan avses en patentansökan som görs enligt konventionen.

En ansökan om ett europeiskt patent görs hos det europeiska patentverket. En sådan ansökan får ges in även till patentmyndigheten för att av denna vidarebefordras till det europeiska patentverket. En ansökan som avses i artikel 76 i konventionen (europeisk avdelad ansökan) ska dock alltid ges in till det europeiska patentverket.

Europeiska patent kan ha enhetlig verkan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd. Lag (2014:434).

81 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Europeiskt patent är meddelat, när det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen. Det europeiska patentet har samma rättsverkan som patent meddelat här i riket och följer även i övrigt samma bestämmelser som sådant patent, om ej annat sägs i detta kapitel.

81 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett europeiskt patent är meddelat, när det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan. Ett europeiskt patent har samma rättsverkan som ett patent som har meddelats i Sverige och följer även i övrigt samma bestämmelser som ett sådant patent, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Lag (2014:434).

82 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Ett europeiskt patent har verkan i Sverige endast om sökanden inom tre månader efter den dag då det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patentet till patentmyndigheten har

- gett in en översättning, på det sätt som föreskrivs i tredje stycket, av den text med vilken patentet meddelats av det europeiska patentverket, och

- betalat en avgift för offentliggörandet.

Beslutar det europeiska patentverket att ett europeiskt patent skall upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, gäller motsvarande även i fråga om den ändrade texten.

Patentkraven skall alltid ges in i översättning till svenska. Har patentet meddelats på tyska eller franska, skall beskrivningen ges in i översättning till svenska eller engelska.

Översättningen skall hållas tillgänglig för var och en. Den skall dock inte hållas tillgänglig förrän det europeiska patentverket har publicerat den europeiska patentansökan.

Har översättningen getts in och avgiften betalats inom föreskriven tid och har det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patentet eller beslutat att det europeiska patentet skall upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, skall det kungöras av patentmyndigheten. Lag (2007:518).

82 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett europeiskt patent har verkan i Sverige endast om sökanden inom tre månader efter den dag då det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patentet till patentmyndigheten har

- gett in en översättning, på det sätt som föreskrivs i tredje stycket, av den text med vilken patentet meddelats av det europeiska patentverket, och

- betalat en avgift för offentliggörandet.

Om det europeiska patentverket beslutar att ett europeiskt patent ska upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, gäller motsvarande även i fråga om den ändrade texten.

Patentkraven ska alltid ges in i översättning till svenska. Om patentet har meddelats på tyska eller franska, ska beskrivningen ges in i översättning till svenska eller engelska.

Översättningen ska hållas tillgänglig för var och en. Den ska dock inte hållas tillgänglig förrän det europeiska patentverket har publicerat den europeiska patentansökan.

Om översättningen har getts in och avgiften har betalats inom föreskriven tid och det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att meddela patentet eller beslutat att det europeiska patentet ska upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, ska det kungöras av patentmyndigheten.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Lag (2014:434).

82 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om ett europeiskt patent får enhetlig verkan som avses i 80 § tredje stycket, är sökandens åtgärder enligt 82 § utan verkan. Lag (2014:434).

82 b § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om patenthavaren fått avslag på en begäran om enhetlig verkan som avses i 80 § tredje stycket, ska tiden för att ge in en översättning och betala avgift enligt 82 § räknas från dagen då avslagsbeslutet fått laga kraft, förutsatt att begäran getts in i rätt tid till det europeiska patentverket. Lag (2016:726).

83 § Har en patenthavare inte inom föreskriven tid vidtagit åtgärd som avses i 82 §, skall vad i 72 § första stycket sägs om patentsökande ha motsvarande tillämpning. Förklaras med stöd av 72 § att sådan åtgärd skall anses vidtagen i rätt tid, skall det kungöras av patentmyndigheten.

Har någon, efter det tiden för att vidta åtgärd enligt 82 § gått ut men innan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit

väsentliga åtgärder för det, har han den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena. Lag (2006:625).

84 § Har upphävts genom lag (1993:1406).

85 § Om det europeiska patentverket har beslutat att begränsa eller helt eller delvis upphäva ett europeiskt patent, skall detta ha samma verkan som om patentet i motsvarande mån begränsats eller förklarats ogiltigt i Sverige. För att ett begränsningsbeslut skall få verkan i Sverige måste dock förutsättningarna i 82 § vara uppfyllda. Patentmyndigheten skall kungöra beslutet. Lag (2007:516).

86 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ För europeiskt patent skall årsavgift erläggas till patentmyndigheten för varje avgiftsår som börjar efter det under vilket det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen.

Erläggs inte årsavgift för europeiskt patent enligt vad som sägs i första stycket och i 41 och 42 §§, har 51 § motsvarande tillämpning. Den första årsavgiften för europeiskt patent förfaller dock inte till betalning förrän två månader har förflutit från den dag då patentet meddelades. Lag (1983:433).

86 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ För ett europeiskt patent ska årsavgift betalas till patentmyndigheten för varje avgiftsår som börjar efter det avgiftsår under vilket det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan.

Om årsavgift inte betalas för ett europeiskt patent enligt vad som sägs i första stycket och i 41 och 42 §§, tillämpas 51 §. Den första årsavgiften för ett europeiskt patent förfaller dock inte till betalning förrän tre månader gått från dagen då patentet meddelades eller, om patenthavaren i rätt tid hos det europeiska patentverket begärt enhetlig verkan som avses i 80 § tredje stycket men begäran avslagits, från dagen då avslagsbeslutet fick laga kraft.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Lag (2016:727).

87 § En europeisk patentansökan, för vilken det europeiska patentverket fastställt ingivningsdag, skall i Sverige ha samma verkan som en svensk patentansökan med samma ingivningsdag. Åtnjuter ansökan enligt den europeiska patentkonventionen prioritet från tidigare dag än ingivningsdagen, skall sådan prioritet beaktas.

Vid tillämpning av 2 § andra stycket andra meningen skall publiceringen av en europeisk patentansökan som sker enligt artikel 93 i den europeiska patentkonventionen jämställas med att ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Detta gäller även en publicering som avses i artikel 153.3 eller 153.4 i konventionen, om denna publicering av det europeiska patentverket jämställs med en publicering som sker enligt artikel 93. Lag (2007:516).

88 § Har europeisk patentansökan publicerats enligt den europeiska patentkonventionen och har översättning till svenska av patentkraven i den lydelse de publicerades ingivits till patentmyndigheten samt fastställd avgift erlagts, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla översättningen tillgänglig för envar.

Utnyttjar någon yrkesmässigt uppfinning som sökes skyddad i europeisk patentansökan efter det att kungörelse utfärdats enligt första stycket, äger vad som sägs om patentintrång motsvarande tillämpning om ansökningen leder till patent för Sverige. I sådant fall omfattar patentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patentkraven i den lydelse de publicerades som av patentkraven enligt patentet. Till straff må ej dömas och ersättning för skada må bestämmas endast enligt 58 § andra stycket.

Bestämmelserna i 58 § tredje stycket äga ej tillämpning, om ersättningstalan väckes senast ett år efter det tiden för invändning mot det europeiska patentet utgått eller, om invändning gjorts, senast ett år efter det att det europeiska patentverket beslutat att patentet skall upprätthållas. Lag (1980:105).

89 § Har europeisk patentansökan eller yrkande att sådan ansökan skall omfatta Sverige återkallats eller skall enligt den europeiska patentkonventionen sådan återkallelse anses ha skett och har ansökningen icke återupptagits enligt artikel 121 i konventionen, skall detta ha samma verkan som återkallelse av patentansökan hos patentmyndigheten.

Har europeisk patentansökan avslagits, skall detta ha samma verkan som avslag på patentansökan här i riket.

90 § Om en text har översatts och getts in till patentmyndigheten enligt 82 eller 88 §, gäller textens lydelse på handläggningsspråket vid det europeiska patentverket.

När en översättning som avses i första stycket hålls tillgänglig av patentmyndigheten, ska det framgå att det är textens lydelse på handläggningsspråket vid det europeiska patentverket som gäller. Lag (2014:434).

91 § Har upphävts genom lag (2014:434)

92 § Om det europeiska patentverket har beslutat att begränsa eller helt eller delvis upphäva ett europeiskt patent eller har beträffande en europeisk patentansökan inträtt sådant förhållande som avses i 89 §, men förklarar det europeiska patentverket enligt den europeiska patentkonventionen patenthavaren eller sökanden återinsatt i tidigare rättigheter, gäller detta även i Sverige.

Har någon, efter det beslutet meddelades eller förhållandet inträdde men innan det europeiska patentverket utfärdat kungörelse om förklaring som avses i första stycket, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, har han eller hon den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena.

Om det europeiska patentverket har undanröjt ett beslut enligt artikel 112 a i den europeiska patentkonventionen, gäller beslutet om undanröjande även i Sverige. Om ett europeiskt patent har blivit gällande i Sverige efter det att det europeiska patentverket beslutat om undanröjande av ett beslut, skall bestämmelserna i andra stycket tillämpas, om utnyttjandet påbörjats eller åtgärder vidtagits innan beslutet om undanröjande kungjordes. Motsvarande gäller om patentskyddets omfattning för ett i Sverige gällande europeiskt patent har utvidgats efter det att det europeiska patentverket beslutat om undanröjande av ett beslut. Lag (2007:516).

93 § Om en europeisk patentansökan som getts in till en nationell patentmyndighet är att anse som återkallad därför att den inte kommit in till det europeiska patentverket inom

föreskriven tid, ska patentmyndigheten på framställning av sökanden ta upp den som omvandlad till en ansökan om svenskt patent under förutsättning

1. att framställningen ges in till den nationella myndighet som tog emot patentansökan inom tre månader från det sökanden underrättades om att ansökan ansågs återkallad och dessutom kommer in till patentmyndigheten inom 20 månader från den dag då ansökan gavs in eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioritet begärs, samt

2. att sökanden inom den tid som regeringen bestämmer betalar fastställd ansökningsavgift och ger in översättning till svenska eller engelska av patentansökan eller, om ansökan är skriven på engelska, en kopia av ansökan.

Om patentansökan uppfyller de krav på ansökans form som föreskrivs i den europeiska patentkonventionen och tillämpningsföreskrifterna till denna, ska den godtas i detta avseende. Lag (2014:289).

93 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ I avtalet om en enhetlig patentdomstol finns bestämmelser om en domstol som har till uppgift att handlägga tvister om europeiska patent. Lag (2014:434).

93 b § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Staten ska ersätta skada i enlighet med artikel 22.1 och 22.2 i det avtal som anges i 93 a §. Lag (2014:434).

12 kap. Pantsättning

94 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Patent som har meddelats eller har verkan här i riket kan pantsättas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Pantsättning kan också avse 1. svensk patentansökan, 2. internationell patentansökan som har fullföljts enligt 31 § eller som har tagits upp till

handläggning enligt 33 § tredje stycket eller 38 §, eller 3. europeisk patentansökan för vilken översättning enligt 88 § har kommit in till

patentmyndigheten eller som har omvandlats enligt 93 §.

Panträtt i en patentansökan omfattar också en del av ansökningen som blir föremål för delning eller utbrytning. Lag (1987:1330).

94 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Ett patent som har meddelats eller har verkan i Sverige kan pantsättas enligt bestämmelserna i detta kapitel. I fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket gäller dock inte 95 § första och andra styckena, 96 § första och tredje styckena, 97 § första och tredje styckena samt 99, 100 och 104 §§.

En pantsättning kan också avse 1. en svensk patentansökan, 2. en internationell patentansökan som har fullföljts enligt 31 § eller som har tagits upp till

handläggning enligt 33 § tredje stycket eller 38 §, eller 3. en europeisk patentansökan för vilken översättning enligt 88 § har kommit in till

patentmyndigheten eller som har omvandlats enligt 93 §.

Panträtt i en patentansökan omfattar också en del av ansökan som blir föremål för delning eller utbrytning. Lag (2014:434).

94 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Om det europeiska patentverket i det europeiska patentregistret registrerar ett skriftligt avtal om pantsättning av ett europeiskt patent som avses i 80 § tredje stycket, har pantsättningen verkan enligt bestämmelserna i detta kapitel.

I fråga om europeiska patent med enhetlig verkan gäller det som sägs i - 95 § tredje stycket och 102 § första stycket om patentmyndigheten i stället det europeiska

patentverket, - 96 § andra stycket om patentregistret i stället det europeiska patentregistret, samt - 101 § första stycket om registrering enligt 95 § i stället registrering i det europeiska

patentregistret. Lag (2014:434).

95 § Panträtt i patent eller patentansökan uppkommer genom registrering av ett skriftligt avtal om pantsättning av egendomen. Ansökan om registrering görs hos patentmyndigheten.

Om en registrerad panträtt har övergått på någon annan, skall det på begäran antecknas i patentregistret eller diariet för patentansökningar.

Har panträtt upplåtits till flera var för sig, har den upplåtelse företräde för vilken ansökan om registrering först inkom till patentmyndigheten, om inte annat har avtalats.

Görs samma dag ansökan om registrering av flera upplåtelser, har de sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de har ägt rum, om inte annat har avtalats. Är upplåtelserna samtidiga eller kan det inte utredas i vilken tidsföljd de har skett, har de lika rätt. Lag (1987:1330).

96 § Ansökan om registrering enligt 95 § görs av den som har rätt till patentet eller patentansökningen eller av den till vilken panträtt har upplåtits. Sökanden skall styrka upplåtarens rätt till patentet eller patentansökningen.

Den som i patentregistret anges som patenthavare skall anses ha rätt till patentet, om inte annat framgår i ärendet. Avser ansökan om registrering pantsättning av en patentansökan, skall den som har registrerats hos patentmyndigheten som uppfinnare eller dennes rättsinnehavare anses ha rätt till patentansökningen, om inte annat framgår i ärendet.

Är upplåtaren, när ansökan om registrering görs, på grund av utmätning, konkurs, omyndighet, betalningssäkring, kvarstad eller någon annan anledning inte behörig att förfoga över den pantförskrivna egendomen, får ansökningen inte bifallas. Lag (1987:1330).

97 § Ett avtal om pantsättning av patent kan registreras när patent har meddelats eller, om avtalet avser ett europeiskt patent, när detta enligt 82 § har fått verkan här i riket.

Ett avtal om pantsättning av patentansökan kan registreras när denna har registrerats i patentmyndighetens diarium eller, om avtalet avser en europeisk patentansökan, när kungörelse enligt 88 § har utfärdats.

Om en pantsatt patentansökan leder till att patent meddelas, gäller därefter patentet som pantobjekt. Lag (1987:1330).

98 § Även om registrering har skett, gäller panträtt i den pantsatta egendomen endast om pantavtalet har ingåtts av någon som var rätt ägare till egendomen och behörig att förfoga över den och om avtalet inte heller av någon annan anledning är ogiltigt. Lag (1987:1330).

99 § Panträtten är förfallen, om patentet eller patentansökningen har överförts på någon annan eller annars på grund av bestämmelserna i denna lag inte vidare skall gälla. Lag (1987:1330).

100 § Registreringen skall avföras, om panträtten genom lagakraftvunnen dom har förklarats ogiltig eller om panträtten har förfallit eller annars upphört att gälla. Lag (1987:1330).

101 § Pantsättning av patent eller patentansökan gäller från tiden för ansökan om registrering enligt 95 § mot den som senare förvärvar äganderätt eller annan rätt till egendomen.

Ett licensavtal gäller mot panthavaren, om avtalet har slutits före ansökan om registrering av pantavtalet. Lag (1987:1330).

102 § Bestämmelser i annan lag om handpanträtt vid utmätning eller i konkurs gäller också för panträtt i patent eller patentansökan. När ansökan om registrering enligt 95 § inkommer till patentmyndigheten medför det samma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning.

Säljs pantsatt patent eller patentansökan vid utmätning eller i konkurs, består sådana licensavtal som avses i 101 § andra stycket. Lag (1987:1330).

103 § Pantborgenären får sälja panten och ta ut sin fordran ur köpeskillingen endast om han dessförinnan har underrättat gäldenären och andra kända sakägare om försäljningen och dessa har erhållit skäligt rådrum att bevaka sin rätt.

Vid försäljning enligt denna paragraf består sådana licensavtal som avses i 101 § andra stycket. Lag (1987:1330).

104 § Den som ansöker om registrering enligt detta kapitel skall betala en avgift. Regeringen bestämmer avgiftens storlek. Lag (1987:1330).

13 Kap. Tilläggsskydd

105 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Den som ansöker om tilläggsskydd eller förlängd giltighetstid för ett tilläggsskydd enligt rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om tilläggsskydd för läkemedel eller om tilläggsskydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om tilläggsskydd för växtskyddsmedel skall betala fastställd ansökningsavgift.

För tilläggsskyddet skall också betalas årsavgift. Avgiftsåret räknas från den dag då skyddet började gälla och därefter från motsvarande dag. Lag (2007:242).

105 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Den som ansöker om tilläggsskydd eller förlängd giltighetstid för ett tilläggsskydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel eller om tillläggsskydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel ska betala fastställd ansökningsavgift.

För tilläggsskyddet ska det betalas årsavgift. Avgiftsåret räknas från den dag då skyddet började gälla och därefter från motsvarande dag. Lag (2014:434).

106 § Vad som sägs i 9 kap. om ansvar skall tillämpas på tilläggsskydd. Lag (1994:1511).

107 § har upphävts genom lag (1994:1511).

108 § har upphävts genom lag (1994:1511).

109 § har upphävts genom lag (1994:1511).

110 § har upphävts genom lag (1994:1511).

111 § har upphävts genom lag (1994:1511).

112 § har upphävts genom lag (1994:1511).

113 § har upphävts genom lag (1994:1511).

114 § har upphävts genom lag (1994:1511).

Övergångsbestämmelser

1986:233 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. 2. I fråga om tingsrättens domförhet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas vid

huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet samt vid överläggningar och omröstningar i anslutning till sådana huvudförhandlingar.

3. I fråga om hovrättens domförhet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas i mål där den slutliga handläggningen har påbörjats före ikraftträdandet.

4. I fråga om överklagande av beslut som patentbesvärsrätten har meddelat före ikraftträdandet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas.

1986:1156

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om besvärsavgift vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

1992:1688 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Intill den dag regeringen särskilt bestämmer skall, vid tillämpning av den nya

bestämmelsen i 3 § tredje stycket 2), den omständigheten att livsmedel eller läkemedel bringats i omsättning i Finland eller att läkemedel bringats i omsättning i Island inte anses innebära att produkten ifråga bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vad nu sagts gäller dock endast i fråga om produkter som åtnjuter patentskydd i Sverige på annan grund än att de utgör alster som tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande.

1993:1406 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. 2. Om en ansökan om patent har godkänts för utläggning före ikraftträdandet, skall äldre

bestämmelser gälla med undantag av vad som anges i punkt 3. 3. Bestämmelsen i 72 § skall tillämpas även i fråga om ett patent som har meddelats och en

ansökan som behandlas enligt äldre bestämmelser. 4. Om en ansökan om tilläggsskydd avser ingrediens i ett läkemedel som har godkänts efter

den 1 januari 1985 men före ikraftträdandet av denna lag, får ansökan trots vad som sägs i 107 § andra stycket första meningen göras senast den 30 juni 1994.

5. Om en ansökan om tilläggsskydd avser ingrediens som skyddades av ett patent den 1 januari 1993 men patentets giltighetstid har löpt ut före ikraftträdandet av denna lag, får ansökan trots vad som sägs i 106 § 1 göras senast den 30 juni 1994.

Ett tilläggsskydd som har meddelats efter ansökan enligt första stycket börjar gälla när det har meddelats.

Har någon efter utgången av patentets giltighetstid men innan ansökningen om tilläggsskydd enligt första stycket gjordes i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i landet, får han utan hinder av tilläggsskyddet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. Sådan rätt till utnyttjande har under motsvarande förutsättningar även den som har vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i landet.

Rätt enligt tredje stycket får övergå till någon annan endast tillsammans med den rörelse i vilken den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.

1994:1511 1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av Sveriges anslutning till

Europeiska unionen. 2. I fråga om tilläggsskydd som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre

bestämmelser.

2000:1158

Denna lag träder i fråga om 8 § i kraft den dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 2001.

2004:159 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2004. 2. De nya bestämmelserna skall tillämpas även på patent som har meddelats eller sökts före

ikraftträdandet.

2006:625 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. De nya bestämmelserna skall tillämpas på europeiska patent beträffande vilka kungörelse om att patentet meddelats publicerats i den europeiska patenttidningen efter ikraftträdandet.

2007:516 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 a-6 d, 8, 8 b, 8 c, 13-15, 24, 26, 29, 31-33, 40 a-40

d, 46 a, 52-54, 72, 77 och 91 §§, den 1 juli 2007 och i övrigt den dag regeringen bestämmer. 2. De nya bestämmelserna skall, om annat inte följer av punkten 3 eller 4, tillämpas även på

patent som har meddelats eller sökts före ikraftträdandet. 3. I fråga om handläggning och avgörande av patentansökningar som gjorts före

ikraftträdandet gäller 6 d, 13 och 14 §§ i äldre lydelse. 4. Har någon före den 1 juli 2007 i god tro börjat att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning,

för vilken meddelats ett patent vars skyddsomfång begränsas med tillämpning av 40 a-40 c §§ eller 52 § andra stycket, och utgör utnyttjandet intrång i patentet till följd av att de ändrade patentkraven tillförts uppgifter som inte framgick av kraven i deras lydelse före begränsningen, får utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art fortsättas utan hinder av patentet. Detsamma gäller för den som före ikraftträdandet har vidtagit väsentliga åtgärder för ett yrkesmässigt utnyttjande av uppfinningen. Rätten att fortsätta utnyttjandet får övergå till någon annan endast tillsammans med den rörelse där den har uppkommit eller utnyttjandet avsetts komma att ske.

2009:111 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009. 2. Bestämmelserna i 57 c-57 f och 57 h §§ ska inte tillämpas när intrånget, eller försöket

eller förberedelsen till intrånget, har begåtts före ikraftträdandet.

2011:580 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på patent som har meddelats eller sökts före

ikraftträdandet.

2014:289 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. Äldre bestämmelser gäller för svenska patentansökningar som har gjorts samt

internationella patentansökningar som har fullföljts och europeiska patentansökningar som har begärts omvandlade före ikraftträdandet.

2014:434 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 i fråga om 6 b, 90 och 91 §§ samt i övrigt den dag

regeringen bestämmer. 2. I fråga om en europeisk patentansökan för vilken det europeiska patentverket har fastställt

en ingivningsdag som ligger före ikraftträdandet gäller 90 § i sin äldre lydelse och den upphävda 91 §. Detsamma gäller i fråga om ett europeiskt patent för vilket det europeiska patentverket före ikraftträdandet har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan.

2016:192 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål som har avgjorts av Patentbesvärsrätten

före ikraftträdandet. 3. Mål och ärenden som har inletts i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt före

ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och

marknadsöverdomstolen. 4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för övriga mål och ärenden som har inletts i allmän

domstol före ikraftträdandet.


立法 取代 (6 文本) 取代 (6 文本) 被以下文本取代 (3 文本) 被以下文本取代 (3 文本)
无可用数据。

WIPO Lex编号 SE175